新基督教圣经研究

圣经文本

 

1 Mosebok第1章

学习

1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.

2 Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet.

3 Och Gud sade: »Varde ljus»; och det vart ljus.

4 Och Gud såg att ljuset var gott; och Gud skilde ljuset från mörkret.

5 Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det vart afton, och det vart morgon, den första dagen.

6 Och Gud sade: »Varde mitt i vattnet ett fäste som skiljer vatten från vatten.»

7 Och Gud gjorde fästet, och skilde vattnet under fästet från vattnet ovan fästet; och det skedde så.

8 Och Gud kallade fästet himmel. Och det vart afton, och det vart morgon, den andra dagen.

9 Och Gud sade: »Samle sig det vatten som är under himmelen till en särskild plats, så att det torra bliver synligt.» Och det skedde så.

10 Och Gud kallade det torra jord, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott.

11 Och Gud sade: »Frambringe jorden grönska, fröbärande örter och fruktträd, som efter sina arter bära frukt, vari de hava sitt frö, på jorden.» Och det skedde så;

12 jorden frambragte grönska, fröbärande örter, efter deras arter, och träd som efter sina arter buro frukt, vari de hade sitt frö. Och Gud såg att det var gott.

13 Och det vart afton, och det vart morgon, den tredje dagen.

14 Och Gud sade: »Varde på himmelens fäste ljus som skilja dagen från natten, och vare de till tecken och till att utmärka särskilda tider, dagar och år,

15 och vare de på himmelens fäste till ljus som lysa över jorden.» Och det skedde så;

16 Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att råda över dagen, och det mindre ljuset till att råda över natten, så ock stjärnorna.

17 Och Gud satte dem på himmelens fäste till att lysa över jorden,

18 och till att råda över dagen och över natten, och till att skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott.

19 Och det vart afton, och det vart morgon, den fjärde dagen.

20 Och Gud sade: »Frambringe vattnet ett vimmel av levande varelser; flyge ock fåglar över jorden under himmelens fäste.»

21 Och Gud skapade de stora havsdjuren och hela det stim av levande varelser, som vattnet vimlar av, efter deras arter, så ock alla bevingade fåglar, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott.

22 Och Gud välsignade dem och sade: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen vattnet i haven; föröke sig ock fåglarna på jorden.»

23 Och det vart afton, och det vart morgon, den femte dagen.

24 Och Gud sade: »Frambringe jorden levande varelser, efter deras arter, boskapsdjur och kräldjur och vilda djur, efter deras arter.» Och det skedde så;

25 Gud gjorde de vilda djuren, efter deras arter, och boskapsdjuren, efter deras arter, och alla kräldjur på marken, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott.

26 Och Gud sade: »Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika; och må de råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som röra sig på jorden.»

27 Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.

28 Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.»

29 Och Gud sade: »Se, jag giver eder alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med fröbärande trädfrukt; detta skolen I hava till föda.

30 Men åt alla djur på jorden och åt alla fåglar under himmelen och åt allt som krälar på jorden, vad som i sig har en levande själ, åt dessa giver jag alla gröna örter till föda.» Och det skedde så.

31 Och Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det vart afton, och det vart morgon, den sjätte dagen.

来自斯威登堡的著作

 

Canons of the New Church#45

  
/47  
  

45. CHAPTER VIII 1 . THE CONFIRMING OF A TRINITY OF PERSONS, EACH OF WHOM IS A GOD FROM ETERNITY, IN ACCORDANCE WITH THE NICENE AND ATHANASIAN CREEDS, HAS FALSIFIED THE WHOLE WORD

1. Every heretic is able to confirm his heresy, and does confirm it, by the Word, this having been written by means of appearances and correspondences. On this account the Word is said by some to be "the book of all the heresies".

2. A man, after confirming his dogmas, sees no otherwise than that they are true, even when they are false.

3. It is possible to confirm a plurality of Gods by many things from the Word; also to confirm a faith that is imputative of Christ's merit, in which faith three Gods have each their separate part; and, further, that works of charity contribute nothing towards faith, and so nothing towards salvation.

4. A plurality of Gods can be confirmed from the following:

Trinity is mentioned by the Lord.

Trinity made its appearance when the Lord was baptized.

There are "three who bear witness in heaven, the Father, the Word, and the Holy Spirit". [1 John 5:7.]

Jehovah God said, "Let us make man in our image and likeness". [Gen. 1:26.]

Before Abraham three angels, who are called Jehovah, made their appearance. [Gen. 17:2-3.]

In the New Word, Father, Son, and Holy Spirit are mentioned many times by the Lord in the Gospels, and by the Apostles in the Epistles, and this without its being said that they are One.

Then, too, it can be confirmed that there is a faith by which there is imputation of Christ's merit, and that this faith is the only saving faith; also that the works of charity do not conduce to salvation. Let it be added that any reasoning mind can augment the above with contributions of its own, and strengthen them.

5. Not a single one of these can be seen to be false and so be dispelled, unless reason, enlightened by the Lord through the Word, confirm that God is One and that there is a conjunction of charity and faith.

6. When this is done, it is obvious that the theology based upon a Trinity of Persons, each one of whom is God, and upon a faith made applicable to each of them separately, and upon the worthlessness of charity for salvation, has falsified the whole Word; for the reason, chiefly, that these three, God, charity, and faith, are the universals of religion to which every single thing in the Word, and every single thing of heaven and the Church therefrom, has reference.

7. The result, with him who has confirmed this enormity, is that, wherever he reads of the Father, or of the Son, or of the Holy Spirit, indeed wherever he reads of Jehovah and God, he thinks of three Gods because he is thinking of one out of the three; further, wherever he reads of faith, he thinks of no other faith than of one by which there is imputation of Christ's merit; and wherever he reads of charity, he thinks of it as not contributing anything towards salvation, or else he thinks of that faith in its stead. Confirmation once impressed carries this with it.

脚注:

1.  In the Skara Manuscript, this chapter is numbered VI and the following chapters accordingly in sequence, no notice being taken of the missing pages.

  
/47  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.

©2024 New Christian Bible Study Corporation. All rights reserved. Printed from newchristianbiblestudy.org