Des oeuvres de Swedenborg

 

Om Himlen och om Helvetet #2

Étudier ce passage

  
/ 603  
  

2. Herren är himlens Gud.

Det första man bör veta är, vem himlens Gud är, eftersom allt annat beror därav. I hela himlen erkännes ingen annan som himlens Gud än Herren allena. De säga där, såsom Han själv lärde, att Han är En med Fadern, att Fadern är i Honom och Han i Fadern, och att den som ser Honom ser Fadern, och att allt det heliga utgår från Honom (Johannes 10:30, 38, 14:9-11, 16:13-15) Jag har ofta talat med änglarna om detta, och de ha alltid sagt, att de i himlen inte kunna åtskilja det Gudomliga i tre, eftersom de veta och förnimma, att det Gudomliga är ett, och att det är ett i Herren. De ha även sagt, att de av kyrkan som komma från världen och hos vilka det är en föreställning om tre Gudomsväsen inte kunna mottagas i himlen på grund därav, att deras tanke irrar från den ene till den andre, och det där inte är tillåtet att tänka tre och säga en 1 , eftersom var och en i himlen talar från tanken, ty där är det ett tänkande tal eller en talande tanke. De som i världen åtskilt det Gudomliga i tre samt hyst en särskild föreställning om var och en av dem och inte gjort den föreställningen till en och koncentrerat den i Herren kunna därför inte mottagas. Det gives nämligen i himlen ett meddelande av alla tankar. Om någon skulle komma dit som tänker tre och säger en skulle han därför genast kännas åtskils och förkastas. Men man bör veta, att alla de som inte skilt det sanna från det goda eller tron från kärleken, när de i det andra livet blivit undervisade, mottaga den himmelska föreställningen om Herren, att Han är världsalltets Gud. Men det är annorlunda med avseende på dem som ha skilt tron från levernet, det är, som inte ha levt enligt den sanna trons föreskrifter.

Notes de bas de page:

1. Att kristna utforskats i det andra livet angående den föreställning de hade om den ende Guden, och att det utrönts, att de hade en uppfattning om tre gudar Himmelska Hemligheter 2329, 5256, 10736, 10738, 10821. Att en Gudomlig Treenighet i Herren erkännes i himlen nr 14, 15, 1729, 2005, 5256, 9303.

  
/ 603  
  

Des oeuvres de Swedenborg

 

Arcana Coelestia #10573

Étudier ce passage

  
/ 10837  
  

10573. Vers. 18-23. Et dixit, Fac videre mihi quaeso gloriam Tuam. Et dixit, Ego pertransire faciam omne bonum Meum super facies tuas, et invocabo nomen Jehovae coram te, et gratiam faciam cui gratiam facio, et misericordiam faciam cui misericordiam facio. Et dixit, Non potes videre facies Meas, quia non videt Me homo et vivit. Et dixit Jehovah Ecce locus Mecum, et stabis super petra. Et erit, in pertransire gloria Meam, et ponam te in fissura petrae, et obtegam volam Meam super te usque dum pertransivero. Et removebo volam Meam, et videbis posteriora Mea, et facies Meae non videbuntur. ‘Et dixit, Fac videre mihi quaeso gloriam Tuam’ significat apperceptionem Divini Veri interni in externo et dixit, Ego pertransire faciam omne bonum Meum super facies tuas, significat omne Divinum caeli et Ecclesiae super externum [separatur ab interno, in quo Moscheh et gens cui praeerat]: ‘et invocabo nomen Jehovae coram te’ significat sanctum cultus Divini ibi: ‘et gratiam faciam cui gratiam facio, et misericordiam faciam cui misericordiam facio’ significat quod Divinum Verum et Bonum revelabitur illis qui recipiunt ‘et dixit, Non potes videre facies Meas’ significat quod Divina interior Ecclesiae, cultus, et Verbi non apparere possint genti Israeliticae: quia non videt Me homo et vivit significat quod ipsum Divinum non videri possit quale in Se est, sed quale per Dominum in caelo: ‘et dixit Jehovah Ecce locus Mecum, et stabis super petra’ significat statum fidei in Deum ‘et erit in pertransire gloriam Meam’ significat interiora Verbi, Ecclesiae et cultus: ‘et ponam te in fissura petrae’ significat obscurum et falsum fidei, quale illis qui in externis absque interno sunt: ‘et obtegam volam Meam super te, usque dum pertransivero’ significat occlusionem interni et removebo volam Meam, et videbis posteriora Mea, et facies Meae non videbuntur' significat quod externa Verbi, Ecclesiae, et cultus visuri, non autem interna.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.

Des oeuvres de Swedenborg

 

Arcana Coelestia #4723

Étudier ce passage

  
/ 10837  
  

4723. ‘Viderunt eum e longinquo’: quod significet perceptionem Divini Humani Domini remote, constat a significatione ‘videre’ quod sit perceptio, de qua n. 2150, 3764; ex significatione ‘e longinquo’ quod sit remote; et ex repraesentatione ‘Josephi’ qui est ille quem viderunt e longinquo 1 quod sit Dominus quoad Divinum Verum de qua n. 4669; quod sit Divinum Humanum Domini quod per ‘Josephum’ hic intelligitur, est quia id est supremum Divini Veri; sunt duo essentialia quae constituunt Ecclesiam, et inde duo principali doctrinae 2 , unum quod Humanum Domini sit Divinum, 3 alterum quod amor in Dominum et charitas erga proximum faciant Ecclesiam non autem fides ab illis separata; haec quia sunt primaria Divini Veri, ideo etiam per ‘Josephum’ illa repraesentantur; qui Divinum Verum in genere, etiam quae sunt Divini Veri in specie, repraesentat at quid in specie repraesentat, ex serie patet.

Notes de bas de page:

1. perceperunt remote

2. The Manuscript inserts ejus.

3. The Manuscript inserts et.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.