2504. Att orden ’och han färdades som främling i Gerar’ betyder följdriktigt undervisning i det som hör till det andliga i tron är uppenbart av det som menas med ’att färdas som främling’ som är att undervisas, behandlat i nr 1463, 2025, och av det som menas med ’Gerar’ som är det andliga i tron. Gerar omnämns på flera ställen i Första Moseboken, såsom i kapitel 10:19; 26:1, 6, 17, 20, 26, och betecknar på dessa ställen tron. Detta beror på att Gerar låg i Filistéen, och med ’Filistéen’ förstås kunskap om insikter i tron, se nr 1197, 1198. Gerar var också den ort där filistéernas konung vanligen bodde. Följaktligen betyder ’Gerar’ tron som sådan, nr 1209, och ’konungen av Gerar’ det sanna som sådant i tron, ty ’konung’ är i den invärtes meningen det sanna, nr 1672, 2015, 2069. ’Abimelek’, som det i det följande handlar om, betyder alltså läran i tron.

[2] I tron finns allmänt sett vad som är förståndsmässigt, förnuftsmässigt och kunskapsmässigt. I förhållande till varandra utgår de följaktligen i ordning ifrån det mera inre till det mera yttre. Det som är det innersta i tron kallas det förståndiga. Det som är av eller utgår från detta är det förnuftiga i tron. Det som i sin tur är av eller utgår från detta är det kunskapsmässiga i tron. De förhåller sig till varandra, för att tala med de lärde, som det förra till det senare, eller, vilket är detsamma, som det högre till det lägre, det vill säga som det inre till det yttre. För människan förefaller det väl att vara som om det kunskapsmässiga i tron var det första och att det förnuftsmässiga uppkommer därifrån och omsider så det förståndsmässiga. Att det förefaller henne vara så beror på att människan alltifrån barndomen gör framsteg på detta sätt. Men faktum är att det förståndsmässiga ständigt flyter in på det förnuftsmässiga och detta i sin tur in på det kunskapsmässiga, utan att människan är direkt medveten om det. I barndomen är detta inflytande dunkelt, vid mognare år tydligare och omsider, när människan är pånyttfödd, påtagligt. Hos den pånyttfödda människan visar det sig att ordningen är sådan, och ännu fullständigare i livet efter detta, se nr 1495. Allt detta kallas andligt, som alltså skiljs åt i grader och följer efter vartannat i en sådan ordning. De andliga ting som hör till tron bildar alla sanningar som härstammar från det goda, det vill säga från ett himmelskt ursprung. Allt som härleder sig från det himmelska utgör det andliga i tron.