¹ Och dessa äro de bud, stadgar och rätter som HERREN, eder Gud, har bjudit mig att lära eder, för att I skolen göra efter dem i det land dit I nu dragen, till att taga de i besittning --

² detta på det att du må frukta HERREN, din Gud, så att du håller alla hans stadgar och bud, som jag giver dig, du med din som och din sonson, i all dina livsdagar, och på det att du må länge leva.

³ Så skall du nu höra, Israel, och hålla dem och göra efter dem, för att det må gå dig väl, och för att I mån föröka eder mycket, såsom HERREN, dina fäders Gud, har lovat dig -- ett land som flyter av mjölk och honung.

⁴ Hör, Israel! HERREN, vår gud, HERREN är en.

⁵ Och du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft.

⁶ Dessa ord som jag i dag giver dig skall du lägga på ditt hjärta.

⁷ Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om för dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du står upp.

⁸ Och du skall binda dem såsom ett tecken på din hand, och de skola vara såsom ett märke på din panna.

⁹ Och du skall skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.

¹⁰ När nu HERREN, din Gud, låter dig komma in i det land som han med ed har lovat dina fäder, Abraham, Isak och Jakob, att giva dig -- stora och vackra städer, som du icke har byggt,

¹¹ och hus, fulla med allt gott, vilka du icke har fyllt, och uthuggna brunnar, som du icke har huggit ut, vingårdar och olivplanteringar, som du icke har planterat -- och när du då äter och bliver mätt,

¹² så tag dig till vara för att förgäta HERREN, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

¹³ HERREN, din Gud, skall du frukta, och honom skall du tjäna, och vid hans namn skall du svärja.

¹⁴ I skolen icke följa efter andra gudar, någon av de folks gudar, som bo runt omkring eder,

¹⁵ ty en nitälskande Gud är HERREN, din Gud, mitt ibland dig, och du må taga dig till vara, så att icke HERRENS, din Guds, vrede upptändes mot dig, och han utrotar dig från jorden.

¹⁶ I skolen icke fresta HERREN, eder Gud, såsom I frestaden honom i Massa.

¹⁷ I skolen troget hålla HERRENS, eder Guds, bud och de vittnesbörd och stadgar som han hat givit dig.

¹⁸ Och du skall göra vad rätt och gott är i HERRENS ögon, för att det må gå dig väl, och för att du må komma in i det goda land som HERREN med ed har lovat åt dina fäder, och taga det i besittning,

¹⁹ därigenom att han driver undan för dig all dina fiender, såsom HERREN har lovat.

²⁰ När din son i framtiden frågar dig: »Vad betyda de vittnesbörd och stadgar och rätter som HERREN, vår Gud, har givit eder?»

²¹ då skall du svara din son: »Vi voro Faraos trälar i Egypten, men med stark hand förde HERREN oss ut ur Egypten.

²² Och HERREN gjorde stora och gruvliga tecken och under i Egypten på Farao och hela hans hus inför våra ögon.

²³ Men oss förde han ut därifrån, för att låta oss komma in och giva oss det land som han med ed har lovat åt våra fäder.

²⁴ Och HERREN bjöd oss att göra efter all dessa stadgar och att frukta HERREN, vår Gud, för att det alltid skulle gå oss väl, i det att han behölle oss vid liv, såsom ock hittills har skett.

²⁵ Och det skall lända oss till rättfärdighet, när vi hålla och göra efter alla dessa bud, inför HERREN, vår Guds, ansikte, såsom han har bjudit oss.»

¹ Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.

² Så säge Israel, ty hans nåd varar evinnerligen.

³ Så säge Arons hus, ty hans nåd varar evinnerligen.

⁴ Så säge de som frukta HERREN, ty hans nåd varar evinnerligen.

⁵ I mitt trångmål åkallade jag HERREN, och HERREN svarade mig och ställde mig på rymlig plats.

⁶ HERREN står mig bi, jag skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?

⁷ HERREN står mig bi, han är min hjälpare, och jag skall få se med lust på dem som hata mig.

⁸ Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN än att förlita sig på människor.

⁹ Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN än att förlita sig på furstar.

¹⁰ Alla hedningar omringa mig, men i HERRENS namn skall jag förgöra dem.

¹¹ De omringa mig, ja, de omringa mig, men i HERRENS namn skall jag förgöra dem.

¹² De omringa mig såsom bin, men de slockna såsom eld i törne; i HERRENS namn skall jag förgöra dem.

¹³ Man stöter mig hårdeligen, för att jag skall falla, men HERREN hjälper mig.

¹⁴ HERREN är min starkhet och min lovsång, och han blev mig till frälsning.

¹⁵ Man sjunger med jubel om frälsning i de rättfärdigas hyddor: »HERRENS högra hand gör mäktiga ting.

¹⁶ HERRENS högra han upphöjer, HERRENS högra hand gör mäktiga ting.»

¹⁷ Jag skall icke dö, utan leva och förtälja HERRENS gärningar.

¹⁸ Väl tuktade mig HERREN, men han gav mig icke åt döden.

¹⁹ Öppnen för mig rättfärdighetens portar; jag vill gå in genom dem och tacka HERREN.

²⁰ Detta är HERRENS port, de rättfärdiga skola gå in genom den.

²¹ Jag tackar dig för att du svarade mig och blev mig till frälsning.

²² Den sten som byggningsmännen förkastade har blivit en hörnsten.

²³ Av HERREN har den blivit detta; underbart är det i våra ögon.

²⁴ Detta är den dag som HERREN har gjort; låtom oss på den fröjdas och vara glada.

²⁵ Ack HERRE, fräls! Ack HERRE, låt väl gå!

²⁶ Välsignad vare han som kommer, i HERRENS namn. Vi välsigna eder från HERRENS hus.

²⁷ HERREN är Gud, och han gav oss ljus. Ordnen eder i högtidsled, med lövrika kvistar i händerna, fram till altarets horn.

²⁸ Du är min Gud, och jag vill tacka dig; min Gud, jag vill upphöja dig.

²⁹ Tacka HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.