0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

4996. ‘Eo quod tu uxor illius’: quod significet quia non alii bono conjungendum, constat ex significatione 'uxoris' quod sit verum adjunctum suo bono, de qua n. 1468, 2517, 3236, 4510, 4823, hic verum naturale non spirituale cum bono naturali non spirituali, ut supra n. 4988.

5954. ‘Et omnibus illis dedit cuique mutatorias vestes’: quod significet vera initiata bono, constat ex significatione ‘vestium’ quod sint vera, de qua sequitur; inde ‘mutatoriae vestes’ sunt vera quae nova, et vera nova fiunt cum initiantur bono, tunc enim vitam accipiunt; agitur enim de conjunctione naturalis hominis cum spirituali, seu externi cum interno; quando conjunctio fit, tunc vera mutantur et nova fiunt, nam vitam ab influxu boni accipiunt, videatur mox supra n. 5951; quod ‘mutare vestes’ fuerit repraesentativum quod induerentur sancta vera, et quod inde quoque vestes mutatoriae, videatur n. 4545.

[2] Quod per ‘vestes’ in Verbo significentur vera, est quia vera vestiunt bonum paene sicut vasa sanguinem, ac fibrae spiritum; quod ‘vestis’ significativum veri sit, est quia spiritus et quoque angeli appareant vestibus induti, et quilibet secundum vera quae apud illos, in albis apparent illi qui ¹ sunt in veris fidei per quae bonum, at in candidis splendentibus qui in veris fidei quae ex bono, translucet enim bonum per verum, inde splendor, videatur n. 5248.

[3] Quod spiritus et angeli appareant in vestibus, constare etiam potest ex Verbo ubi memoratur quod angeli visi; ut apud Matthaeum, Angeli ad sepulcrum Domini sedentis species erat sicut fulgur, et vestimentum album sicut nix, 28:3:

apud Johannem, Super thronis vidi viginti et quatuor seniores sedentes, indutos vestimentis albis, Apoc. 4:4:

apud eundem,

Sedens super equo albo ... indutus erat vestimento tincto sanguine, et vocatur nomen ejus Verbum Dei: exercitus ejus in caelo sequebantur Eum super equis albis, induti byssinum album et mundum, Apoc. 19:11, 13, 14; ‘vestimenta alba sicut nix’ et ‘byssinum album’ significant sancta vera, ‘albedo’ enim et ‘candor’ praedicantur de veris, n. 3301, 3993, 4007, 5319, ex causa quia proxime accedunt ad lucem, et lux quae a Domino est Divinum Verum; ² quapropter ³ Dominus cum transformatus, ⁴ vestimenta ejus ⁵ apparuerunt sicut lux, de qua apud Matthaeum, Cum Jesus transformatus, splenduit facies Ipsius sicut sol, et vestimenta Ipsius sunt facta sicut lux, 17:2;

quod ‘lux’ sit Divinum Verum, in Ecclesia notum est, at quod comparetur ‘vesti’, constat apud Davidem,

Jehovah operit Se luce, quasi veste, Ps. 104:2.

[4] Quod ‘vestes’ sint vera, patet a pluribus locis in Verbo, ut apud Matthaeum, Ingressus rex ut videret discumbentes, videt ibi hominem non indutum veste nuptiarum; et dixit illi, Amice, quomodo ⁶ huc intrasti non habens vestem nuptiarum? ... quare ejectus est in tenebras exteriores, 22:11-13;

quinam intelliguntur per ‘non indutum veste nuptiarum’, videatur n. 2132:

apud Esaiam,

Excitare, excitare, indue robur tuum, Zion; indue vestes decoris tui, Hierosolyma, urbs sanctitatis, quia non addet veniat in te amplius praeputiatus et immundus, 52:1;

'vestes decoris' pro veris ex bono:

[5] apud Ezechielem,

Vestivi te acupicto, et calceavi te taxo, et accinxi te bysso, ac obtexi te serico; ... vestes tuae byssus et sericum, et acupictum; similam, mel et oleum comedisti, 16:10, 13;

de Hierosolyma per quam ⁷ ibi intelligitur Ecclesia Antiqua spiritualis quae postquam exspiravit Ecclesia Antiquissima caelestis, instaurata fuit a Domino; vera quibus Ecclesia illa donata fuit, describuntur per ‘vestes’; 'acupictum' est scientificum, hoc cum genuinum ⁸ , etiam apparet ut acupictum, ac sicut lacinia in altera vita, quod etiam datum est videre; ‘byssus et sericum’ ⁹ sunt vera ex bono, sed illa in caelo, quia t}in ejus luce ibi, sunt splendidissima et transparentia:

[6] apud eundem,

Byssus in acupictura ex Aegypto fuit expansio tua, et hyacinthinum et purpura ex insulis Elishah, fuit tegumentum tuum, 27:7;

ibi de Tyro, per quam repraesentantur cognitiones veri et boni, n. 1201, quae cum genuinae, sunt ‘byssus in acupictura ex Aegypto’; bonum inde, seu bonum veri, sunt ‘hyacinthinum et purpura’:

[7] apud Davidem,

Tota gloriosa filia regis, de implexis auri vestis ejus, in acupictis adducetur regi, Ps. 45:14, 15 ¹⁰ [KJV 13, 14];

‘filia regis’ pro affectione veri; ‘de implexis auri vestis ejus’ pro veris in quibus bonum; ‘acupicta’ pro veris infimis:

apud Johannem,

Habes pauca nomina in Sardibus, ¹¹ qui non polluerunt vestimenta sua, et ambulabunt Mecum in albis, quia digni sunt. ¹² Qui vicerit, hic induetur vestimentis albis, Apoc. 3:4, 5; ¹³ 'non polluere ‘vestimenta’ pro vera non inquinare falsis:

[8] apud eundem,

Beatus qui vigilat et servat vestimenta sua, ut non nudus ambulet, et ¹⁴ videant pudorem ejus, Apoc. 16:15;

vestimenta' similiter pro veris; sunt vera fidei ex Verbo quae proprie significantur per vestimenta; qui illa inde, aut qui vera ¹⁵ seu verosimilia ex suo religioso, ut gentiles, non sibi acquisiverat et applicuerat vitae, is utcumque putat se in bono esse, usque non est; nam quia ¹⁶ nulla ei vera ex Verbo aut religioso sunt, se patitur duci per ratiocinia aeque a spiritibus malis quam bonis, ac ita defendi non potest ab angelis; hoc intelligitur per quod ‘vigilandum, et servanda vestimenta sua, ut non nudus ambulet et videant pudorem ejus’:

[9] apud Zachariam, Jehoshua fuit ¹⁷ indutus vestibus pollutis, sic stabat coram angelo, qui dixit ad stantes coram illo, Removete vestes pollutas a coram illo; ad illum autem dixit, Vide transire feci a te iniquitatem tuam, et induendo te vestibus mutatoriis, 3:3, 4;

'vestes pollutae' pro veris conspurcatis a falsis quae a malo, quare remotis vestibus illis et indutis aliis, dicitur ‘vide transire ¹⁸ feci a te iniquitatem tuam’; quod iniquitas non transeat per mutationem vestium, quisque scire potest, inde etiam quisque concludere quod vestium mutatio fuerit repraesentativum, sicut etiam vestium lavatio quae mandata cum purificarentur, ut cum accederent ad montem Sinai, Exod. 19:14 ¹⁹ ; cumque ab impuris mundarentur, Lev. 11:25, 40, 14:8, 9, Num. 8:6, 7, 19:21 ²⁰ , 31:19-24 ²¹ ;

[10] mundationes enim ab impuris fiunt per vera fidei, quia haec docent quid bonum, ²² quid charitas, quid proximus, quid fides, quod Dominus, quod caelum quod vita aeterna, haec non sciuntur quid sunt absque veris quae docent, et ne quidem quod ²³ sint; quis non aliter ex se novit quam quod bonum amoris sui et mundi, sit unicum quod bonum homini, utrumque enim est ejus vitae jucundum; et quis nisi ex veris fidei nosse potest, quod ²⁴ aliud bonum sit quod homini applicari potest, nempe bonum amoris in Deum et bonum charitatis erga proximum, et quod in illis bonis sit vita caelestis, ²⁵ tum quod tantum ejus boni influat per caelum a Domino, quantum homo se prae aliis non amat et quantum non amat mundum prae caelo; ²⁶ ex his constare potest quod purificatio ²⁷ quae ²⁸ repraesentata fuit per lavationem vestium, ²⁹ fiat per vera fidei.

Footnotes: