0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

3926. ‘Filium secundum Jacobo’: quod significet alterum verum commune, constat a significatione ‘filii’ quod sit verum, de qua n. 489, 491, 533, 1147; hic quod sit commune, constat ab illis quae supra de duodecim filiis Jacobi et de duodecim tribubus ab illis nominatis, dicta et ostensa sunt, quod nempe sint communia Ecclesiae, proinde communia fidei et amoris, seu veri et boni, quae per illos significantur et repraesentantur; et quod etiam in opposito sensu sint omnia communia non fidei et ¹ amoris, seu omnia falsi et mali, patebit a sequentibus.

Fotnoter:

3104. ‘Dimidium sicli pondus’: quod significet quantum ad initiationem, constat a significatione ‘sicli, dimidii, et ponderis’; quod ‘siclus’ sit pretium seu aestimatio boni et veri, et quod ‘dimidium sicli’ sit determinatio quanti ejus, videatur n. 2959; quod ‘pondus’ significet statum rei quoad bonum, videbitur; ex his patet quod ‘dimidium sicli pondus’ significet et involvat quantum quoad bonum per ‘monile auri’ intellectum; quod ad initiationem, sequitur ab illis quae praecedunt et quae sequuntur ¹ .

[2] Quod ‘pondus’ sit status rei quoad bonum, patet ab his locis in Verbo:

apud Ezechielem,

Propheta cibum comederet pondere viginti siclorum in diem, ... et aquam juxta mensuram biberet sextam hinis:... quia ecce Ego frangens baculum panis in Hierosolyma, ut comedant panem in pondere et in sollicitudine, et aquas in mensura et cum stupore bibant, ut careant pane et aqua, [4:10, 11], 4:16, 17; ubi de vastatione boni et veri, cujus repraesentatio per ‘prophetam’, status vastati boni significatur per quod ‘cibum et panem comederent in pondere’, et status vastati veri per quod ‘aquam juxta mensuram biberent’, quod ‘panis’ sit caeleste, ita bonum, videatur n. 276, 680, 2165, 2177, et quod ‘aqua’ sit spirituale, ² ita verum, n. 739, 2702, 3058; inde patet, quod ‘pondus’ praedicetur de bono, et ‘mensura’ de vero:

[3] apud eundem,

Lances justitiae, ephah justitiae, et bath justitiae, erit [vobis], 45:10 seq. ;

ibi de terra sancta, per quam quod regnum Domini in caelis significetur, ex singulis ibi apud Prophetam sciri potest, ³ ubi non lances, ephah, bath erunt, sed bona et vera, quae per pondera illa et per mensuras illas significantur:

apud Esaiam,

Quis mensus in pugillo Suo aquas, et caelos palmo paravit, et complexus in trientali pulverem terrae, et appendit lance montes, et colles trutinis? 40:12;

‘appendere lance montes et colles trutinis’ pro quod a Domino caelestia amoris et charitatis, et quod solus disponat status eorum; quod ‘montes et colles’, de quibus praedicantur pondera illa, sint caelestia amoris, videatur n. 795, 796, 1430, 2722:

[4] apud Danielem,

Scriptura super parietem palatii Belshazzaris; Mene, Mene, Tekel, Upharsin; haec interpretatio, Mene, numeravit Deus regnum tuum et finivit illud; Tekel, appensus es in trutinis, et deprehensus es deficiens; Perez, divisum est regnum tuum, et datum Medo et Persae, 5:25-28;

ubi ‘mene’ seu numeravit praedicatur de ⁴ vero, at ‘tekel’ seu appensus in trutinis de ⁵ bono; agitur ibi in sensu interno de consummatione.

Fotnoter: