29. Det finns tre himlar.

Det finns tre himlar och dessa sins emellan fullständigt åtskilda, den innersta eller tredje, den mellersta eller andra och den yttersta eller första. De följa efter och stå i förhållande till varandra såsom det översta hos människan, som kallas huvudet, det mellersta hos henne, som kallas kroppen, och det lägsta, som kallas fötterna, och såsom den översta delen av ett hus, dess mellersta och dess lägsta delar. I en sådan ordning är även det Gudomliga, som utgår och nedstiger från Herren. I följd härav är himlen på grund av ordningens nödvändighet i en trefald.

596. Det är två riken, i vilka himlarna är åtskilda, nämligen det himmelska riket och det andliga riket, varom kan ses ovan (nr 20-28). Det är likaledes två riken, i vilka helvetena är åtskilda. Det ena av dessa riken är motsatt det himmelska riket, och det andra är motsatt det andliga riket. Det som är motsatt det himmelska riket är i västra väderstrecket, och de som är där kallas genier, men det som är motsatt det andliga riket är i norra och södra väderstrecken, och de som är där kallas andar. Alla som är i det himmelska riket är i kärlek till Herren, och alla som är i de helveten som är motsatta detta rike är i kärlek till sig själva; medan alla som är i det andliga riket är i kärlek till sin nästa, och alla som är i de helveten som är motsatta detta rike är i kärlek till världen. Härav är det klart, att kärlek till Herren och kärlek till sig själv är motsatta, likaledes kärlek till sin nästa och världskärlek. Det ombesörjes beständigt av Herren, att det inte må utströmma något från de helveten som är motsatta Herrens himmelska rike hän emot dem som är i det andliga riket, ty om detta skedde, skulle det andliga riket förgås, vartill orsaken kan ses ovan (nr 578 579). Dessa är de två allmänna slag av jämvikt som städse hållas bevarade av Herren.