The Bible

 

Hesekiel 40

Study

   

1 I det tjugufemte året sedan vi hade blivit bortförda i fångenskap, vid årets begynnelse, på tionde dagen i månaden, i det fjortonde året sedan staden hade blivit intagen, på just den dagen kom HERRENS hand över mig, och han förde mig ditbort.

2 I en syn från Gud förde han mig till Israels land och satte mig ned på ett mycket högt berg, och på detta var likasom en stad byggd söderut.

3 Och dit förde han mig, och se, där stod en man vilkens utseende var såsom koppar; han hade ett linnesnöre i sin hand, så ock en mätstång; och han stod vid porten.

4 Och mannen talade till mig: »Du människobarn, se med dina ögon och hör med dina öron, och akta på allt som jag kommer att visa dig, ty du har blivit förd hit, för att jag skall visa dig det; förkunna för Israels hus allt vad du får se

5 Och jag såg att en mur gick utomkring huset, runt omkring det. Och mätstången som mannen hade i sin hand var sex alnar lång, var aln en handsbredd längre än en vanlig aln. Och han mätte murbyggnadens bredd: den var en stång, och dess höjd: den var en stång.

6 Därefter gick han till en port som låg mot öster och steg uppför dess trappsteg; och han mätte portens ena tröskel: den var en stång bred och sedan den andra tröskeln: den var en stång bred.

7 Och var vaktkammare var en stång lång och en stång bred, och avståndet mellan vaktkamrarna var fem alnar; och porttröskeln invid portens förhus på inre sidan mätte en stång.

8 Och han mätte upp portens förhus på inre sidan: det mätte en stång.

9 Han mätte upp portens förhus det höll åtta alnar, och dess murpelare: de höllo två alnar. Och portens förhus låg på inre sidan.

10 Och vaktkamrarna i porten mot öster voro tre på var sida, alla tre lika stora; och murpelarna på båda sidorna voro lika stora.

11 Och han mätte portöppningens bredd: den var tio alnar, och portens längd: den var tretton alnar.

12 Och framför vaktkamrarna var en avskrankning, som höll en aln; en aln höll ock avskrankningen på motsatta sidan; och var vaktkammare, på vardera sidan, höll sex alnar.

13 Och han mätte porten från den ena vaktkammarens tak till den andras: den var tjugufem alnar bred; och dörr låg mot dörr.

14 Och han tog upp murpelarna till sextio alnar; och intill förgårdens murpelare sträckte sig porten runt omkring.

15 Och avståndet mellan ingångsportens framsida och förhusets framsida vid den inre portöppningen var femtio alnar.

16 Och slutna fönster funnos till vaktkamrarna och till deras murpelare invändigt i porten runt omkring, och likaledes i förhusen; fönstren sutto runt omkring invändigt, och murpelarna voro prydda med palmer.

17 Och han förde mig till den yttre förgården, och jag såg att där voro tempelkamrar och ett stengolv, anlagt runt omkring förgården; trettio tempelkamrar voro uppbyggda på stengolvet.

18 Och stengolvet gick utefter portarnas sidoväggar, så att det motsvarade portarnas längd; detta var det nedre stengolvet.

19 Och han mätte avståndet från den nedre portens framsida till den inre förgårdens yttre framsida: det var hundra alnar, både på östra sidan och på norra.

20 Sedan mätte han ock längden och bredden på den port som låg mot norr på den yttre förgården.

21 Också den hade tre vaktkamrar på var sida och likaledes murpelare och förhus, lika stora som den förra portens; den var femtio alnar lång och tjugufem alnar bred.

22 Och fönstren, förhuset och palmerna däri voro lika stora som i den port som låg mot öster; och man steg upp till den på sju trappsteg, och dess förhus låg framför dessa.

23 Och en port till den inre förgården fanns mitt emot denna port, det var i norr såsom i öster; och han mätte avståndet från den ena porten till den andra: det var hundra alnar.

24 Därefter lät han mig gå till södra sidan, och jag såg att också på södra sidan fanns en port. Och han mätte dess murpelare och förhus; de voro lika stora som de andra.

25 Och fönster funnos på den och på dess förhus runt omkring, likadana som de andra fönstren. Den var femtio alnar lång och tjugufem alnar bred.

26 Och trappan ditupp utgjordes av sju trappsteg, och dess förhus låg framför dessa; och den var prydd med palmer på sina murpelare, på båda sidor.

27 Och en port till den inre förgården fanns ock på södra sidan; och han mätte avståndet från den ena porten till den andra på södra sidan: det var hundra alnar.

28 Därefter förde han mig till den inre förgården genom södra porten. Och han mätte den södra porten den var lika stor som de andra

29 Och dess vaktkamrar, murpelare och förhus voro lika stora som de andra, och fönster funnos på den och på dess förhus runt omkring. Den var femtio alnar lång och tjugu fem alnar bred.

30 Och förhus funnos runt omkring tjugufem alnar långa och fem alnar breda.

31 Och dess förhus låg utåt den yttre förgården, och dess murpelare voro prydda med palmer; och uppgången därtill utgjordes av åtta trappsteg.

32 Sedan förde han mig till den inre förgårdens östra sida och mätte porten där; den var lika stor som de andra.

33 Och dess vaktkamrar, murpelare och förhus voro lika stora som de andra, och fönster funnos på den och på dess förhus runt omkring. Den var femtio alnar lång och tjugufem alnar bred.

34 Och dess förhus låg mot den yttre förgården, och dess murpelare voro prydda med palmer på båda sidor; och uppgången därtill utgjordes av åtta trappsteg.

35 Därefter förde han mig till den norra porten och mätte den; den var lika stor som de andra.

36 Så ock dess vaktkamrar, murpelare och förhus, och fönster funnos på den runt omkring. Den var femtio alnar lång och tjugufem alnar bred.

37 Och dess murpelare stodo vid den yttre förgården, och dess murpelare voro prydda med palmer på båda sidor; och uppgången därtill utgjordes av åtta trappsteg.

38 Och en tempelkammare med sin ingång fanns vid murpelarna, i portarna; där skulle man skölja brännoffren.

39 Och i portens förhus stodo två bord på var sida, och på dem skulle man slakta brännoffers-, syndoffers- och skuldoffersdjuren.

40 Och vid den yttre sidovägg som låg norrut, när man steg upp till portens ingång, stodo två bord; och vid den andra sidoväggen på porten förhus stodo ock två bord.

41 Alltså stodo vid portens sidoväggar fyra bord på var sida, eller tillsammans åtta bord, på vilka man skulle slakta.

42 Och för brännoffret stodo där fyra bord av huggna stenar, en och en halv aln långa, en och en halv aln breda och en aln höga; på dessa skulle man lägga de redskap som man slaktade brännoffers- och slaktoffersdjuren med.

43 Och dubbelkrokar, en handsbredd långa, voro fästa innantill runt om kring; och på borden skulle offerköttet läggas.

44 Och utanför den inre porten funnos för sångarna, på den inre gården, tempelkamrar, som lågo vid den norra portens sidovägg, med sin framsida åt söder; och en annan låg vid den östra portens sidovägg med sin framsida åt norr.

45 Och han talade till mig: »Denna tempelkammare, vars framsida ligger mot söder, är för de präster som förrätta tjänsten inne i huset.

46 Och den tempelkammare vars framsida ligger mot norr är för de präster som förrätta tjänsten vid altaret, alltså för Sadoks söner, vilka äro de av Levi barn, som få träda fram till HERREN för att göra tjänst inför honom.»

47 Och han mätte förgården; den var hundra alnar lång och hundra alnar bred, en liksidig fyrkant; och altaret stod framför huset.

48 Sedan förde han mig till huset förhus. Och han mätte för husets murpelare: de höllo fem alnar var på sin sida, så ock porten bredd: den var på var sida tre alnar.

49 Förhuset var tjugu alnar lång och elva alnar brett, nämligen vid trappstegen på vilka man steg ditupp. Och vid murpelarna stodo pelare, en på var sida.

   

From Swedenborg's Works

 

Apocalypse Explained #70

Study this Passage

  
/ 1232  
  

70. The reason why the feet are said to be like unto fine brass is, that by fine brass is meant brass polished and shining, like something fiery; and brass in the Word signifies natural good. Metals, like all other things in the Word, are significative. Gold in the Word signifies celestial good, which is inmost good; silver signifies its truth, which is spiritual good; brass natural good, which is ultimate good, and iron its truth, which is natural truth. That such things are signified by metals, is from correspondence; for many things are seen in heaven shining like gold and silver, and also many things shining like brass and iron. And it is there known, that by those things are signified the above-mentioned kinds of good and truth; this is why the ancients, who were in the knowledge of correspondences, named the ages after those metals. The first age they called the golden age, because innocence, love and wisdom therefrom, then reigned; but the second age they called the silver age, because truth from that good, or spiritual good, and intelligence therefrom, then reigned; the third age they called the brazen, or copper, age, because only natural good, which is what is just and sincere pertaining to moral life, then reigned; but the last age they called the iron age, because only truth without good then reigned, and when that reigns, then also falsity reigns. The reason why the ages were thus distinguished, was from the spiritual signification of those metals.

[2] From these considerations it is evident what is signified by the statue of Nebuchadnezzar, seen in his dream,

"whose head was of gold, the chest and arms of silver, the belly and thighs of brass, the legs of iron, and the feet partly of iron and partly of clay" (Dan. 2:32, 33).

The state of the church from its first time to its last as to good and truth, is here signified; its last time was when the Lord came into the world.

When it is known that gold signifies celestial good, silver spiritual good, brass natural good, and iron natural truth, many arcana in the Word where those metals are mentioned can be known. For example, what is signified by these words in Isaiah:

"For brass I will bring gold, for iron I will bring silver, and for wood brass, and for stones iron; I will also make thy government peace, and thine exactors justice" (60:17).

[3] But as the signification of brass is what is here treated of, as being natural good, it is necessary only to adduce a few passages where brass is mentioned and signifies that good. Thus in Moses:

"Asher acceptable to his brethren, and dipping his foot in oil; iron and brass thy shoe, and as thy day, thy fame" (Deuteronomy 33:24, 25).

Asher, as one of the tribes, signifies the happiness of life, and the delight of the affections (see Arcana Coelestia 3938, 3939, 6408); to dip the foot in oil signifies natural delight (that oil denotes delight, see n. 9954, and that the foot denotes the Natural, see above, n. 69); the shoe being iron and brass signifies the lowest Natural derived from truth and good, shoe denoting the lowest Natural (see n. 1748, 1860, 6844); iron is its truth, and brass its good, as above. Again,

"Jehovah thy God will bring thee into a rich land; a land out of whose stones thou shalt cut iron, and out of whose mountains brass" (Deuteronomy 8:7, 9).

And in Jeremiah:

"I will give thee unto this people for a fortified wall of brass, that they may fight against thee, and not prevail over thee" (15:20).

And in Ezekiel:

"Javan, Tubal, and Mesech, they were thy merchants; with the soul of man and vessels of brass they gave thy merchandise" (27:13).

In this chapter the merchandises of Tyre are treated of, by which are signified the knowledges (cognitiones) of good and truth. By the names Javan, Tubal, and Mesech, are signified those things that pertain to good and truth, to which the knowledges relate; the soul of man denotes the truth of life; vessels of brass denote scientifics of natural good.

[4] (What is signified by Tyre, may be seen, Arcana Coelestia 1201; what by merchandises, n. 2967, 4453; what by Tubal and Mesech, n. 1151; what by Javan, n. 1152, 1153, 1155; what by the soul of man, n. 2930, 9050, 9281; what by vessels, n. 3068, 3079, 3316, 3318.)

Again, in the same prophet:

The feet of the cherubs "shone like the appearance of polished brass" (1:7).

(What the cherubs and the feet signify, may be seen above, n. 69.) And in the same prophet:

"I saw, and, lo, a man, whose appearance was like the appearance of brass, and a thread of flax in his hands; he stood in the gate" (40:3).

Because the angel here mentioned measured the wall and the gates of the house of God, which signify the externals of the church, his appearance was seen to be the appearance of brass.

He who knows that brass signifies the external of the church, which in itself is natural, may in some measure understand why the altar of burnt-offering was overlaid with brass, and the gate round it was of brass, and the vessels of brass (Exodus 27:1-4), also why the great vessel, which was called the sea, with the twelve oxen under it, and the ten lavers with the bases, and also all the vessels of the tabernacle for the house of God, were made by Solomon of polished brass (1 Kings 7:43-47). He who knows what brass signifies, can also enter into the arcanum why a serpent of brass was commanded to be set up for the people to look at, concerning which it is thus written in Moses:

"Jehovah sent serpents among the people, which bit the people. And he said unto Moses, Make thee a serpent, and set it upon a pole; and it shall come to pass that every one that is bitten, when he hath looked upon it, shall live. And Moses made a serpent of brass, and set it upon a pole, and it came to pass, that when a serpent had bitten any man, and he looked upon the serpent of brass, he lived" (Numbers 21:6, 8, 9).

That the Lord was signified by that serpent, He himself teaches in John:

"As Moses lifted up the serpent in the wilderness, even so must the Son of man be lifted up, that whosoever believeth in him should not perish, but have everlasting life" (3:14, 15).

By the serpent is signified the ultimate of life in man, which is called the external Sensual, which is natural. To represent this ultimate, which in the Lord was Divine, among the sons of Israel, with whom all things were representative, a serpent of brass was made; and the signification was, that, if they looked to the Divine Human of the Lord, they would revive, that is, if they believed in Him, they should have eternal life, as the Lord himself also teaches. (That to see in the spiritual sense is to believe, may be seen above, n. 37, 68; and that a serpent denotes the external Sensual, which is the ultimate of the life of man, see Arcana Coelestia 195-197, 6398, 6949, 10313.) That brass and iron in the Word also signify what is hard, as in Isaiah 48:4; Dan. 7:19; and other places, will be seen in the following pages.

  
/ 1232  
  

Translation by Isaiah Tansley. Many thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.