圣经文本

 

1 Mosebok第11章

学习

   

1 Och hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda sätt.

2 Men när de bröto upp och drogo österut, funno de en lågslätt i Sinears land och bosatte sig där.

3 Och de sade till varandra: »Kom, låt oss slå tegel och bränna det.» Och teglet begagnade de såsom sten, och såsom murbruk begagnade de jordbeck.

4 Och de sade: »Kom, låt oss bygga en stad åt oss och ett torn vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn; vi kunde eljest bliva kringspridda över hela jorden

5 Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som människobarnen byggde.

6 Och HERREN sade: »Se, de äro ett enda folk och hava alla enahanda tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra.

7 Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så att den ene icke förstår den andres tungomål.»

8 Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att de måste upphöra att byggastaden.

9 Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där förbistrade hela jordens tungomål; därifrån spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.

10 Detta är berättelsen om Sems släkt. När Sem var hundra år gammal, födde han Arpaksad, två år efter floden.

11 Och sedan Sem hade fött Arpaksad, levde han fem hundra år och födde söner och döttrar.

12 När Arpaksad var trettiofem år gammal, födde han Sela.

13 Och sedan Arpaksad hade fött Sela, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.

14 När Sela var trettio år gammal, födde han Eber.

15 Och sedan Sela hade fött Eber, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.

16 När Eber var trettiofyra år gammal, födde han Peleg.

17 Och sedan Eber hade fött Peleg, levde han fyra hundra trettio år och födde söner och döttrar.

18 När Peleg var trettio år gammal, födde han Regu.

19 Och sedan Peleg hade fött Regu, levde han två hundra nio år och födde söner och döttrar.

20 När Regu var trettiotvå år gammal, födde han Serug.

21 Och sedan Regu hade fött Serug, levde han två hundra sju år och födde söner och döttrar.

22 När Serug var trettio år gammal, födde han Nahor.

23 Och sedan Serug hade fött Nahor, levde han två hundra år och födde söner och döttrar.

24 När Nahor var tjugunio år gammal, födde han Tera.

25 Och sedan Nahor hade fött Tera, levde han ett hundra nitton år och födde söner och döttrar.

26 När Tera var sjuttio år gammal, födde han Abram, Nahor och Haran.

27 Och detta är berättelsen om Teras släkt. Tera födde Abram, Nahor och Haran. Och Haran födde Lot.

28 Och Haran dog hos sin fader Tera i sitt fädernesland, i det kaldeiska Ur.

29 Och Abram och Nahor togo sig hustrur; Abrams hustru hette Sarai, och Nahors hustru hette Milka, dotter till Haran, som var fader till Milka och Jiska.

30 Men Sarai var ofruktsam och hade inga barn.

31 Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Sarai, som var hans son Abrams hustru; och de drogo tillsammans ut från det kaldeiska Ur på väg till Kanaans land; men när de kommo till Haran, bosatte de sig där.

32 Och Teras ålder blev två hundra fem år; därefter dog Tera i Haran.

   

来自斯威登堡的著作

 

Arcana Coelestia#1317

学习本章节

  
/10837  
  

1317. That 'this they have started to do' means that they are now starting to become different becomes clear from the train of thought. 'Having started to do' here means their thought or intention, and therefore their end in view, as is clear also from the statement that comes next -'and now they will not be held back from anything which they have thought of doing'. The reason why in the internal sense end in view is meant is that the Lord regards nothing else in man but the end he has in view. Whatever his thoughts and deeds may be, varying in countless ways, they are all good provided the end in view is good. But if the end is bad everything is bad. The end in view controls every single thing a person thinks or does. The angels present with man, being the Lord's, control nothing of the man except his ends. In controlling these they also control his thoughts and deeds, since all of these are determined by the end. A person's end in view is his very life. Everything he thinks and does receives its life from the end, for, as has been stated, it is determined by the end. As is a person's end in view therefore, so is the life within him. His end is nothing else than his love, for nobody can have as his end in view anything other than that which he loves. Even someone who thinks one thing but does another has that which he loves as his end. The presence, or the deceit, holds within itself that end, which is self-love or love of the world, and the resulting delight of his life. From these considerations anyone may deduce that a person's life is such as his love is. These then are the ideas meant by 'having started to do'.

  
/10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.