Josua第22章

Swedish (1917)

研究内在含义

← Josua第21章   Josua第23章 →

1 Då kallade Josua till sig rubeniterna och gaditerna och ena hälften av Manasse stam

2 och sade till dem: »I haven hållit allt vad HE ENS tjänare Mose har bjudit eder; I haven ock lyssnat till mina ord, vadhelst jag har befallt eder.

3 I haven under denna långa tid, ända till denna dag, icke övergivit edra bröder, och I haven hållit vad HE ENS, eder Guds, bud har befallt eder hålla.

4 Och nu har HE EN, eder Gud, låtit edra bröder komma till ro, såsom han lovade dem; så vänden nu om och gån hem till edra hyddor i det land I haven fått till besittning, det som HE ENS tjänare Mose har givit eder på andra sidan Jordan.

5 Allenast mån I noga hålla och göra efter de bud och den lag som HE ENS tjänare Mose har givit eder, så att I älsken HE EN, eder Gud, och alltid vandren på hans vägar och iakttagen hans bud och hållen eder till honom och tjänen honom av allt edert hjärta och av all eder själ.»

6 Och Josua välsignade dem och lät dem gå, och så gingo de hem till sina hyddor.

7 Ty åt ena hälften av Manasse stam hade Mose givit land i Basan, och åt andra hälften hade Josua givit land jämte deras bröder på andra sidan Jordan, på västra sidan. Då nu Josua lät dem gå hem till sina hyddor, välsignade han dem

8 och sade till dem: »Vänden tillbaka till edra hyddor med de stora skatter I haven fått, med boskap i stor myckenhet, med silver, guld, koppar och järn och kläder i stor myckenhet; skiften så med edra bröder bytet från edra fiender.»

9 Så vände då ubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam tillbaka, och gingo bort ifrån de övriga israeliterna, bort ifrån Silo i Kanaans land, för att begiva sig till Gileads land, det land de hade fått till besittning, och där de skulle hava sina besittningar, efter HE ENS befallning genom Mose.

10 När så ubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam kommo till stenkretsarna vid Jordan i Kanaans land, byggde de där ett altare vid Jordan, ett ansenligt altare.

11 Och de övriga israeliterna fingo höra sägas: »Se, ubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam hava byggt ett altare mitt emot Kanaans land, i stenkretsarna vid Jordan, på andra sidan om de övriga israeliternas område.»

12 När Israels barn hörde detta, församlade sig deras hela menighet i Silo för att draga upp till strid mot dem.

13 Därefter sände Israels barn Pinehas till ubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam, i Gileads land, Pinehas, prästen Eleasars son,

14 och med honom tio hövdingar, en hövding för var stamfamilj inom Israels alla stammar; var och en av dem var huvudman för sin familj inom Israels ätter.

15 Och när dessa kommo till ubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam, i Gileads land, talade de till dem och sade:

16 »Så säger hela HE ENS menighet: Vad är detta för en otrohet som I haven begått mot Israels Gud, då I haven vänt eder bort ifrån HE EN, därigenom att I haven byggt eder ett altare och sålunda nu satt eder upp mot HE EN?

17 Är det icke nog att vi hava begått missgärningen med Peor, från vilken vi ännu i dag icke hava blivit renade, och för vilken en hemsökelse drabbade HE ENS menighet?

18 Viljen I nu ytterligare vända eder bort ifrån HE EN? Om I i dag sätten eder upp mot HE EN, så skall förvisso i morgon hans förtörnelse drabba Israels hela menighet.

19 Men om det land I haven fått till besittning tyckes eder vara orent, så dragen över till det land HE EN har tagit till besittning, där HE ENS tabernakel har sin plats, och haven edra besittningar där bland oss. Sätten eder icke upp mot HE EN och sätten eder icke upp mot oss genom att bygga eder ett altare, ett annat än HE ENS, vår Guds, altare.

20 När Akan, Seras son, hade trolöst förgripit sig på det tillspillogivna, kom icke då förtörnelse över Israels hela menighet, så att han själv icke blev den ende som förgicks genom den missgärningen?

21 Då svarade ubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam och talade till huvudmännen för Israels ätter:

22 »Gud, HE EN Gud, ja, Gud, HE EN Gud, han vet det, och Israel må ock veta det: Sannerligen, om detta har skett i upproriskhet och otrohet mot HE EN -- du må då i dag undandraga oss din hjälp! --

23 om vi hava byggt altaret åt oss, därför att vi vilja vända oss bort ifrån HE EN, och om vi vilja offra därpå brännoffer eller spisoffer eller frambära tackoffer därpå, då må HE EN själv utkräva vad vi hava förskyllt.

24 Nej, vi hava sannerligen gjort så av fruktan för vad som kunde hända, i det att vi tänkte att edra barn i framtiden skulle kunna säga till våra barn: 'Vad haven I att göra med HE EN, Israels Gud?

25 HE EN har ju satt Jordan till gräns mellan oss och eder, I ubens barn och Gads barn; alltså haven I ingen del i HE EN.' Och så skulle edra barn kunna hindra våra barn från att frukta HE EN.

26 Därför sade vi: Må vi gripa oss an och bygga detta altare, men icke till brännoffer eller till slaktoffer,

27 utan till att vara ett vittne mellan oss och eder, och mellan bådas efterkommande efter oss, att vi vilja förrätta HE ENS tjänst inför hans ansikte med våra brännoffer och slaktoffer och tackoffer, så att edra barn i framtiden icke kunna säga till våra barn: 'I haven ingen del i HE EN.'

28 Och vi tänkte: Om det i framtiden händer att de så säga till oss och våra efterkommande, då kunna vi svara: 'Sen på den bild av HE ENS altare, som våra fäder hava gjort, men icke till brännoffer eller till slaktoffer, utan till att vara ett vittne mellan oss och eder.'

29 Bort det, att vi skulle sätta oss upp mot HE EN och nu vända oss bort ifrån HE EN genom att bygga ett altare till brännoffer eller till spisoffer eller slaktoffer, ett annat än HE ENS, vår Guds, altare, som står framför hans tabernakel.»

30 Då nu prästen Pinehas och menighetens hövdingar, nämligen huvudmännen för Israels ätter, som voro med honom, hörde vad ubens barn, Gads barn och Manasse barn talade, behagade det dem.

31 Och Pinehas, prästen Eleasars son, sade till ubens barn, Gads barn och Manasse barn: »Nu hava vi förnummit att HE EN är mitt ibland oss, därav nämligen, att I icke haven velat begå en sådan otrohet mot HE EN. Därmed haven I ock räddat Israels barn undan HE ENS hand.»

32 Därefter vände Pinehas, prästen Eleasars son, jämte hövdingarna tillbaka från ubens barn och Gads barn, i Gileads land, in i Kanaans land till de övriga israeliterna och avgåvo sin berättelse härom inför dem.

33 Denna behagade Israels barn, och Israels barn lovade Gud; och de tänkte icke mer på att draga upp till strid mot dem, för att fördärva det land där ubens barn och Gads barn bodde.

34 Och ubens barn och Gads barn gåvo namn åt altaret; de sade: »Ett vittne är det mellan oss, att HE EN är Gud.»

← Josua第21章   Josua第23章 →
研究内在含义

本章评论:

故事:

从斯威登堡的著作的解释和参考:

Arcana Coelestia 1298, 3875, 4192, 4197, 8301, 8623

Show Unpublished Work(s)

Bible Studies:

How to Love the Lord

Commentary (pdf)

Bible Study Notes Volume 2


翻译:
分享: