Bible

 

4 Mosebok 1

Studie

1 Och HERREN talade till Mose i Sinais öken, i uppenbarelsetältet, på första dagen i andra månaden av det andra året efter deras uttåg ur Egyptens land; han sade:

2 »Räknen antalet av Israels barn, deras hela menighet, efter deras släkter och efter deras familjer, vart namn räknat särskilt, allt mankön, var person för sig;

3 alla stridbara män i Israel, de män som äro tjugu år gamla eller därutöver, dem skolen I inmönstra efter deras häravdelningar, du och Aron.

4 I skolen därvid taga till eder en man av var stam, den som är huvudman för sin stams familjer.

5 Och dessa äro namnen på de män som skola biträda eder: av Ruben: Elisur, Sedeurs son;

6 av Simeon: Selumiel, Surisaddais son;

7 av Juda: Naheson, Amminadabs son;

8 av Isaskar: Netanel, Suars son;

9 av Sebulon: Eliab, Helons son;

10 av Josefs barn: av Efraim: Elisama, Ammihuds son; av Manasse: Gamliel, Pedasurs son;

11 av Benjamin: Abidan, Gideonis son;

12 av Dan: Ahieser, Ammisaddais son;

13 av Aser: Pagiel, Okrans son;

14 av Gad: Eljasaf, Deguels son;

15 av Naftali: Ahira, Enans son

16 Dessa voro ombud för menigheten, hövdingar för sina fädernestammar, huvudmän för Israels ätter.

17 Och Mose och Aron togo till sig dessa namngivna män;

18 och sedan de hade församlat hela menigheten på första dagen i andra månaden, blev folket infört i förteckningen efter sina släkter och efter sina familjer, vart namn räknat särskilt, de som voro tjugu år gamla eller därutöver, var person för sig,

19 allt såsom HERREN hade bjudit Mose; och han mönstrade dem i Sinais öken.

20 Och avkomlingarna av Rubens, Israels förstföddes, söner, upptecknade efter sina släkter och efter sina familjer, vart namn räknat särskilt, var person för sig, alla av mankön som voro tjugu år gamla eller därutöver, alla stridbara män,

21 så många av Rubens stam som inmönstrades, utgjorde fyrtiosex tusen fem hundra.

22 Avkomlingarna av Simeons söner, upptecknade efter sina släkter och efter sina familjer, så många som inmönstrades, vart namn räknat särskilt, var person för sig, alla av mankön som voro tjugu år gamla eller därutöver, alla stridbara män,

23 så många av Simeons stam som inmönstrades, utgjorde femtionio tusen tre hundra.

24 Avkomlingarna av Gads söner, upptecknade efter sina släkter och efter sina familjer, vart namn räknat särskilt, de som voro tjugu år gamla eller därutöver, alla stridbara män,

25 så många av Gads stam som inmönstrades, utgjorde fyrtiofem tusen sex hundra femtio.

26 Avkomlingarna av Judas söner, upptecknade efter sina släkter och efter sina familjer, vart namn räknat särskilt, de som voro tjugu år gamla eller därutöver, alla stridbara män,

27 så många av Juda stam som inmönstrades, utgjorde sjuttiofyra tusen sex hundra.

28 Avkomlingarna av Isaskars söner, upptecknade efter sina släkter och efter sina familjer, vart namn räknat särskilt, de som voro tjugu år gamla eller därutöver, alla stridbara män,

29 så många av Isaskars stam son inmönstrades, utgjorde femtiofyra tusen fyra hundra.

30 Avkomlingarna av Sebulons söner upptecknade efter sina släkter och efter sina familjer, vart namn räknat särskilt, de som voro tjugu år gamla eller därutöver, alla stridbara män,

31 så många av Sebulons stam som inmönstrades, utgjorde femtiosju tusen fyra hundra.

32 Avkomlingarna av Josefs söner: Avkomlingarna av Efraims söner, upptecknade efter sina släkter och efter sina familjer, vart namn räknat särskilt, de som voro tjugu år gamla eller därutöver, alla stridbara män,

33 så många av Efraims stam som inmönstrades; utgjorde fyrtio tusen fem hundra.

34 Avkomlingarna av Manasses söner, upptecknade efter sina släkter och efter sina familjer, vart namn räknat särskilt, de som voro tjugu år gamla eller därutöver, alla stridbara män,

35 så många av Manasse stam som inmönstrades, utgjorde trettiotvå tusen två hundra.

36 Avkomlingarna av Benjamins söner, upptecknade efter sina släkter och efter sina familjer, vart namn räknat särskilt, de som voro tjugu år gamla eller därutöver, alla stridbara män,

37 så många av Benjamins stam som inmönstrades, utgjorde trettiofem tusen fyra hundra.

38 Avkomlingarna av Dans söner, upptecknade efter sina släkter och efter sina familjer, vart namn räknat särskilt, de som voro tjugu år gamla eller därutöver, alla stridbara män,

39 så många av Dans stam som inmönstrades, utgjorde sextiotvå tusen sju hundra.

40 Avkomlingarna av Asers söner, upptecknade efter sina släkter och efter sina familjer, vart namn räknat särskilt, de som voro tjugu år gamla eller därutöver, alla stridbara män,

41 så många av Asers stam som inmönstrades, utgjorde fyrtioett tusen fem hundra.

42 Avkomlingarna av Naftalis söner, upptecknade efter sina släkter och efter sina familjer, vart namn räknat särskilt, de som voro tjugu år gamla eller därutöver, alla stridbara män,

43 så många av Naftali stam som inmönstrades, utgjorde femtiotre tusen fyra hundra.

44 Dessa voro de inmönstrade, de som blevo inmönstrade av Mose och Aron och Israels hövdingar, tolv män, som företrädde var och en sin stamfamilj.

45 Och alla de av Israels barn som inmönstrades, efter deras familjer, de som voro tjugu år gamla eller därutöver, alla stridbara män i Israel,

46 alla dessa inmönstrade utgjorde sex hundra tre tusen fem hundra femtio.

47 Men leviterna i sin fädernestam blevo icke inmönstrade med de övriga.

48 Ty HERREN talade till Mose och sade:

49 Levi stam allenast skall du icke inmönstra, och du skall icke räkna antalet av dem med de övriga israeliterna;

50 utan du skall förordna leviterna att förestå vittnesbördets tabernakel med alla dess redskap och alla dess tillbehör. De skola bära tabernaklet och alla dess redskap och göra tjänst därvid; och runt omkring tabernaklet skola de hava sitt läger.

51 När tabernaklet skall bryta upp, skola leviterna nedtaga det, och när tabernaklet skall slås upp, skola leviterna uppsätta det; men om någon främmande kommer därvid, skall han dödas.

52 De övriga israeliterna skola lägra sig var och en i sitt läger, och var och en under sitt baner, efter sina häravdelningar;

53 men leviterna skola lägra sig runt omkring vittnesbördets tabernakel, för att icke förtörnelse må komma över Israels barns menighet; och leviterna skola iakttaga vad som är att iakttaga vid vittnesbördets tabernakel.

54 Och Israels barn gjorde så; de gjorde i alla stycken såsom HERREN hade bjudit Mose.

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Coelestia # 2280

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

2280. That 'perhaps twenty will be found there' means even if there is no existence of conflict but good is nevertheless present is clear from the meaning of 'twenty'. As all the numbers mentioned in the Word mean real things and states, as stated and shown in various places already, see 2252, so also does 'twenty'; and what twenty means becomes clear from how it may be obtained, namely from twice ten. In the Word ten, as also tenths, means remnants, and by these are meant everything good and true which the Lord instills into a person from earliest childhood through to the final period of life. Such remnants are referred to in the verse that follows this. Twice ten, or two tens, that is, twenty, is similar in meaning to ten, but to a higher degree, namely that of good.

[2] Three kinds of goods are meant by 'remnants' - those instilled in earliest childhood, those instilled when want of knowledge is still present, and those instilled when intelligence is present. The goods of earliest childhood are those instilled into a person from birth up to the age when he starts to be taught and to know something. The goods received when want of knowledge is still present are instilled when he is being taught and starting to know something. The goods that come with intelligence are instilled when he is able to reflect on what good is and what truth is. Good instilled in earliest childhood is received up to his tenth year.

[3] Good instilled when want of knowledge is still present is instilled from then until his twentieth year; and from this year the person starts to become rational and to have the ability to reflect on good and truth, and to acquire the good received when intelligence is present. The good instilled when want of knowledge is still present is that which is meant by 'twenty', because those with whom merely that good exists do not enter into any temptation. For no one undergoes temptation until he is able to reflect on and to perceive in his own way what good and truth are. Those who have acquired goods by means of temptations were the subject in the two verses previous to this, while in the present verse the subject is those who do not undergo temptations but who nevertheless possess good.

[4] It is because these who possess the good called 'good instilled during want of knowledge' are meant by 'twenty' that all those who had come out of Egypt were included in the census - from 'a son of twenty years and over', and who, as it is stated, were every one 'going into the army'- by whom were meant those whose good was no longer merely that instilled during want of knowledge, referred to in Numbers 1:20, 24, 26, 28, 30, 32, 34, 38, 40, 42, 45; 26:4. It is also said that all who were over twenty years of age died in the wilderness, Numbers 14:29; 32:10-11, because evil could be attributed to them, and because they represented those who yield in temptations. Also the value set for a male who was between five years of age and twenty years was twenty sheckels, Leviticus 27:5, whereas a different value was set for one between twenty years old and sixty, namely fifty shekels, Leviticus 27:3.

[5] As regards the nature of these different kinds of goods - those instilled in earliest childhood, those when want of knowledge is still present, and those when intelligence is present - the last of these is the best, since it is an attribute of wisdom. The good which precedes it, namely that instilled during want of knowledge, is indeed good, but because it has only a small amount of intelligence within it, it cannot be called the good of wisdom. The good that belongs to earliest childhood is indeed in itself good, but it is nevertheless less good than the other two kinds, because it has not as yet had any truth of intelligence allied to it, and so has not become in any way the good of wisdom, but is merely a plane enabling it to become such. Cognitions of truth and good are what enable a person to be wise in the way possible to man. Earliest childhood itself, by which is meant innocence, does not belong to earliest childhood but to wisdom, as may become clearer from what will be stated at the end of this chapter about young children in the next life.

[6] In this verse 'twenty' means no other kind of good, as has been stated, than the good that belongs to not knowing. This good is a characteristic not only, as has been stated, of those under twenty years of age but also of all with whom the good of charity exists but who at the same time have no knowledge of truth. The latter consists of those inside the Church with whom the good of charity exists but who, for whatever reason, do not know what the truth of faith is - as is the case with the majority of those who think about God with reverence and think what is good about the neighbor - and also of all those outside the Church called gentiles who in a similar way lead lives abiding in the good of charity. Though the truths of faith do not exist with such persons outside the Church and inside it, nevertheless because good does so, they have the capacity, no less than young children do, to receive the truths of faith. For the understanding part of their mind has not yet been corrupted by false assumptions nor has the will part been so confirmed by a life of evil, for they do not know what falsity and evil are. Furthermore the life of charity is of such a nature that the falsity and evil that go with want of knowledge can be turned without difficulty towards what is true and good. This is not so in the case of those who have confirmed themselves in things contrary to the truth and who at the same time have led a life immersed in things contrary to good.

[7] In other places in the Word 'two-tenths' means good, both celestial and spiritual. Celestial good and spiritual good derived from this are meant by the two-tenths from which each loaf of the shewbread or of the Presence was made, Leviticus 24:5, while spiritual good was meant by the two-tenths constituting the minchah that accompanied the sacrifice of a ram, Numbers 15:6; 28:12, 20, 28; 29:3, 9, 14. These matters will in the Lord's Divine mercy be dealt with elsewhere.

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.