Из Сведенборгових дела

 

Doctrina Vitae pro Nova Hierosolyma # 87

Проучите овај одломак

  
/ 114  
  

87. (XI.) QUOD QUANTUM QUIS OMNIS GENERIS FALSA TESTIMONIA UT PECCATA FUGIT, TANTUM VERITATEM AMET.

Per "false testari" in naturali sensu non modo intelligitur falsum testem agere, sed etiam mentiri et diffamare. Per "false testari" in spirituali sensu intelligitur dicere et persuadere quod falsum sit verum, et malum sit bonum, ac vicissim. In supremo autem sensu per "false testari" intelligitur blasphemare Dominum et Verbum. Haec sunt "false testari" in triplici sensu. Quod illa unum faciant apud hominem false testantem, mendacium loquentem, et diffamantem, constare potest ex illis, quae in Doctrina de Scriptura Sacra, de triplici sensu omnium Verbi (Doctrina de Scriptura Sacra 5-7, seq., et Doctrina de Scriptura Sacra 57,) ostensa sunt.

  
/ 114  
  

Из Сведенборгових дела

 

Leverneslära för Nya Jerusalem # 87

Проучите овај одломак

  
/ 114  
  

87. Så mycket någon flyr allt slags falska vittnesbörd såsom synder, så mycket älskar han sanning

Med »vittna falskt« i naturlig mening förstås inte blott att handla som falskt vittne; utan även att ljuga och vanrykta. Med »vittna falskt« i andlig mening förstås att säga och intala, att det falska är sant och det onda är gott, samt tvärtom. I högsta mening däremot förstås med »vittna falskt« att smäda Herren och Ordet. Dessa saker är att »vittna falskt« i trefaldig mening. Att desamma göra ett hos en människa som vittnar falskt, talar lögn, och vanryktar, kan vara tydligt utav de ting, som i Läran om den Heliga Skrift är visade angående den trefaldiga meningen av allting i Ordet, n. 5, 6, 7 o. följ. samt n. 57.

  
/ 114  
  

Из Сведенборгових дела

 

Doctrina Novae Hierosolymae de Scriptura Sacra # 7

Проучите овај одломак

  
/ 118  
  

7. Discrimen inter hos gradus nec sciri potest, nisi sciatur correspondentia; nam tres illi gradus inter se prorsus distincti sunt, sicut finis, causa et effectus, aut sicut prius, posterius et postremum, at unum faciunt per correspondentias; naturale enim correspondet spirituali, et quoque caelesti. Quid autem correspondentia, videri potest in opere De Caelo et Inferno, ubi actum est De Correspondentia omnium Caeli cum omnibus Hominis (De Caelo et Inferno 87-102); et De Correspondentia Caeli cum omnibus Telluris (De Caelo et Inferno 103-115); et amplius videbitur ab exemplis e Verbo infra adducendis.

  
/ 118