The Bible

 

Genesis 14

Study

   

2 iga əməgər gər əkkoz əṭṭəbəlan win əd ṣəmmos mənokalan əṃosnen Bera wa n Sədom əd Birša wa n Gamora əd Šinab wa n Adma əd Šemeber wa n Tsəboyim əd wa n Bela as itawaṇṇu tolas Tsohar.

3 Imənokalan win da əgan eɣaf iyyanda, əmməṇayan daɣ aɣlal ən Siddim wa iṃosan azalada Agarew n Əsaləɣ, əqqalan egan iyyanda.

4 Maraw elan d əššin a əgan əllan daw taɣmar ən Kədorlahomer, əffəllagan awatay wa n ṃaraw əd karad.

5 Daɣ awatay wa n ṃaraw d əkkoz Kədorlahomer d əṭṭəbəlan win dər-əs əddewnen ərzan Kəl Rəfay daɣ əɣrəm wa n Aštərot-Karnayim, Kəl Zuz daɣ wa n Ham, Kəl Em daɣ wa n asalwa ən Kiryatayim,

6 əd Kəl Xor daɣ akal-nasan, idɣaɣan ən Sehir. Əssəglan daɣ-san terazay har oṣan aɣrəm wa n El-Faran illan dagma ən taṇeray.

7 Dəffər a di əqqalan-du ewadan-du aɣrəm wa n En-Mišfat w'as itawaṇṇu əmərədda Kadeš. Ərzan akal kul wa n Kəl Amalek əntanay əd Kəl Amor win əɣsarnen daɣ Xatsətson-Tamar.

8 Təzzar əg̣madan-du mənokalan əṃosnen wa n Sədom, wa n Gamora, wan n Adma, wa n Tsəboyim əd wa n Bela as itawaṇṇu Tsohar, əgan eɣaf iyyanda əmməgaran daɣ əɣlal ən Siddim əntanay

9 d əṭṭəbəlan: Kədorlahomer wa n Elam, Tidal wa n Goyim, Amrafel wa n Šinar d Aryok wa n Ellasar, əkkoz əṭṭəbəlan fəl ṣəmmos mənokalan.

10 Aɣlal ən Siddim iḍkar eṇwan aggotnen a daɣ d-itawaɣaz madɣar ən kolta kolta. As əḍḍəggagan mənokalan wa n Sədom əd wa n Gamora əlɣasan daɣ eṇwan win, a wahaḍan iḍḍəggag s ədɣaɣan.

11 Imənokalan win ərzanen ədkalan təla ən ɣərman kul, wa n Sədom əd wa n Gamora, ədkalan tolas isudar-nasan təzzar əglan.

12 Lot agg amaḍray n Abram, iɣsaran Sədom, ewayan-tu ənta da əd təla-nnet, təzzar əglan.

13 Oṣa-ddu iyyan daɣ mərrəza Abram wa n aw Ibri imal-as-tu. Azzaman win di Abram iɣsar daɣ eškan zagrotnen ən Mamre wa n Kəl Amor, iṃosan amaḍray n Eškol, iṃosan tolas amaḍray n Aner, imadahalan n Abram.

14 As igraw Abram isalan n ətərməs ən rur-es n amaḍray-nnet isammatag-du karadat ṭəmad n aləs əd ṃaraw d əṭṭam əṃosnen win d-ənnəfrannen əhunen daɣ aɣaywan-net, təzzar iggaz ədəriz n əṭṭəbəlan sas ṭamasna har Dan.

15 Izun egan-net den, fəl a-tan-ədəlan ənta əd meddan-net. Irz-en istaq-qan har Xoba aɣrəm ihan ṭamasna ən Damas.

16 Ibaz-du daɣ-san a w'oɣan kul iqqal-du əd Lot tegazay-nnet ənta d a wa ila, əd təḍoden d aytedan.

17 As d-iqqal Abram irza-du Kədorlahomer əd madahalan-net, imənokalan win dər iddew, ig̣mad-du əmənokal ən Sədom issəlkad-as-in daɣ əɣlal ən Šafe w'as itawaṇṇu aɣlal n Əmənokal.

18 Malkitsedek əmənokal ən Šalem eway-du y Abram tagəlla d esmad. Malkitsedek iṃosan əlfəqqi ən Məššina Amatkol,

19 iga albaraka fəl Abram iṇṇ-as: «Təgrawa albaraka Abram ən Məššina Amatkol əmaxlak ən jənnawan əd ṃədlan,

20 itəwəməlet Məššina Amatkol a igan imagzaran-nak daɣ fassan-nak.» Təzzar ikf-ay Abram təzunt ta n ṃarawat n a wa dd-oɣa kul.

21 Iṇṇa əmənokal ən Sədom y Abram: «Suɣəl-i-du aytedan təṭṭfaɣ-in təkarzay.»

22 Ijjəwwab-as Abram: «Əhada s Əməli Məššina Amatkol əmaxlak ən jənnawan əd ṃədlan

23 as wər z-ədkəlaɣ daɣ-ak wala tenallay za wala əzzəmi ən ɣateman fəl ma təṇṇeɣ: «Nak a isaggargasan Abram.»

24 Wər z-ədkəlaɣ wala ar a wa ətšan meddan-in. Amaran meddan win d-i ədhalnen,əṃosnen: Aner, Eškol, əd Mamre, əntanay ədkəlanet adagar-nasan.»

   

From Swedenborg's Works

 

Arcana Coelestia #1683

Study this Passage

  
/ 10837  
  

1683. That 'they drew up for battle with them' means that they made an attack is clear from the meaning of 'drawing up for battle' as making an assault, for in verses 3-4 above it is said that they rebelled. The same is also evident from the consideration that evil spirits are the ones who attack. For the truth of the matter is that the Lord never began the conflict with any hell, but that the hells attacked Him, as is also the case with everyone who undergoes temptation, that is, is engaged in conflict with evil spirits. Never in man's case do the angels make the attack, but it is always and constantly the evil or hellish spirits who do so. The angels merely ward off and defend. This disposition comes from the Lord, who never wishes to afflict anyone with evil or thrust him down into hell, not even if he were the worst and bitterest enemy of all. It is the person who afflicts himself with evil and so rushes into hell. This also follows from the very nature of evil and the very nature of good. The inherent nature of evil is to wish to injure everyone, but the inherent nature of good is to injure none. The evil are acting in conformity with their own life when they are attacking, for their constant desire is to destroy. The good are acting in conformity with their own life when they attack nobody, and when they can be of use in defending others from evils.

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.