Des oeuvres de Swedenborg

 

Om Himlen och om Helvetet #1

Étudier ce passage

  
/ 603  
  

1. OM HIMLEN OCH HELVETET

När Herren inför lärjungarna talar om tidevarvets fulländning, som är kyrkans sista tid 1 , säger Han vid slutet av förutsägelserna om dess efter varandra följande tillstånd med avseende på kärlek och tro 2 :

»Strax efter de dagarnas bedrövelse skall solen förmörkas, och månen skall inte giva sitt sken, och stjärnorna skola falla från himlen, och himlarnas krafter skola bäva. Och då skall Människosonens tecken synas i himlen; och då skola jordens alla stammar jämra sig, och de skola se Människosonen komma i himlens skyar med makt och mycken härlighet. Och Han skall utsända sina änglar med basun och stor röst, och de skola församla Hans utvalda från de fyra vindarna, från himlarnas ena ände till den andra.» (Matteus 24:29-31.)

De som förstå dessa ord efter bokstavsmeningen tro inte annat än att på den sista tid som kallas den yttersta domen skall allt detta ske i enlighet med den bokstavliga skildringen. De tro sålunda inte endast, att solen och månen skola förmörkas, och att stjärnorna skola falla från himlen, samt att Herrens tecken skall synas i himlen, och att de skola se Honom i skyarna jämte änglar med basuner, utan även, enligt förutsägelser på andra ställen, att hela den synliga världen skall förgås, och att det sedan skall uppstå en ny himmel och en ny jord.

Denna uppfattning ha de flesta i kyrkan nu för tiden. Men de som tro så känna inte till de hemligheter som är dolda i Ordets alla enskilda ting. Ty i varje särskilt uttryck i Ordet är det en inre mening, i vilken inte förstås naturliga och världsliga saker, sådana som är i bokstavsmeningen, utan andliga och himmelska ting, och detta inte endast med avseende på meningen av flera ord, utan även med avseende på vart enda ord 3 . Ordet är nämligen skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter 4 för det ändamåls skull, att det må vara en inre mening i alla enskilda ting. Hur beskaffad den meningen är, kan inses av allt som blivit sagt och visat därom i Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) och även av vad som sammanförts därifrån i förklaringen om Vita Hästen, varom talas i Uppenbarelseboken.

Enligt samma mening bör man förstå Herrens ovan anförda ord om sin ankomst i himlens skyar. Med solen, som skall förmörkas, betecknas Herren med hänsyn till kärleken 5 ; med månen Herren med avseende på tron 6 ; med stjärnorna kunskaperna om det goda och det sanna eller om kärlek och tro 7 ; med Människosonens tecken i himlen uppenbarandet av den Gudomliga Sanningen; med jordens stammar, som skola jämra sig, allt som hör till det sanna och det goda eller till tro och kärlek 8 ; med Herrens ankomst i himlens skyar med makt och härlighet Hans närvaro i Ordet och uppenbarelse 9 ; med skyar betecknas Ordets bokstavsmening 10 , och med härlighet Ordets inre mening 11 ; med änglar med basun och stor röst betecknas himlen, varifrån den Gudomliga Sanningen är 12 .

Härav kan man inse, att med dessa Herrens ord förstås, att vid kyrkans slut, då det inte mer finns någon kärlek och i följd därav inte heller någon tro, Herren skall upplåta sitt Ord med avseende på dess inre mening och uppenbara himlens hemligheter. De hemligheter som skola uppenbaras i vad som nu följer angå himlen och helvetet samt människans liv efter döden.

Den människa som tillhör kyrkan känner nu för tiden knappt något om himlen och helvetet, ej heller om sitt liv efter döden, ehuru alla dessa saker är beskrivna i Ordet. Ja, många som är födda inom kyrkan förneka dem även, sägande i sitt hjärta: Vem har kommit därifrån och berättat? För att inte ett sådant förnekande, som i synnerhet råder hos dem som ha mycken världslig vishet, även må besmitta och fördärva de i hjärtat okonstlade och de i tron enkla, har det givits mig att vara tillsammans med änglar och att tala med dem såsom en människa med en människa samt även att se, vad som är i himlarna och vad som är i helvetena, och detta nu i tretton år. Därför får jag nu beskriva dessa ting på grund av vad jag har sett och hört, i förhoppning om att okunnigheten sålunda må upplysas och otron skingras. Att nu för tiden en sådan omedelbar uppenbarelse sker, är därför, att det är den som förstås med Herrens ankomst.

Notes de bas de page:

1. »Tidevarvets fulländning» är kyrkans sista tid, Himmelska Hemligheter 4535, 10672.

2. Herrens förutsägelser i Matteus kap. 24 och 25 om tidevarvets fulländning och sin ankomst, således om kyrkans steg för steg fortgående ödeläggelse och om yttersta domen, förklaras i inledningarna till kapitlen 26-40 av Första Mosebok Himmelska Hemligheter 3353-3356, 3486-3489, 3650-3655, 3751-3759, 3897-3901, 4056-4060, 4229-4231, 4332-4335, 4422-4424, 4635-4638, 4661-4664, 4807-4810, 4954-4959, 5063-5071.

3. Att det i Ordets alla samtliga och enskilda ting finns en inre eller andlig mening, Himmelska Hemligheter 1143, 1984, 2135, 2333, 2395, 2495, 4442, 9049, 9063, 9086.

4. Att Ordet är skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter, och att på grund därav alla samtliga och enskilda saker däri beteckna andliga ting, Himmelska Hemligheter 1404, 1408, 1409, 1540, 1619, 1659, 1709, 1783, 2900, 9086.

5. Att solen i Ordet betecknar Herren med hänsyn till kärleken och i följd därav kärlek till Herren Himmelska Hemligheter 1529, 1837, 2441, 2495, 4060, 4696, 4996, 7083, 10809.

6. Att månen i Ordet betecknar Herren med hänsyn till tron och i följd därav tro på Herren Himmelska Hemligheter 1529, 1530, 2495, 4060, 4996, 7083.

7. Att stjärnorna i Ordet beteckna kunskaper om det goda och det sanna Himmelska Hemligheter 2495, 2849, 4697.

8. Att stammar beteckna alla sanningar och godheter i en sammanfattning, sålunda trons och kärlekens alla ting Himmelska Hemligheter 3858, 3926, 4060, 6335.

9. Att Herrens ankomst är Hans närvaro i Ordet samt uppenbarelse Himmelska Hemligheter 3900, 4060.

10. Att skyarna i Ordet beteckna Ordet i bokstaven eller dess bokstavsmening Himmelska Hemligheter 4060, 4391, 5922, 6343, 6752, 8106, 8781, 9430, 10551, 10574.

11. Att härlighet i Ordet betecknar den Gudomliga Sanningen sådan den är i himlen och sådan den är i Ordets inre mening Himmelska Hemligheter 4809, 5292, 5922, 8267, 8427, 9429, 10574.

12. Att basun eller trumpet betecknar den Gudomliga Sanningen i himlen och uppenbarad från himlen Himmelska Hemligheter 8815, 8823, 8915; detsamma betecknas med röst nr 6971, 9926.

  
/ 603  
  

Des oeuvres de Swedenborg

 

Arcana Coelestia #10672

Étudier ce passage

  
/ 10837  
  

10672. ‘Tribus vicibus in anno videbitur omnis masculus tuus ad facies Domini Jehovae Dei Israelis’: quod significet continuam apparentiam et praesentiam Domini etiam in veris fidei, constat ab explicatione horum n. 9297.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.

Des oeuvres de Swedenborg

 

Arcana Coelestia #9198

Étudier ce passage

  
/ 10837  
  

9198. ‘Ullam viduam’: quod significet qui in bono absque vero [sunt] et usque desiderant verum, constat ex significatione ‘viduae’ quod sit bonum absque vero et tamen desiderans verum; quod ‘vidua’ id sit, est quia per virum significatur verum, et per 1 ejus ‘mulierem’ bonum, quapropter ‘mulier viri vidua facta’ significat bonum absque vero. At ‘vidua’ in sensu adhuc interiore significat verum absque bono, causa est quia ‘maritus’ 2 in eo sensu significat bonum et 3 ejus ‘uxor’ verum, videatur n. 3236, 4510, 4823; in hoc sensu Dominus a Divino Bono vocatur ‘Maritus’ ac ‘Sponsus’, et regnum Ipsius atque 4 Ecclesia ea receptione Divini Veri quod procedit a Domino, vocatur uxor ac sponsa, ' n. 9182; sed quia hic non de caelesti Ecclesia Domini agitur sed de spirituali, per ‘viduam’ significatur qui in bono et non in vero est 5 , et usque desiderat verum; similiter se habet cum ‘orphano’; is in intimo seu caelesti sensu significat illos qui in bono sunt ac desiderant verum 6 ; videantur quae de significatione ‘viduae’ et ‘orphani’ in sensu caelesti allata et explicata sunt, n. 4844; quibus addere licet quae Dominus de vidua in ‘Sarepta’ dicit apud Lucam,

Amen dico vobis quod nullus propheta acceptus sit in patria sua; in veritate dico vobis, multae viduae erant in diebus Eliae in Israel, cum clausum fuit caelum per annos tres et menses sex, dum fuit fames magna super totam terram, ad nullam tamen earum missus est Elias nisi ad Sareptam Sidonis, ad mulierem viduam, 4:[24, ] 25, 26;

[2] quia omnia quae Dominus locutus est ex Divino locutus est, ideo 7 sensum internum habent, et in eo sensu agitur de Ipso Domino, deque regno Ipsius et de Ecclesia; quod itaque in eo sensu 8 intellectum sit a Domino per illa quae locutus est de vidua in Sarepta Sidonis, patet si evolvuntur: Quod nullus propheta acceptus sit in patria sua significat quod Dominus ac Divinum Verum quod ab Ipso, minus recipiatur et ametur corde intra Ecclesiam quam extra illam; locutus 9 est ad Judaeos, apud quos tunc Ecclesia; quod Dominus ibi minus receptus fuerit quam a gentibus, quae extra Ecclesiam erant, notum est; similiter in Ecclesia hodie, quae ab Ipso Christiana vocatur; in hac quidem Dominus receptus est 10 doctrina, sed usque a paucis 11 agnitione cordis, et ab adhuc paucioribus ex affectione amoris; aliter a gentibus conversis extra Ecclesiam, hae Ipsum colunt et adorant ut suum unicum Deum, et dicunt ore atque cogitant corde, quod Ipsum pro Deo agnoscant quia apparuit in forma humana, n. 5256; contrarium est intra Ecclesiam; ibi, quia homo natus est, aegre agnoscitur pro Deo ex corde; hi Humanum Ipsius faciunt simile sui humani 12 , tametsi sciunt Patrem Ipsius Jehovam fuisse, et non hominem; ex his patet quid in sensu interno intellectum sit per ‘quod nullus propheta acceptus sit in patria’. ‘Propheta’ in eo sensu est Dominus quoad Divinum Verum, ita quoad doctrinam Ecclesiae; quod ‘propheta’ sit docens, et in sensu abstracto doctrina, et cum de Domino, quod sit Divinum Verum seu 13 Verbum, videatur supra n. 9188 fin.

[3] Multae viduae erant in diebus Eliae in Israele in sensu interno significat statum tunc agnitionis veri Divini ex Verbo in Ecclesia, ‘viduae’ enim sunt qui in bono absque vero, ut supra dictum est, ‘Elias’ est Dominus quoad Verbum, ‘dies Eliae’ sunt 14 status receptionis veri Divini ex Verbo tunc, et ‘Israel’ est Ecclesia 15 ; quod ‘Elias’ repraesentaverit Dominum quoad Verbum, videatur Praefatio ad Gen. xviii, et n. 2762, 247 fin. , 8029, quod ‘dies’ sint status, n. 93, 288, 3462, 3785, 4850, 6110, 8426, et quod ‘Israel’ sit Ecclesia, n. 4286, 6426, 6637, 8805.

[4] Cum clausum fuit caelum per annos tres et menses sex significat vastationem internae Ecclesiae plenariam, ‘caelum’ enim est internum Ecclesiae, ‘anni tres et menses sex’ sunt ad plenum; quod ‘caelum’ sit internum Ecclesiae, videatur n. 1733, 1850, 3355, 4535; hoc ‘clausum’ dicitur cum vastatum seu non amplius; quod ‘anni tres et menses sex’ sint ad plenum, constat ex significatione ‘dierum 1260’ in Apocalypsi 11:3, et 12:6, qui dies faciunt tres annos et sex menses, quod sint ad plenum seu usque ad finem; similiter a significatione ‘dierum trium et dimidii’, Apoc. 11:9, 10 [, 11]; tum a significatione ‘temporis et temporum et dimidii temporis’ in Apoc. 12:14;

et apud Danielem 12:7, quod sint ad plenum, seu usque ad finem.

[5] Dum fames magna super totam terram significat vastationem quoque externae Ecclesiae, nam ‘fames’ est defectus 16 et desolatio veri et boni, n. 3364, 5277, 5279, 5281, 5300, 5360, 5376, 5415, 5576, 6110, 7102, et ‘terra’ est externa Ecclesia 17 , n. 1262, 1413, 1733, 1850, 2117, 2118 fin. , 3355, 4535, 5577, 8011, 8732.

Ad nullam tamen earum missus est Elias significat Dominum quoad Verbum, ita Verbum Domini, non ad alios, quia non alibi receptum, ‘Elias’ enim, ut supra dictum, est Dominus quoad Verbum.

[6] Nisi ad Sareptam Sidonis ad mulierem viduam significat quam ad illos qui in bono sunt et desiderant verum; ‘Sarepta Sidonis’ dicitur quia ‘Sidon’ significat cognitiones boni et veri, n. 1201; quod ‘mulier vidua’ sit qui in bono est et desiderat verum, patet inde, imprimis ex illis quae de ea memorantur in libro Regum Primo, ubi haec, Elias venit ad Sareptam Sidonis ad mulierem viduam, ut sustentaret illum 18 , dixit ad illam, ut sumeret sibi parum aquae ut biberet, dein ut sumeret sibi 19 frustum panis in manu; dixit quod ei sit tam parum farinae in cado, et tam parum olei in lenticula, ut modo sit sibi et filio placenta; dixit Elias, Fac mihi inde placentam parvam priore loco, et educ mihi, ac tibi et filio tuo fac posteriore loco: fecit illa ita; et cadus farinae non consumptus est, et lenticula olei non defecit, 17:9-15;

[7] oboedientia, et desiderium boni 20 ad verum 21 describitur per quod ex mandato dederit prophetae aquam, et dein 22 ex suo pauco priore loco fecerit illi placentam, et posteriore loco sibi et 23 filio suo; et quod inde locupletata sit bono veri, per quod 24 , cadus farinae non consumptus sit, et lenticula olei non defecerit; aqua enim in sensu interno est verum, n. 25 2702, 3058, 3424, 4976, 5668, 8568, ‘farina’ est verum ex bono, n. 2177, ‘oleum’ est bonum amoris, n. 886, 4582, 4638, et ‘placenta’ ex illis est verum conjunctum suo bono 26 , n. 7978; ex his 27 liquet quod ‘vidua’ sit qui in bono et desiderat verum; bonum ac ejus desiderium ad verum describitur per charitatem erga prophetam, majorem quam erga se et filium; ‘propheta’ est doctrina veri, ut supra ostensum est.

[8] Ex his patet quale est Verbum, quod nempe intus in se recondat arcana caeli, quae non 28 apparent in littera, cum tamen in singulis quae Dominus Ipse locutus est cum fuit in mundo, et quae prius locutus est per prophetas, sint caelestia et Divina prorsus 29 elevata a sensu litterae; et hoc non solum 30 in singulis vocibus sed etiam in singulis syllabis vocum, immo in singulis apicibus cujusvis syllabae; sed quod ita sit, quis credit 31 ? et tamen res certa est 32 mihi prorsus testata et indubia facta, de qua, ex Divina Domini Misericordia, alibi.

Notes de bas de page:

1. The following two (or in some cases more) words are transposed in the Manuscript.

2. The Manuscript places this after sensu.

3. The following two (or in some cases more) words are transposed in the Manuscript.

4. ut et

5. The Manuscript places this after bono.

6. The Manuscript inserts, at in interno seu spirituali sensu significat illos qui in vero sunt et disiderant bonum.

7. The Manuscript inserts haec, sicut omnia reliqua, .

8. de Ecclesia et de illis quae Ecclesiae sunt, quid in eo sensu ibi

9. The Manuscript inserts etiam.

10. The Manuscript inserts in.

11. The Manuscript inserts ex.

12. Humanum enim Domini sui humani simile faciunt

13. etiam

14. Elias, quia repraesentabat Dominum quoad Verbum per in diebus Eliae significatur

15. in Israele est in Ecclesia

16. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

17. externum Ecclesiae

18. The Manuscript deletes illum and inserts illam.

19. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

20. The Manuscript inserts ejus.

21. The Manuscript inserts hic.

22. jussu Eliae aquam sibi daret

23. The following two (or in some cases more) words are transposed in the Manuscript.

24. ut

25. The following word or phrase appears in the first edition but not in the Manuscript.

26. bonum inde conjunctum suo vero

27. Inde

28. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

29. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

30. modo

31. credet

32. The Manuscript inserts est per experientiam.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.