Bible

 

Sefanja 3

Studie

   

1 Ve henne, den gensträviga och befläckade staden, förtryckets stad!

2 Hon hör icke på någons röst, hon tager ej emot tuktan; på HERREN förtröstar hon icke, till sin Gud vill hon ej komma.

3 Furstarna därinne äro rytande lejon; hennes domare äro såsom vargar om aftonen, de spara intet till morgondagen.

4 Hennes profeter äro stortaliga trolösa män; hennes präster ohelga vad heligt är, de våldföra lagen.

5 HERREN är rättfärdig därinne, han gör intet orätt. var morgon låter han sin rätt gå fram i ljuset, den utebliver aldrig; men de orättfärdiga veta icke av någon skam.

6 Jag utrotade folkslag, deras murtorn blevo förstörda, deras gator gjorde jag öde, så att ingen mer gick där fram; deras städer blevo förhärjade, så att de lågo tomma på människor, blottade på invånare.

7 Jag tillsade henne att allenast frukta mig och taga emot tuktan; då skulle hennes boning undgå förstörelse, med allt vad jag hade givit i hennes vård. Men i stället ävlades de att göra allt vad fördärvligt var.

8 Därför man I vänta på mig, säger HERREN, och på den dag jag står upp för att taga byte. Ty mitt domslut är: jag skall församla folk och hämta tillhopa konungariken, för att utgjuta över dem min ogunst, all min vredes glöd; ty av min nitälskans eld skall hela jorden förtäras.

9 Se, då skall jag giva åt folken nya, renade läppar, så att de allasammans åkalla HERRENS namn och endräktigt tjäna honom.

10 Ända ifrån länderna bortom Etiopiens strömmar skola mina tillbedjare, mitt förskingrade folk, frambära offer åt mig.

11 På den tiden skall du slippa att längre blygas för alla de överträdelser som du har begått mot mig. Ty då skall jag avskilja från dig dem som nu jubla så segerstolt i dig; och du skall då icke vidare förhäva dig på mitt heliga berg.

12 Men jag skall lämna kvar i dig ett folk, betryckt och armt; och de skola förtrösta på HERRENS namn.

13 Kvarlevan av Israel skall då icke mer göra något orätt, ej heller tala lögn, och i deras mun skall icke finnas en falsk tunga. Ja, de skola få beta och ligga i ro, utan att någon förskräcker dem.

14 Jubla, du dotter Sion, höj glädjerop, du Israel; var glad och fröjda dig av allt hjärta, du dotter Jerusalem.

15 HERREN har avvänt straffdomarna ifrån dig, han har röjt din fiende ur vägen. HERREN, som bor i dig, är Israels konung; du behöver ej mer frukta något ont.

16 På den tiden skall det sägas till Jerusalem; »Frukta icke, Sion låt ej modet falla.

17 HERREN, din Gud, bor i dig en hjälte som kan frälsa. Han gläder sig över dig med lust, han tiger stilla i sin kärlek, han fröjdas över dig med jubel.»

18 Dem som med bedrövelse måste sakna högtiderna, dem skall jag då församla, dem som levde skilda från dig, du som själv bar smälekens börda.

19 Ty se, jag skall på den tiden utföra mitt verk på alla dina förtryckare. jag skall frälsa de haltande och hämta tillhopa de fördrivna, jag skall låta dem bliva ett ämne till lovsång och till berömmelse på hela jorden, där de voro så smädade.

20 På den tiden skall jag låta eder komma tillbaka ja, på den tiden skall jag hämta eder tillhopa. Ty jag vill låta eder bliva ett ämne till berömmelse och till lovsång bland alla jordens folk, i det att jag åter upprättar eder, så att I sen det med egna ögon, säger HERREN.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Caelestia # 2336

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

2336. Att ’gata’ betecknar det sanna är tydligt av många ställen i Ordet, såsom hos Johannes, där det handlar om det Nya Jerusalem:

De tolv portarna var tolv pärlor, varje port var en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld, som var som genomskinligt glas. Uppenbarelseboken 21:21.

[2] ’Det Nya Jerusalem’ är Herrens rike. Då det nu beskrivs till det goda och sanna, så beskrivs det med murar, portar och gator. Med de sistnämnda – ’gatorna’ – förstås alla sanningens vägar som leder till det goda, eller allt av tron som leder till kärlek och människokärlek. Och eftersom sanningarna på detta sätt blir en del av det goda och därigenom låter det goda skina igenom, så heter det ’att gatan var av rent guld, som var som genomskinligt glas’. I samma bok:

Mitt på dess gata, med floden på ömse sidor, stod livets träd, som bär tolv frukter. Uppenbarelseboken 22:2.

Detta syftar också på det Nya Jerusalem eller Herrens rike. ’Mitt på dess gata’ är det sanna i tron och genom vilket det goda kommer och som sedan härrör från det goda. ’De tolv frukterna’ är de som kallas trons frukter, ty ’tolv’ betecknar allt som hör till tron, såsom visats i nr 577, 2089, 2129, 2130.

[3] Hos Daniel:

Vet och förnim att sedan det från Ordet utgick att Jerusalem skulle återställas och byggas upp, och allt intill Messias, Ledaren, skall sju veckor förgå – och sextiotvå veckor. Och det skall återställas och byggas upp med sin gata och vallgrav. 9:25.

Detta syftar på Herrens Ankomst. Att ’det skall återställas med gata och vallgrav’ betyder att sant och gott skall finnas vid denna tid. Att Jerusalem inte återställdes vid denna tid är bekant och att det inte skall återställas och byggas upp på nytt torde också var och en veta, om han inte fixerar sina föreställningar på ett världsligt rike, utan på ett himmelskt rike, som i den invärtes meningen förstås med Jerusalem.

[4] Hos Lukas:

Husbonden sade till sin tjänare: Gå genast ut på gator och i gränder i staden och hämta hit alla fattiga och krymplingar och blinda och lytta. Lukas 14:21.

De som begränsar sig till bokstavsmeningen får av denna vers inte ut annat än att tjänaren skulle gå överallt och att det är detta som avses med ’gator och gränder’ och att han skulle hämta in alla och att det är detta som menas med ’de fattiga, krymplingar, blinda och lytta’. Men vart och ett för sig av dessa ord innebär ett arkanum, ty de är Herrens ord. Befallningen att han skulle gå ut på gator och gränder betecknar att han skulle söka överallt efter äkta sant, det vill säga efter sant som lyser fram ur de goda, eller genom vilket det goda lyser fram. Befallningen att han skulle hämta in alla fattiga och krymplingar och blinda och lytta betyder att han skulle hämta dit sådana människor som i den Forngamla Kyrkan kallades fattiga, krymplingar, blinda och lytta. Det vill med andra ord säga att han skulle hämta dit de människor som var så beskaffade med hänsyn till tron, men som förde ett gott leverne och som därför förtjänar att undervisas om Herrens rike – således att hämta dit hedningarna som ännu inte fått någon undervisning om detta.

[5] Eftersom ’gator’ betecknade sanningar, så var det bland judarna en förebildande sedvänja att undervisa på gatorna, något som framgår hos Matteus 6:2, 5 och Lukas 13:26-27. Var ’gator’ än nämns hos Profeterna betyder de i den invärtes meningen sanningar eller motsatsen till sanningar, såsom hos Jesaja:

Domen är kastad tillbaka, och rättfärdigheten står långt borta, ty sanningen snavar på gatan, och vad rätt är kan inte komma fram. 59:14.

Hos samme profet:

Dina söner försmäktade och låg vid alla gathörn. 51:20.

Hos Jeremia:

Döden har stigit upp och in genom våra fönster, den har kommit in i våra palats och utrotat det lilla barnet från gatan och ynglingarna från gränderna. Jeremia 9:21.

[6] Hos Hesekiel:

Med sina hästars hovar skall Nebukadnessar trampa sönder alla dina gator. 26:11.

Detta syftar på Tyrus, som betecknar insikter i det sanna, nr 1201. Med ’hästhovar’ förstås kunskapsfakta som förvränger det sanna. Hos Nahum:

På gatorna stormar vagnarna fram, de rusar hit och dit i gränderna. Nahum 2:4.

’Vagnar’ står för lärobegrepp som hör till det sanna, vilka sägs ’storma fram på gatorna’, när det falska trätt i stället för det sanna.

Hos Sakarja:

Än en gång skall gamla män och gamla kvinnor vara att finna på gatorna i Jerusalem. Och stadens gator skall vara fulla av pojkar och flickor, som leker där på gatorna. Sakaria 8:4-5.

Detta har avseende på böjelser för det sanna och följaktligen på yttringar av glädje och fröjd. Det finns andra ställen än här nämnda, såsom 24:11; Jeremia 5:1; 7:34; 49:26; Klagovisorna 2:11, 19; 4:8, 14; 3:6.

  
/ 10837