29. Det finns tre himlar.

Det finns tre himlar och dessa sins emellan fullständigt åtskilda, den innersta eller tredje, den mellersta eller andra och den yttersta eller första. De följa efter och stå i förhållande till varandra såsom det översta hos människan, som kallas huvudet, det mellersta hos henne, som kallas kroppen, och det lägsta, som kallas fötterna, och såsom den översta delen av ett hus, dess mellersta och dess lägsta delar. I en sådan ordning är även det Gudomliga, som utgår och nedstiger från Herren. I följd härav är himlen på grund av ordningens nödvändighet i en trefald.

200. Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där.

Hurudan himlens form är, kan vara någorlunda tydligt av vad som i föregående kapitel är visat, såsom att himlen är sig lik i det största och det minsta (nr 72); att därför varje samfund är en himmel i mindre form och varje ängel en himmel i minsta form (nr 51-58); att liksom hela himlen framställer (hänför sig till) en enda människa, så framställer varje himlens samfund en människa i mindre form och varje ängel i minsta (nr 59-77); att i mitten är de som är visast och runt omkring ända till gränserna de mindre visa; och att det är så i vartenda samfund (nr 43); och att från öster till väster i himlen bo de som är i kärlekens goda och från söder till norr de som är i sanningar från det goda, likaledes i varje samfund (nr 148, 149). Allt detta är enligt himlens ordning, varför man därav kan sluta sig till, hurdan dess form är i det hela ¹ .

Footnotes:

43. Alla i ett och samma samfund är på liknande sätt sins emellan åtskilda. De som är fullkomligare, det är, de som är mera framstående i det goda, således i kärlek, vishet och förståndighet, är i mitten. De som är mindre framstående är runt omkring, på avstånd allt efter som graden av deras fullkomning minskas. Det är såsom med ljuset, som avtager från mitten till omkretsen. De som är i mitten är också i det största ljuset och de som är mot omkretsen i ett mindre och mindre.