Die Bibel

 

Genesis 16

Lernen

   

2 Təṇṇa Saray y Abram: «Azzama Əməli igdal-i ad-arəwa wədi aglu nəməṇsu əd təklitt-in mijas a sər-əs əgrəwa barar.» Ird'Abram əstaṇat ən Saray.

3 Tədkal Saray taklit-net Hajara ta n wəllət Maṣar, təkf-et y Abram aləs-net, ig-et daɣ ahan, dəffər as iga ṃaraw elan iɣsar daɣ akal wa n Kanan.

4 Inamaṇsa dər-əs təga tadist. As təṣṣan as təga tadist abas təssəfrar ṃass-as.

5 Təzzar təṇṇa Saray y Abram: «Kay a fəl z-iqqəl iba ən tidət wa di itawaggan! Nak iṃan-in as əgeɣ taklitt-in gər fassan-nak, əmərədda ad təga tadist aṃaran abas di-təssəfrar. Išrəɣetana Əməli nak dər-ək!»

6 Ijjəwwab Abram i Saray iṇṇ-as: «Taklit-nam ifassan-nam a gər təlla, ag-as a w'as təṇṇeɣ olaɣ.» Təzzar təg-as Saray tarnəṭṭuft, təḍḍəggag Hajara təgguk-kat.

7 Oṣ-et du Angalos n Əməli, təlla dagm'ən šaṭ n aṃan iyyat daɣ taṇeray, ta təhat tarrayt n əɣrəm ən Šur.

8 Iṇṇ-as: «Hajara taklit ən Saray mənis du-təhe? mənis tədaga?» Təjjəwwab təṇṇ-as: «Əḍəggəg a əgeɣ fəl Saray, ṃass-i.»

9 Iṇṇ-as Angalos n Əməli: «Əqqəl maṣṣ-am tassaṇsaɣ-as.»

10 Iṇṇ-as tolas: «Ad-əsəffələyləya əzzurriya-nnam wəllen haras wər z-itəwəfrəg ətəwəšiḍən-net fəl igət.»

11 Ilas Angalos n Əməli iṇṇ-as: «Kam da təgat tadist da, ad-təgrəwa barar tagaɣ-as eṣəm Ismaɣil fəlas Əməli a islan i təkurayt-nam.

12 Aṃaran barar-nam ad-iqqəl šilat n ajad n əṣuf. Ad-itamagar d aytedan kul, ətamagaran dər-əs, iwər aganna daɣ məḍrayan-net kul.»

13 Təɣra Əməli a das iššewalan s eṣəm n Atta-El-Roy (almaɣna-nnet: təṃosa Məššina wa di ihaṇṇayan), fəlas təṇṇa: «Awak wərge da da ad-ənaya wa di ihaṇṇayan?»

14 A di da a fəl itawagga y aṇu wa eṣəm Ber-Laxay-Roy (almaɣna-net aṇu ən wa iddaran wa d-i- ihaṇṇayan), aṇu illan gər Kadeš əd Bered.

15 Teraw Hajara barar n Abram, ig-as eṣəm Ismaɣil.

16 Abram iga əṭṭamat təṃərwen n awatay əd ṣədis as igraw əd Hajara Ismaɣil.

   

Aus Swedenborgs Werken

 

Arcana Coelestia #1923

studieren Sie diesen Abschnitt

  
/ 10837  
  

1923. And she fled from her face. That this signifies the indignation of this rational that was first conceived, is also evident without explication, for to flee from anyone’s face is nothing else than not to endure his presence, and pertains to indignation. Here is described the indignation of this rational against intellectual truth, because intellectual truth, or the Lord, willed to humble or subjugate it. When the rational rises up against the intellectual, an intestine combat arises, together with indignation on the part of that which is being subjugated, as is the case in temptations, which are nothing but intestine combats, being disputes and contentions about sovereign power and control, between evils on the one side and goods on the other.

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Foundation for the permission to use this translation.