¹ Och dessa äro de bud, stadgar och rätter som HERREN, eder Gud, har bjudit mig att lära eder, för att I skolen göra efter dem i det land dit I nu dragen, till att taga de i besittning --

² detta på det att du må frukta HERREN, din Gud, så att du håller alla hans stadgar och bud, som jag giver dig, du med din som och din sonson, i all dina livsdagar, och på det att du må länge leva.

³ Så skall du nu höra, Israel, och hålla dem och göra efter dem, för att det må gå dig väl, och för att I mån föröka eder mycket, såsom HERREN, dina fäders Gud, har lovat dig -- ett land som flyter av mjölk och honung.

⁴ Hör, Israel! HERREN, vår gud, HERREN är en.

⁵ Och du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft.

⁶ Dessa ord som jag i dag giver dig skall du lägga på ditt hjärta.

⁷ Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om för dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du står upp.

⁸ Och du skall binda dem såsom ett tecken på din hand, och de skola vara såsom ett märke på din panna.

⁹ Och du skall skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.

¹⁰ När nu HERREN, din Gud, låter dig komma in i det land som han med ed har lovat dina fäder, Abraham, Isak och Jakob, att giva dig -- stora och vackra städer, som du icke har byggt,

¹¹ och hus, fulla med allt gott, vilka du icke har fyllt, och uthuggna brunnar, som du icke har huggit ut, vingårdar och olivplanteringar, som du icke har planterat -- och när du då äter och bliver mätt,

¹² så tag dig till vara för att förgäta HERREN, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

¹³ HERREN, din Gud, skall du frukta, och honom skall du tjäna, och vid hans namn skall du svärja.

¹⁴ I skolen icke följa efter andra gudar, någon av de folks gudar, som bo runt omkring eder,

¹⁵ ty en nitälskande Gud är HERREN, din Gud, mitt ibland dig, och du må taga dig till vara, så att icke HERRENS, din Guds, vrede upptändes mot dig, och han utrotar dig från jorden.

¹⁶ I skolen icke fresta HERREN, eder Gud, såsom I frestaden honom i Massa.

¹⁷ I skolen troget hålla HERRENS, eder Guds, bud och de vittnesbörd och stadgar som han hat givit dig.

¹⁸ Och du skall göra vad rätt och gott är i HERRENS ögon, för att det må gå dig väl, och för att du må komma in i det goda land som HERREN med ed har lovat åt dina fäder, och taga det i besittning,

¹⁹ därigenom att han driver undan för dig all dina fiender, såsom HERREN har lovat.

²⁰ När din son i framtiden frågar dig: »Vad betyda de vittnesbörd och stadgar och rätter som HERREN, vår Gud, har givit eder?»

²¹ då skall du svara din son: »Vi voro Faraos trälar i Egypten, men med stark hand förde HERREN oss ut ur Egypten.

²² Och HERREN gjorde stora och gruvliga tecken och under i Egypten på Farao och hela hans hus inför våra ögon.

²³ Men oss förde han ut därifrån, för att låta oss komma in och giva oss det land som han med ed har lovat åt våra fäder.

²⁴ Och HERREN bjöd oss att göra efter all dessa stadgar och att frukta HERREN, vår Gud, för att det alltid skulle gå oss väl, i det att han behölle oss vid liv, såsom ock hittills har skett.

²⁵ Och det skall lända oss till rättfärdighet, när vi hålla och göra efter alla dessa bud, inför HERREN, vår Guds, ansikte, såsom han har bjudit oss.»

¹ Och Gud talade alla dessa ord och sade:

² Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

³ Du skall inga andra gudar hava jämte mig.

⁴ Du skall icke göra dig något beläte eller någon bild, vare sig av det som är uppe i himmelen, eller av det som är nere på jorden, eller av det som är i vattnet under jorden.

⁵ Du skall icke tillbedja sådana, ej heller tjäna dem; ty jag, HERREN, din Gud, är en nitälskande Gud, som hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led, när man hatar mig,

⁶ men som gör nåd med tusenden, när man älskar mig och håller mina bud.

⁷ Du skall icke missbruka HERRENS, din Guds, namn, ty HERREN skall icke låta den bliva ostraffad, som missbrukar hans namn.

⁸ Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den.

⁹ Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor;

¹⁰ men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat; då skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son eller din dotter, ej heller din tjänare eller din tjänarinna eller din dragare, ej heller främlingen som är hos dig inom dina portar.

¹¹ Ty på sex dagar gjorde HERREN himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, men han vilade på sjunde dagen; därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.

¹² Hedra din fader och din moder, för att du må länge leva i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig.

¹³ Du skall icke dräpa.

¹⁴ Du skall icke begå äktenskapsbrott.

¹⁵ Du skall icke stjäla.

¹⁶ Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

¹⁷ Du skall icke hava begärelse till din nästas hus. Du skall icke hava begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till hans oxe eller hans åsna, ej heller till något annat som tillhör din nästa.

¹⁸ Och allt folket förnam dundret och eldslågorna och basunljudet och röken från berget; och när folket förnam detta, bävade de och höllo sig på avstånd.

¹⁹ Och de sade till Mose: »Tala du till oss, så vilja vi höra, men låt icke Gud Tala till oss, på det att vi icke må dö.»

²⁰ Men Mose sade till folket: »Frukten icke, ty Gud har kommit för att sätta eder på prov, och för att I skolen hava hans fruktan för ögonen, så att I icke synden.»

²¹ Alltså höll folket sig på avstånd, under det att Mose gick närmare till töcknet i vilket Gud var.

²² Och HERREN sade till Mose: Så skall du säga till Israels barn: I haven själva förnummit att jag har talat till eder från himmelen.

²³ I skolen icke göra eder gudar jämte mig; gudar av silver eller guld skolen I icke göra åt eder.

²⁴ Ett altare av jord skall du göra åt mig och offra därpå dina brännoffer och tackoffer, din småboskap och dina fäkreatur. Överallt på den plats där jag stiftar en åminnelse åt mitt namn skall jag komma till dig och välsigna dig.

²⁵ Men om du vill göra åt mig ett altare av stenar, så må du icke bygga det av huggen sten; ty om du kommer vid stenen med din mejsel, så oskärar du den.

²⁶ Icke heller må du stiga upp till mitt altare på trappor, på det att icke din blygd må blottas därinvid.