Bible

 

4 Mosebok 13

Studie

   

1 Därefter bröt folket upp från Haserot och lägrade sig i öknen Paran.

2 Och HERREN talade till Mose och sade:

3 »Sänd åstad några män för att bespeja Kanaans land, som jag vill giva åt Israels barn. En man ur var fädernestam skolen I sända, men allenast sådana som äro hövdingar bland dem.»

4 Och Mose sände från öknen Paran åstad sådana män, efter HERRENS befallning; allasammans hörde de till huvudmännen bland Israels barn.

5 Och dessa voro namnen på dem: Av Rubens stam: Sammua, Sackurs son;

6 av Simeons stam: Safat, Horis son;

7 av Juda stam: Kaleb, Jefunnes son;

8 av Isaskars stam: Jigeal, Josefs son;

9 av Efraims stam: Hosea, Nuns son;

10 av Benjamins stam: Palti, Rafus son;

11 av Sebulons stam: Gaddiel, Sodis son;

12 av Josefs stam: av Manasse stam: Gaddi, Susis son;

13 av Dans stam: Ammiel, Gemallis son;

14 av Asers stam: Setur, Mikaels son;

15 av Naftali stam: Nahebi, Vofsis son;

16 av Gads stam; Geuel, Makis son.

17 Dessa voro namnen på de män som Mose sände åstad för att bespeja landet. Men Mose gav Hosea, Nuns son, namnet Josua.

18 Och Mose sände dessa åstad för att bespeja Kanaans land. Och han sade till dem: »Dragen nu upp till Sydlandet, och dragen vidare upp till Bergsbygden.

19 Och sen efter, hurudant landet är, och om folket som bor däri är starkt eller svagt, om det är litet eller stort,

20 och hurudant landet är, vari de bo, om det är gott eller dåligt, och hurudana de platser äro, där de bo, om de bo i läger eller i befästa städer,

21 och hurudant själva landet är, om det är fett eller magert, om träd finnas där eller icke. Varen vid gott mod, och tagen med eder hit av landets frukt.» Det var nämligen vid den tid då de första druvorna voro mogna

22 Så drogo de åstad och bespejade landet från öknen Sin ända till Rehob, där vägen går till Hamat.

23 De drogo upp till Sydlandet och kommo till Hebron; där bodde Ahiman, Sesai och Talmai, Anaks avkomlingar. Men Hebron byggdes sju år före Soan i Egypten.

24 Och de kommo till Druvdalen; där skuro de av en kvist med en ensam druvklase på, och denna bars sedan på en stång av två man. Därtill togo de granatäpplen och fikon.

25 Detta ställe blev kallat Druvdalen för den druvklases skull som Israels barn där skuro av.

26 Och efter fyrtio dagar vände de tillbaka, sedan de hade bespejat landet.

27 De gingo åstad och kommo till Mose och Aron och Israels barns hela menighet i öknen Paran, i Kades, och avgåvo sin berättelse inför dem och hela menigheten och visade dem landets frukt.

28 De förtäljde för honom och sade: »Vi kommo till det land dit du sände oss. Och det flyter i sanning av mjölk och honung, och här är dess frukt.

29 Men folket som bor i landet är starkt, och städerna äro välbefästa och mycket stora; ja, vi sågo där också avkomlingar av Anak.

30 Amalekiterna bo i Sydlandet, hetiterna, jebuséerna och amoréerna bo i Bergsbygden, och kananéerna bo vid havet och utmed Jordan

31 Men Kaleb sökte stilla folket, så att de icke skulle knota emot Mose; han sade: »Låt oss ändå draga ditupp och intaga det, ty förvisso skola vi bliva det övermäktiga.»

32 Men de män som hade varit däruppe med honom sade: »Vi kunna icke draga upp mot detta folk, ty de äro oss för starka.»

33 Och de talade bland Israels barn illa om landet som de hade bespejat; de sade: »Det land som vi hava genomvandrat och bespejat är ett land som förtär sina inbyggare, och alla människor, som vi där sågo, voro resligt folk.

34 Vi sågo där ock jättarna, Anaks barn, av jättestammen; vi tyckte då att vi själva voro såsom gräshoppor, och sammalunda tyckte de om oss.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Caelestia # 2184

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

2184. Att ’smör’ är den himmelska beståndsdelen i det förnuftiga, ’mjölk’ det andliga därifrån och ’tjurkalv’ motsvarande naturliga beståndsdel är tydligt av det som förstås med ’smör’, ’mjölk’ och också ’tjurkalv’. Vad ’smör’ angår betecknar det i Ordet det himmelska och detta på grund av fettet som ingår i det. Ty med ’fett’ menas det som är himmelskt, visat i del 1, i nr 353, och eftersom ’olja’ är fet, så betecknar den själva det himmelska, i nr 886. Att ’smör’ har samma innebörd framgår hos Jesaja:

Se, jungfrun skall föda en son, och hon skall ge Honom namnet Immanuel. Smör och honung skall bli Hans mat för att Han skall förstå att förkasta vad ont är och välja vad gott är. 7:14-15.

Detta syftar på Herren, som är Immanuel. Och var och en torde inse att med smör inte menas ’smör’, inte heller med honung ’honung’. Utan med ’smör’ förstås Hans himmelska och med ’honung’ det som kommer av detta himmelska.

[2] Hos densamme:

På grund av myckenheten av mjölk som de ger skall det vara, att Han skall äta smör, ty smör och honung skall var och en äta som finns kvar i landets mitt. 7:22.

Detta har avseende på Herrens rike och på dem på jorden som är i Herrens rike. ’Mjölk’ står här för det andliga goda, ’smör’ för det himmelska goda och ’honung’ för den lycksalighet som kommer därifrån.

[3] Hos Mose:

Jehovah ensam leder honom, och ingen främmande gud jämte honom. Han låter honom rida på landets höjder och äta av markens gröda. Han låter honom suga honung ur hälleberget och olja ur den flinthårda klippan – smör från hjorden av storboskap och mjölk från hjorden av småboskap tillika med fett av lamm och vädurar och av getter och dessutom av fetaste märg av vete. Och av druvors blod skall du dricka oblandat vin. 5 Mosebok 32:1214.

Ingen kan förstå vad allt detta betyder, såvida han inte vet den invärtes meningen av varje ord. Det ser ut som en anhopning av uttryck, sådana som brukar höra till vältalighet hos världens vise. Men vartenda ord betecknar verkligen något himmelskt och andligt som hör samman med detta himmelska. Detsamma gör även den välsignelse och sällhet som har sin uppkomst i detta, och det i skönt sammanhängande ordningsföljd. Med ’smör från hjorden av storboskap’ menas det himmelska-naturliga, med ’mjölk från småboskap’ det himmelska-andliga i det förnuftiga.

[4] Vad ’mjölk’ beträffar, så betecknar den emellertid, som framhållits, det andliga som har sin rot i det himmelska, eller det himmelska-andliga. Vad det himmelska-andliga är, se del 1, i nr 1577, 1824, och på flera andra ställen. Att ’mjölk’ står för det andliga som kommer av det som är himmelskt beror på att ’vatten’ betecknar det som är andligt, nr 680, 739, medan mjölk på grund av att det finns fett i mjölken står för det himmelska-andliga, eller vad som är detsamma, det sanna som har sin rot i det goda, eller vad som också är detsamma, en tro som har sin grund i kärleken eller människokärleken, eller, vad som även är detsamma, förståndsdelen av det goda i viljan, eller, vad som ytterligare är detsamma, böjelsen för det sanna, i vilken finns en böjelse för det goda, eller, vad som vidare är detsamma, en böjelse för insikter eller kunskapsfakta, som har sitt ursprung i en böjelse som tillhör kärleken mot nästan, sådan som den existerar hos dem som älskar sin nästa och som bekräftar sig i denna kärlek utifrån insikter i tron och också utifrån kunskapsfakta, som de älskar därför att de älskar sin nästa. Allt detta är detsamma som det himmelska-andliga och kan tillämpas på varje särskilt spörsmål som ställs under debatt.

[5] Att det är det himmelska-andliga som avses är också tydligt av Ordet, såsom hos Jesaja:

Upp alla ni som törstar, kom hit till vattnen. Och ni som inte har några pengar, kom, köp och ät! Ja, kom, köp vin och mjölk utan pengar och för intet. Varför ger ni ut pengar för det som inte är bröd? 55:1-2.

Här står ’vin’ för den andliga beståndsdelen i tron, ’mjölk’ för den andliga beståndsdelen i kärleken.

Hos Mose:

Han tvättar sina kläder i vin och sin mantel i druvors blod. Hans ögon är rödare än vin och hans tänder vitare än mjölk.

1 Mosebok 49:11-12.

Detta är en profetia av Jakob – som vid det här laget var Israel – om Juda. Och med Juda beskrivs här Herren. Med ’tänder vitare än mjölk’ förstås det himmelska-andliga som hörde till Hans Naturliga.

[6] Hos Joel:

På den tiden skall det ske att bergen dryper av druvsaft och kullarna flödar av mjölk, och alla bäckar i Juda flödar av vatten. Joel 3:18.

Här, där det handlar om Herrens rike, står ’mjölk’ för det himmelska-andliga. Landet Kanaan, varmed förebildas och betecknas Herrens rike, kallas också i Ordet ’ett land som flyter av mjölk och honung’, såsom i 4 Mosebok 13,27; 14:8; 5 Mosebok 26:9, 15; 27:3; Jeremia 11:5; 32:22; 20:6, 15. På dessa ställen avses med ’mjölk’ inte annat än överflöd på himmelskt-andligt, och med ’honung’ överflöd på lycksalighet därifrån. ’Landet’ är själva den himmelska beståndsdelen i riket, varifrån allt detta kommer.

[7] Vad ’en tjurkalv’ angår, att den betecknar det himmelska-naturliga, så har detta påvisats strax ovan i nr 2180. Det himmelska-naturliga är detsamma som naturligt gott, eller det goda i det naturliga. Människans naturliga har, liksom hennes förnuftiga, sitt eget goda och sitt eget sanna, för då finns, som framhållits ovan i nr 2173, ett äktenskap av gott och sant överallt. Det goda i det naturliga är det angenäma som förnims av människokärleken, eller av vänskapen som är en produkt av människokärleken. Och av detta angenäma uppkommer glädjen eller tillfredsställelsen, som egentligen hör samman med kroppen. Det sanna i det naturliga består av de kunskaps- eller minnesfakta som gynnar detta angenäma. Allt detta visar vad det himmelska-naturliga är.

  
/ 10837