Bible

 

3 Mosebok 23

Studie

   

1 Och HERREN talade till Mose och sade:

2 Tala till Israels barn och säg till dem: Dessa äro HERRENS högtider, vilka I skolen utlysa såsom heliga sammankomster; mina högtider äro dessa:

3 Sex dagar skall arbete göras, men på sjunde dagen är vilosabbat, en dag för helig sammankomst; intet arbete skolen I då göra. Det är HERRENS sabbat, var I än ären bosatta.

4 Dessa äro HERRENS högtider, de heliga sammankomster som I skolen utlysa på bestämda tider:

5 I första månaden, på fjortonde dagen i månaden, vid aftontiden, är HERRENS påsk.

6 Och på femtonde dagen i samma månad är HERRENS osyrade bröds högtid; då skolen I äta osyrat bröd, i sju dagar.

7 På den första dagen skolen I hålla en helig sammankomst; ingen arbetssyssla skolen I då göra.

8 Och I skolen offra eldsoffer åt HERREN i sju dagar. På den sjunde dagen skall åter hållas en helig sammankomst; ingen arbetssyssla skolen I då göra.

9 Och HERREN talade till Mose och sade:

10 Tala till Israels barn och säg till dem: När I kommen in i det land som jag vill giva eder, och I inbärgen dess skörd, då skolen I bära till prästen den kärve som är förstlingen av eder skörd.

11 Och den kärven skall han vifta inför HERRENS ansikte, för att I mån bliva välbehagliga; dagen efter sabbaten skall prästen vifta den.

12 Och på den dag då I låten vifta kärven skolen I offra ett felfritt årsgammalt lamm till brännoffer åt HERREN,

13 och såsom spisoffer därtill två tiondedels efa fint mjöl, begjutet med olja, ett eldsoffer åt HERREN till en välbehaglig lukt, och såsom drickoffer därtill en fjärdedels hin vin.

14 Och intet av det nya, varken bröd eller rostade ax eller korn av grönskuren säd, skolen I äta förrän på denna samma dag, icke förrän I haven burit fram offergåvan åt eder Gud. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte, var I än ären bosatta.

15 Sedan skolen I räkna sju fulla veckor från dagen efter sabbaten, från den dag då I buren fram viftofferskärven;

16 femtio dagar skolen I räkna intill dagen efter den sjunde sabbaten; då skolen I bära fram ett offer av den nya grödan åt HERREN.

17 Från de orter där I bon skolen I bära fram viftoffersbröd, två kakor av två tiondedels efa fint mjöl, bakade med surdeg: en förstlingsgåva åt HERREN.

18 Och jämte brödet skolen I föra fram sju felfria årsgamla lamm, en ungtjur och två vädurar, till att offras såsom brännoffer åt HERREN, med tillhörande spisoffer och drickoffer: ett eldsoffer till en välbehaglig lukt för HERREN.

19 Därtill skolen I offra en bock till syndoffer och två årsgamla lamm till tackoffer.

20 Och prästen skall vifta dem såsom ett viftoffer inför HERRENS ansikte, jämte förstlingsbröden som bäras fram tillika med de båda lammen de skola vara helgade åt HERREN och tillhöra prästen.

21 Och till denna samma dag skolen I utlysa en helig sammankomst att hållas av eder; ingen arbetssyssla skolen I då göra. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte, var I än ären bosatta.

22 Och när I inbärgen skörden av edert land, skall du icke skörda intill yttersta kanten av din åker, icke heller skall du göra någon axplockning efter din skörd, du skall lämna detta kvar åt den fattige och åt främlingen. Jag är HERREN, eder Gud.

23 Och HERREN talade till Mose och sade:

24 Tala till Israels barn och säg: I sjunde månaden, på första dagen i månaden, skolen I hålla sabbatsvila, en högtid med basunklang, till att bringa eder i åminnelse inför HERREN, en helig sammankomst.

25 Ingen arbetssyssla skolen I då göra, och I skolen offra eldsoffer åt HERREN.

26 Och HERREN talade till Mose och sade:

27 Men på tionde dagen i samma sjunde månad är försoningsdagen; då skolen I hålla en helig sammankomst, och I skolen då späka eder; och I skolen offra eldsoffer åt HERREN.

28 Och I skolen intet arbete göra på denna samma dag, ty det är en försoningsdag, då försoning bringas för eder inför HERRENS, eder Guds, ansikte.

29 Och var och en som icke späker sig på denna samma dag skall utrotas ur sin släkt.

30 Och var och en som gör något arbete på denna samma dag, honom skall jag förgöra ur hans folk.

31 Intet arbete skolen I då göra Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte, var I än ären bosatta.

32 En vilosabbat skall den vara för eder, och I skolen då späka eder. På nionde dagen i månaden, om aftonen, skolen I hålla denna eder sabbatsvila, från afton till afton.

33 Och HERREN talade till Mose och sade:

34 Tala till Israels barn och säg: På femtonde dagen i samma sjunde månad är HERRENS lövhyddohögtid, i sju dagar.

35 På den första dagen skall man hålla en helig sammankomst; ingen arbetssyssla skolen I då göra.

36 I sju dagar skolen I offra eldsoffer åt HERREN. På den åttonde dagen skolen I hålla en helig sammankomst och skolen offra eldsoffer åt HERREN. Då är högtidsförsamling; ingen arbetssyssla skolen I då göra.

37 Dessa äro HERRENS högtider, vilka I skolen utlysa såsom heliga sammankomster, och på vilka I skolen offra eldsoffer åt HERREN, brännoffer och spisoffer, slaktoffer och drickoffer, var dag de för den dagen bestämda offren --

38 detta förutom HERRENS sabbater, och förutom edra övriga gåvor, och förutom alla edra löftesoffer, och förutom alla frivilliga offer som I given åt HERREN.

39 Men på femtonde dagen i sjunde månaden, när I inbärgen avkastningen av landet, skolen I fira HERRENS högtid, i sju dagar. På den första dagen är sabbatsvila, på den åttonde dagen är ock sabbatsvila.

40 Och I skolen på den första dagen taga frukt av edra skönaste träd, kvistar av palmer och grenar av lummiga träd och av pilträd, och skolen så vara glada i sju dagar inför HERRENS, eder Guds, ansikte.

41 I skolen fira denna högtid såsom en HERRENS högtid sju dagar om året. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte; i sjunde månaden skolen I fira den.

42 Då skolen I bo i lövhyddor i sju dagar; alla de som äro infödingar i Israel skola bo i lövhyddor,

43 för att edra efterkommande må veta huru jag lät Israels barn bo i lövhyddor, när jag förde dem ut ur Egyptens land Jag är HERREN, eder Gud.

44 Och Mose talade till Israels barn om dessa HERRENS högtider.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Coelestia # 10303

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

10303. 'And you shall beat some of it very fine' means the arrangement of truths into their own series. This is clear from the meaning of 'beating very small' - when it refers to the frankincense and spices, by which levels of truth are meant - as the arrangement of truths into their own series; for much the same is meant by 'beating' as by 'grinding', though 'grinding' is used in reference to wheat, barley, and spelt, whereas 'beating' is used in reference to oil, frankincense, and spices.

[2] What is meant specifically by 'beating' and 'grinding' no one can know without knowledge of what a person is like when the different kinds of good and truth meant by wheat, barley, flour, fine flour, oil, frankincense, and spices have been arranged into order for the uses they are to serve. For 'grinding' and 'beating' mean arranging them so that they may serve a use. When 'grinding' has reference to different kinds of good, which are meant by 'wheat' or 'barley', it means the way that good is arranged and brought forward in the form of truths, and its application in this form to one use or another. Good furthermore never presents itself within useful services except through truths; for good is arranged into order in the form of truths and in this way acquires specific quality. Unless it has been arranged in the form of truths good has no specific quality; and when it is arranged in the form of truths it is arranged into series, depending on the item under discussion, in accord with the use that item serves. The good enters those items as an affection belonging to love, and this gives rise to what is enjoyable, lovely, and pleasing. Something similar is meant here by 'beating very fine', for 'pure frankincense' means spiritual good, 10296, and the kinds of truth that are arranged into order by the good are the spices stacte, onycha, and galbanum, 10292-10294.

[3] What being arranged into series is must also be stated briefly. Truths are said to have been arranged into series when they have been arranged in accordance with the form of heaven, which consists of angelic communities. The character of that form is clear from the correspondence of all the members, internal organs, and other organs of the human being with the Grand Man, which is heaven. Regarding that correspondence, see in the places referred to in 10030(end). Within those members and organs all the individual parts are arranged into series and into series of series. Fibres and vessels form them, as is well known to those who are acquainted from anatomy with the weavings and interweavings of the more internal constituents of the body. The truths from good present in a person are arranged into similar series.

[4] So it is that a person who has been regenerated is heaven in its smallest form, corresponding to the Grand Man; and that the person's truth and good make him wholly and completely what he is.

A person who has been regenerated is heaven in its smallest form, see in the places referred to 9279.

His truth and his good constitute a person, 10298 above.

The truths with regenerate people have been arranged into series in accord with the arrangement in which angelic communities exist, 5339, 5343, 5530.

The series into which the truths with those who are good have been arranged, and the series into which the falsities with those who are evil have been arranged are meant in the Word by 'sheafs' and 'bundles', as in Leviticus 23:9-15; Psalms 126:6; 129:7; Amos 2:13; Micah 4:12; Jeremiah 9:22; Zechariah 12:6; Matthew 13:30.

[5] When therefore it is evident what 'beating' and 'grinding' mean one can know the meaning in the internal sense of the description stating that the children of Israel ground the manna in mills or beat it in mortars, and made it into cakes, Numbers 11:8. 'The manna' was a sign of celestial and spiritual good, 8464, and 'grinding' and 'beating' arranging it to serve useful purposes; for whatever is mentioned in the Word is a sign of the kinds of realities that exist in heaven and in the Church. Every detail there has an inner meaning. One can also know the meaning when it says that they should not take as a pledge the mill or the milling stone, for anyone who does so takes the [person's] soul as a pledge, Deuteronomy 24:6. 'The mill' and 'the milling stone' mean that which prepares good so that it may be applicable to one use or another. 'Barley' too and 'wheat' mean good, and 'flour' and 'fine flour' truths; and its own truths are the means by which good is applied to any such use, as stated above.

[6] From all this it may be seen what 'mill', 'millstone', and 'sitting at the mill' mean in the following places: In Matthew,

At that time two women will be grinding; one will be taken, the other left. Matthew 24:41.

In the same gospel,

Whoever causes one of these little ones believing in Me to stumble, it would be better for him if an ass's millstone 1 were hung onto his neck and he were plunged into the depth of the sea. Matthew 18:6; Mark 9:42.

In the Book of Revelation,

A mighty angel took up a stone like a great millstone, and cast it into the sea, saying, Thus will Babylon be thrown down with violence; no sound of a mill will be heard in it any more. Revelation 18:21-22.

In Jeremiah,

I will take away from them the voice of joy, the sound of mills, and the light of the lamp. Jeremiah 25:10.

And in Isaiah,

O daughter of Babel, sit on the ground; without a throne, O daughter of the Chaldeans. Take a mill and grind flour. Isaiah 47:1-2.

Even as 'mill' and 'grinding' in the good sense mean application to good purposes, so in the contrary sense they mean application to evil ones. Consequently when Babel and Chaldea are the subject they mean the application [of what is good and true] in favour of their own loves, which are self-love and love of the world; for with them 'barley' and 'wheat' mean adulterated good, and 'flour' the resulting falsified truth. The profanation of goodness and truth through applying them to those loves is also meant by the action of Moses when he ground up the golden calf into tiny pieces, sprinkled them on the water coming down from Mount Sinai, and made the children of Israel drink it, Exodus 32:20; Deuteronomy 9:21.

Poznámky pod čarou:

1. i.e. the upper, rotating stone of an ass-driven mill

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.