0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

10672. ‘Tribus vicibus in anno videbitur omnis masculus tuus ad facies Domini Jehovae Dei Israelis’: quod significet continuam apparentiam et praesentiam Domini etiam in veris fidei, constat ab explicatione horum n. 9297.

9297. ‘Tribus vicibus in anno videbitur omnis masculus tuus ad facies Domini Jehovae’: quod significet continuam apparentiam et praesentiam Domini sic etiam in veris [quae] fidei, constat ex significatione ‘tribus vicibus in anno’ quod sit completum et continuum, de qua n. 4495, 9198, ex significatione ‘videri’ quod sit apparentia et praesentia, de qua n. 4198, 5975, 6893, ex significatione ‘masculi’ quod sit verum fidei, de qua n. 2046, 7838, et ex significatione ‘facierum’ cum de Jehovah, hoc est, Domino, quod sit Divinum Bonum Divini Amoris, seu Misericordia, de qua n. 222, 223, 5585, 7599; et quia Divinum Bonum Divini Amoris est Ipse Jehovah seu Dominus, ideo per ‘videri ad facies Domini Jehovae’ simile significatur quod per videri a Domino; Dominus etiam est ¹ Qui videt hominem, et sistit Se apud illum, datque et ut Se videat, ita homo non videt Dominum ex se sed ex Domino apud se.

[2] Quomodo intelligitur quod continua apparentia et praesentia Domini sit etiam in veris fidei, paucis dicetur: praesentia Domini apud hominem est in bono apud illum, quia bonum facit vitam ejus, non autem verum nisi quatenus ex bono ² ; inde est, ut ³ supra n. 9296 dictum ² , quod habitaculum Domini ⁴ in bono innocentiae apud hominem; cum itaque homo regeneratus est, tunc Dominus non modo praesens est in bono apud illum sed etiam in veris quae ex bono, nam vera tunc vitam habent ex bono, et sunt bonum in forma per quam boni quale potest appercipi; haec vera sunt quae ⁵ faciunt novum intellectum hominis, qui unum facit cum nova ejus voluntate; nam, ut prius dictum est, omnia se referunt ad verum et ad bonum, ac intellectus hominis dicatus est veris, at voluntas bono, ex quo vera; inde patet quomodo intelligendum quod tunc apparentia et praesentia Domini etiam sit in veris fidei; haec sunt quae significantur per quod ‘tribus vicibus in anno videretur omnis masculus ad facies Domini Jehovae’; inde dicitur quod videbitur masculus, quia per ‘masculum’ significatur verum fidei; et ideo dicitur ad facies Domini Jehovae, quia per ‘Jehovam’ significatur Esse Divinum, et per ‘Dominum’ Existere Divinum ex Esse; inde esse apud hominem est bonum, et existere inde est verum.

[3] Dicitur in Ecclesia quod fides sit a Domino, sed sciendum quod fides quae a charitate, sit a Domino, non autem fides separata a charitate, nam haec fides est a proprio et vocatur fides persuasiva, de qua in doctrina charitatis et fidei ante caput sequens; homo scire potest num fides apud se sit a Domino vel a semet; qui afficitur veris solum propter eruditionis famam, ut lucretur honores et opes, et non propter usum vitae bonum, is in fide persuasiva est, quae a semet et non a Domino.

[4] Sunt etiam ⁶ vera fidei theoretica, et sunt practica; qui spectat theoretica propter practica, et illa videt in his, et sic ex utrisque conjunctis usum vitae bonum, et afficitur illis et his propter hunc finem, is in fide est a Domino; causa est quia usus vitae, qui finis, est bonum apud illum, et secundum usum vitae omnia formantur; vera fidei sunt per quae formatio; quod ita sit, manifeste patet ex illis qui in altera vita; omnes quotcumque ibi sunt, rediguntur ad statum sui boni vel ⁷ ad statum sui mali, ita ad usum suae vitae, qui fuit finis, hoc est, quod super omnia amaverant, ac quod inde ipsum jucundum vitae eorum fuerat; ad hoc rediguntur omnes; vera vel falsa quae unum fecerunt cum illo usu, remanent, et quoque plura adsciscuntur quae se prioribus conjungunt ac complent usum, et faciunt ut usus in ipsa sua forma appareat; inde est quod spiritus et angeli sint formae sui usus; spiritus mali formae usus mali, hi sunt in inferno, ⁸ spiritus boni seu angeli formae usus boni, hi sunt in caelo; inde quoque est quod spiritus ad praesentiam ilico cognoscantur quales sunt; vera fidei ex facie et ejus pulchritudine quoad formam, et ipsum bonum, quod est usus, ex igne amoris ibi qui pulchritudinem vivificat, et quoque ex sphaera undante ex illis; ex his iterum constare potest quid sit praesentia Domini in veris fidei.

脚注: