0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

311. Himlen och helvetet är från människosläktet.

I den kristna världen vet man alls inte att himlen och helvetet är från människosläktet, ty man tror, att änglarna blev skapade från begynnelsen, och att himlen är därifrån, samt att djävulen eller satan har varit en ljusets ängel, som, eftersom han blev upprorisk, blivit med sin skara nedkastad, och att helvetet därav uppstått. Änglarna förundra sig på det högsta över, att det finns en sådan tro i den kristna världen, och än mer däröver, att de kristna inte alls veta något om himlen, då det likväl är det främsta av läran i kyrkan. Och eftersom det råder en sådan okunnighet, ha de av hjärtat fröjdat sig över, att det har behagat Herren att nu uppenbara för dem många ting om himlen och även om helvetet och därigenom så mycket som möjligt skingra mörkret, som dagligen tillväxer, eftersom kyrkan har kommit till sitt slut. Därför vilja de, att jag från deras mun skall försäkra, att det i hela himlen inte är en enda ängel som har blivit skapad från begynnelsen, ej heller i helvetet någon djävul som har blivit skapad till en ljusets ängel och nedkastad, utan att alla såväl i himlen som i helvetet är från människosläktet, i himlen de som i världen ha levt i himmelsk kärlek och tro, i helvetet de som levt i helvetisk kärlek och tro, och att hela helvetet i en sammanfattning är vad som kallas djävulen och satan. Det helvete som är bakom, varest de är som kallas onda genier, kallas djävulen, och det helvete som är framtill, varest de är som kallas onda andar, kallas satan ¹ . Hur beskaffat det ena och det andra helvetet är, skall sägas i det följande. De sade, att den kristna världen fattat en sådan tro om dem som är i himlen och om dem som är i helvetet på grund av några ställen i Ordet, som inte ha blivit förstådda annat än efter bokstavsmeningen och ej blivit belysta och förklarade genom den äkta läran från Ordet. Och dock är det så, att Ordets bokstavsmening, om den inte belyses av den äkta läran, drager sinnet bort till mångahanda ting, varav okunnighet, irrläror och villfarelser uppstå ² .

Footnotes:

597. Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet.

Det har ovan talats om jämvikten mellan himmel och helvete och visats, att denna jämvikt är en jämvikt mellan det goda, som är från himlen, och det onda, som är från helvetet, alltså att det är en andlig jämvikt, som i sitt väsen är frihet. Att den andliga jämvikten i sitt väsen är frihet, kommer därav, att den är mellan det goda och det onda samt mellan det sanna och det falska, och dessa är andliga. Att kunna vilja det goda eller det onda och tänka det sanna eller det falska och välja det ena framför det andra är därför den frihet, varom det här handlar. Denna frihet gives åt varje människa av Herren och tages aldrig bort. Den är visserligen på grund av sitt ursprung inte människans utan Herrens, eftersom den är från Herren, men den gives dock åt människan tillsammans med livet såsom hennes egen och detta av den orsak, att människan må kunna omdanas och frälsas, ty utan frihet är det ingen omdaning och frälsning. Var och en kan från någon förnuftig betraktelse se, att människan har frihet att tänka illa eller väl, uppriktigt eller ouppriktigt, rättrådigt eller orättfärdigt, och även att hon kan tala och handla väl, uppriktigt och rättrådigt, men inte illa, ouppriktigt och orättfärdigt för de andliga, moraliska och borgerliga lagarnas skull, genom vilka hennes utvärtes hålles i band. Härav är det klart, att människans ande, som är den som tänker och vill, är i frihet, men inte så den utvärtes människan, som talar och handlar, om det inte sker i överensstämmelse med ovannämnda lagar.