A Bíblia

 

Mika 3

Estude

   

1 Och jag sade: Hören, I Jakobs hövdingar och I furstar av Israels hus. Tillkommer det ej eder att veta vad rätt är,

2 I som haten det goda och älsken det onda, I som sliten huden av kroppen på människorna och köttet från deras ben?

3 Men eftersom dessa äta mitt folks kött och riva huden av deras kropp och bryta sönder deras ben, för att stycka dem likasom det man kastar i grytan, ja, likasom kött som lägges i kitteln,

4 därför skall HERREN icke svara dem, när de ropa till honom; han skall dölja sitt ansikte för dem på den tiden, för deras onda väsendes skull.

5 Så talar HERREN mot de profeter som föra mitt folk vilse, mot dem som ropa: »Allt står väl till!», så länge de hava något att tugga med sina tänder, men båda upp folket till helig strid mot den som ej giver dem något i gapet.

6 Därför skall natt komma över eder, så att det bliver slut på edra syner, och mörker, så att det bliver slut på edra spådomar. Ja, solen skall gå ned över profeterna och dagen varda mörk över dem.

7 Siarna skola stå där med skam, och spåmännen skola få blygas; de skola alla nödgas skyla sitt skägg, då nu intet svar mer kommer från Gud.

8 Men jag, jag är uppfylld med kraft, ja, med HERRENS Ande, med rättsinne och frimodighet, så att jag kan förkunna för Jakob hans överträdelse och för Israel hans synd.

9 Hören då detta, I hövdingar av Jakobs hus och I furstar av Israels hus, I som hållen för styggelse vad rätt är och gören krokigt allt vad rakt är,

10 I som byggen upp Sion med blodsdåd och Jerusalem med orättfärdighet --

11 den stad vars hövdingar döma för mutor, vars präster undervisa för betalning, och vars profeter spå för penningar, allt under det de stödja sig på HERREN och säga: »Är icke HERREN mitt ibland oss? Olycka skall ej komma över oss

12 Därför skall för eder skull Sion varda upplöjt till en åker och Jerusalem bliva en stenhop och tempelberget en skogbevuxen höjd.

   

Das Obras de Swedenborg

 

Arcana Caelestia # 2353

Estudar Esta Passagem

  
/ 10837  
  

2353. Att med ’natt’ menas slutskedet, då dessa två – Herrens Gudomliga Mänskliga och Hans Gudomliga utgående – inte mera erkänns kan man inse av det som förstås med ’natt’ som är en tid av mörker, då det som hör till ljuset inte längre kan skönjas. Änglarna kommer inte om natten, utan om aftonen. Men eftersom det var männen i Sodom som talade och ropade, det vill säga de som är försjunkna i falskhet och ondska, så sägs det inte ’om aftonen’, utan ’om natten’. Ty ’natt’ betecknar i Ordet det tidsskede och det tillstånd då sanningens ljus inte finns längre, utan enbart falskhet och ondska, och alltså slutskedet då domen äger rum.

[2] I samma betydelse förekommer ordet ’natt’ på andra ställen, såsom hos Mika:

Mot de profeter som för folket vilse: Det är natt för er i stället för syner, och mörker för er i stället för spådom, och solen håller på att gå ned över profeterna och dagen att mörkna över dem. Mika 3:5-6.

’Profeterna’ står här för dem som lär ut falskhet av olika slag, ’natt, ’mörker’, ’solnedgång’ och ’dagen håller på att mörkna’ står för falskhet och ondska av olika slag.

[3] Hos Johannes:

Den som vandrar om dagen snavar inte, men den som vandrar om natten han snavar, eftersom ljuset inte finns i honom. Johan 11:9-10.

Här står ’natt’ för falskhet som kommer av ondska. ’Ljus’ står för sanning som kommer av godhet, ty alldeles som sanningens ljus kommer av godhet, så kommer all falskhetens natt av ondska.

[4] I samma evangelium:

Medan dagen varar måste Jag göra Hans gärningar som har sänt Mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta. Johan 9:4.

’Dag’ står för det tidsskede och det tillstånd då godhet och sanning är förhanden, men ’natt’ då ondska och falskhet är förhanden.

[5] Hos Lukas:

Jag säger er: den natten ligger två män på samma bädd; den ene skall tas med och den andre skall lämnas kvar. Lukas 17:34.

Här står ’natt’ för det slutskede då sanningen i tron inte existerar längre.

[6] När Israels barn gick ut ur Egypten befalldes de ’att dra ut därifrån vid midnatt’, eftersom det godas och sannas ödeläggelse inom Kyrkan förebildades på detta sätt och att alltså inte någonting annat än ondska och falskhet längre härskade, 2 Mosebok 11:4. Och när de gjorde så dödades allt förstfött i Egypten vid midnatt, 2 Mosebok 12:12, 29-30. Då nu de hos vilka godhet och sanning finns, och som förebildades av Israels barn, bevarades bland all falskhet och ondska, liksom Lot i Sodom, så beskrivs därför den natten med avseende på dem som ’natten då Jehovah höll vakt’, 2 Mosebok 12:42.

  
/ 10837