0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

589. Om jämvikten mellan himlen och helvetet.

För att något skall kunna existera, måste det vara jämvikt i allt. Utan jämvikt är det inte verkan och återverkan, ty det är jämvikt mellan två krafter, av vilka den ena verkar, och den andra återverkar. Vila på grund av lika verkan och återverkan kallas jämvikt. I den naturliga världen är det jämvikt i alla samtliga och enskilda ting, i själva atmosfärerna i allmänhet, där de lägre återverka och motstå, i den mån de högre verka och trycka på. I den naturliga världen är det även jämvikt mellan värme och köld, mellan ljus och skugga samt mellan torka och fuktighet. Det mellan dem varande rätta förhållandet är jämvikt. Det är också jämvikt i alla ting i världens tre riken, nämligen mineralriket, växtriket och djurriket, ty utan jämvikt i dem är ingenting till och äger bestånd. Överallt är det liksom ett bemödande, från den ena sidan verkande och från den andra återverkande. All tillvaro eller all verkan frambringas i jämvikt, men den sker därigenom, att den ena kraften verkar, och den andra låter sig påverkas, eller att den ena kraften inflyter genom att verka, och den andra mottager och i överensstämmelse därmed ger efter. I den naturliga världen kallas det som verkar och som återverkar kraft och även bemödande, men i den andliga världen kallas det som verkar och som återverkar liv och vilja. Livet är där levande kraft, och viljan är levande bemödande, och själva jämvikten kallas frihet. Den andliga jämvikten eller friheten uppstår och består därför mellan det goda, som verkar från den ena sidan, och det onda, som verkar emot från den andra sidan, eller mellan det onda, som verkar från den ena sidan, och det goda, som motverkar från den andra sidan. Jämvikt mellan det verkande goda och det däremot verkande onda är det hos de goda, medan det är jämvikt mellan det verkande onda och det motverkande goda hos de onda. Att det är andlig jämvikt mellan det goda och det onda, är eftersom människans hela liv hänför sig till det goda och till det onda, och viljan är vad som tager emot det. Det är också jämvikt mellan det sanna och det falska, men den beror av jämvikten mellan det goda och det onda.

Jämvikten mellan det sanna och det falska är liksom mellan ljus och skugga, som påverka det som hör till växtriket, i samma mån som det är värme och köld i ljuset och skuggan. Att ljus och skugga inte verka något av sig själva, utan att det är värmen som verkar genom dem, kan man se därav, att ljus och skugga är lika under vintern och om våren. Jämförelsen av det sanna och det falska med ljus och skugga är från motsvarighet, ty det sanna motsvarar ljuset, det falska skuggan och värmen kärlekens goda; och andligt ljus är också det sanna, andlig skugga är det falska, och andlig värme är kärlekens goda, varom kan ses i det kapitel, där det talas om ljus och värme i himlen (nr 126-140).