Bible

 

1 Mosebok 18

Studie

   

1 Och HERREN uppenbarade sig för honom vid Mamres terebintlund, där han satt vid ingången till sitt tält, då det var som hetast på dagen.

2 När han lyfte upp sina ögon, fick han se tre män stå framför sig. Och då han såg dem, skyndade han emot dem från tältets ingång och bugade sig ned till jorden

3 och sade: »Herre, har jag funnit nåd för dina ögon, så gå icke förbi din tjänare.

4 Låt mig hämta litet vatten, så att I kunnen två edra fötter; och vilen eder under trädet.

5 Jag vill ock hämta ett stycke bröd, så att I kunnen vederkvicka eder, innan I gån vidare, eftersom I nu haven tagit vägen förbi eder tjänare.» De sade: »Gör såsom du har sagt.»

6 Och Abraham skyndade in i tältet till Sara och sade: »Skynda dig och tag tre sea-mått fint mjöl, knåda det och baka kakor.»

7 Men själv hastade Abraham bort till boskapen och tog en god ungkalv och gav den åt sin tjänare, och denne skyndade sig att tillreda den.

8 Och han tog gräddmjölk och söt mjölk och kalven, som han hade låtit tillreda, och satte fram för dem; och han stod själv hos dem under trädet, medan de åto.

9 Och de sade till honom: »Var är din hustru Sara?» Han svarade: »Därinne i tältet

10 Då sade han: »Jag skall komma tillbaka till dig nästa år vid denna tid, och se, då skall din hustru Sara hava en son.» Detta hörde Sara, där hon stod i ingången till tältet, som var bakom honom.

11 Men Abraham och Sara voro gamla och komna till hög ålder, och Sara hade icke mer, såsom kvinnor pläga hava.

12 Därför log Sara vid sig själv och tänkte: »Skulle jag väl nu på min ålderdom giva mig till lusta, nu då också min herre är gammal?»

13 Men HERREN sade till Abraham: »Varför log Sara och tänkte: 'Skulle jag verkligen föda barn, så gammal som jag är?'

14 Är då något så underbart, att HERREN icke skulle förmå det? På den bestämda tiden skall jag komma tillbaka till dig, vid denna tid nästa år, och då skall Sara hava en son

15 Då nekade Sara och sade: »Jag log icke»; ty hon blev förskräckt. Men han sade: »Jo, du log.»

16 Och männen stodo upp för att gå därifrån och vände sina blickar ned mot Sodom, och Abraham gick med för att ledsaga dem.

17 Och HERREN sade: »Kan jag väl dölja för Abraham vad jag tänker göra?

18 Av Abraham skall ju bliva ett stort och mäktigt folk, och i honom skola alla folk på jorden varda välsignade.

19 Ty därtill har jag utvalt honom, för att han skall bjuda sina barn och sitt hus efter sig att hålla HERRENS väg och öva rättfärdighet och rätt, på det att HERREN må låta det komma över Abraham, som han har lovat honom.»

20 Och HERREN sade: »Ropet från Sodom och Gomorra är stort, och deras synd är mycket svår;

21 därför vill jag gå ditned och se om de verkligen i allt hava gjort efter det rop som har kommit till mig; om så icke är, vill jag veta det.»

22 Och männen begåvo sig därifrån och gingo mot Sodom; men Abraham stod ännu kvar inför HERREN.

23 Och Abraham trädde närmare och sade: »Vill du då förgöra den rättfärdige tillika med den ogudaktige?

24 Kanhända finnas femtio rättfärdiga i staden; vill du då förgöra den och icke skona orten för de femtio rättfärdigas skull som finnas där?

25 Bort det, att du skulle så göra och döda den rättfärdige tillika med den ogudaktige, så att det skulle gå den rättfärdige likasom den ogudaktige; bort det ifrån dig! Skulle han som är hela jordens domare icke göra vad rätt är?»

26 HERREN sade: »Om jag i Sodom finner femtio rättfärdiga inom staden, så vill jag skona orten för deras skull.»

27 Men Abraham svarade och sade: »Se, jag har dristat mig att tala till Herren, fastän jag är stoft och aska

28 Kanhända skall det fattas fem i de femtio rättfärdiga; vill du då för de fems skull fördärva hela staden?» Han sade: »Om jag där finner fyrtiofem; så skall jag icke fördärva den.»

29 Men han fortfor att tala till honom och sade: »Kanhända skola fyrtio finnas där.» Han svarade: »Jag skall då icke göra det, för de fyrtios skull.»

30 Då sade han: »Herre, vredgas icke över att jag ännu talar något. Kanhända skola trettio finnas där.» Han svarade: »Om jag där finner trettio, så skall jag icke göra det.»

31 Men han sade: »Se, jag har dristat mig att tala till Herren. Kanhända skola tjugu finnas där.» Han svarade: »Jag skall då icke fördärva den, för de tjugus skull.»

32 Då sade han: »Herre, vredgas icke över att jag talar allenast ännu en gång. Kanhända skola tio finnas där.» Han svarade: »Jag skall då icke fördärva den, för de tios skull.»

33 Och HERREN gick bort, sedan han hade talat ut med Abraham; och Abraham vände tillbaka hem.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Caelestia # 2184

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

2184. Att ’smör’ är den himmelska beståndsdelen i det förnuftiga, ’mjölk’ det andliga därifrån och ’tjurkalv’ motsvarande naturliga beståndsdel är tydligt av det som förstås med ’smör’, ’mjölk’ och också ’tjurkalv’. Vad ’smör’ angår betecknar det i Ordet det himmelska och detta på grund av fettet som ingår i det. Ty med ’fett’ menas det som är himmelskt, visat i del 1, i nr 353, och eftersom ’olja’ är fet, så betecknar den själva det himmelska, i nr 886. Att ’smör’ har samma innebörd framgår hos Jesaja:

Se, jungfrun skall föda en son, och hon skall ge Honom namnet Immanuel. Smör och honung skall bli Hans mat för att Han skall förstå att förkasta vad ont är och välja vad gott är. 7:14-15.

Detta syftar på Herren, som är Immanuel. Och var och en torde inse att med smör inte menas ’smör’, inte heller med honung ’honung’. Utan med ’smör’ förstås Hans himmelska och med ’honung’ det som kommer av detta himmelska.

[2] Hos densamme:

På grund av myckenheten av mjölk som de ger skall det vara, att Han skall äta smör, ty smör och honung skall var och en äta som finns kvar i landets mitt. 7:22.

Detta har avseende på Herrens rike och på dem på jorden som är i Herrens rike. ’Mjölk’ står här för det andliga goda, ’smör’ för det himmelska goda och ’honung’ för den lycksalighet som kommer därifrån.

[3] Hos Mose:

Jehovah ensam leder honom, och ingen främmande gud jämte honom. Han låter honom rida på landets höjder och äta av markens gröda. Han låter honom suga honung ur hälleberget och olja ur den flinthårda klippan – smör från hjorden av storboskap och mjölk från hjorden av småboskap tillika med fett av lamm och vädurar och av getter och dessutom av fetaste märg av vete. Och av druvors blod skall du dricka oblandat vin. 5 Mosebok 32:1214.

Ingen kan förstå vad allt detta betyder, såvida han inte vet den invärtes meningen av varje ord. Det ser ut som en anhopning av uttryck, sådana som brukar höra till vältalighet hos världens vise. Men vartenda ord betecknar verkligen något himmelskt och andligt som hör samman med detta himmelska. Detsamma gör även den välsignelse och sällhet som har sin uppkomst i detta, och det i skönt sammanhängande ordningsföljd. Med ’smör från hjorden av storboskap’ menas det himmelska-naturliga, med ’mjölk från småboskap’ det himmelska-andliga i det förnuftiga.

[4] Vad ’mjölk’ beträffar, så betecknar den emellertid, som framhållits, det andliga som har sin rot i det himmelska, eller det himmelska-andliga. Vad det himmelska-andliga är, se del 1, i nr 1577, 1824, och på flera andra ställen. Att ’mjölk’ står för det andliga som kommer av det som är himmelskt beror på att ’vatten’ betecknar det som är andligt, nr 680, 739, medan mjölk på grund av att det finns fett i mjölken står för det himmelska-andliga, eller vad som är detsamma, det sanna som har sin rot i det goda, eller vad som också är detsamma, en tro som har sin grund i kärleken eller människokärleken, eller, vad som även är detsamma, förståndsdelen av det goda i viljan, eller, vad som ytterligare är detsamma, böjelsen för det sanna, i vilken finns en böjelse för det goda, eller, vad som vidare är detsamma, en böjelse för insikter eller kunskapsfakta, som har sitt ursprung i en böjelse som tillhör kärleken mot nästan, sådan som den existerar hos dem som älskar sin nästa och som bekräftar sig i denna kärlek utifrån insikter i tron och också utifrån kunskapsfakta, som de älskar därför att de älskar sin nästa. Allt detta är detsamma som det himmelska-andliga och kan tillämpas på varje särskilt spörsmål som ställs under debatt.

[5] Att det är det himmelska-andliga som avses är också tydligt av Ordet, såsom hos Jesaja:

Upp alla ni som törstar, kom hit till vattnen. Och ni som inte har några pengar, kom, köp och ät! Ja, kom, köp vin och mjölk utan pengar och för intet. Varför ger ni ut pengar för det som inte är bröd? 55:1-2.

Här står ’vin’ för den andliga beståndsdelen i tron, ’mjölk’ för den andliga beståndsdelen i kärleken.

Hos Mose:

Han tvättar sina kläder i vin och sin mantel i druvors blod. Hans ögon är rödare än vin och hans tänder vitare än mjölk.

1 Mosebok 49:11-12.

Detta är en profetia av Jakob – som vid det här laget var Israel – om Juda. Och med Juda beskrivs här Herren. Med ’tänder vitare än mjölk’ förstås det himmelska-andliga som hörde till Hans Naturliga.

[6] Hos Joel:

På den tiden skall det ske att bergen dryper av druvsaft och kullarna flödar av mjölk, och alla bäckar i Juda flödar av vatten. Joel 3:18.

Här, där det handlar om Herrens rike, står ’mjölk’ för det himmelska-andliga. Landet Kanaan, varmed förebildas och betecknas Herrens rike, kallas också i Ordet ’ett land som flyter av mjölk och honung’, såsom i 4 Mosebok 13,27; 14:8; 5 Mosebok 26:9, 15; 27:3; Jeremia 11:5; 32:22; 20:6, 15. På dessa ställen avses med ’mjölk’ inte annat än överflöd på himmelskt-andligt, och med ’honung’ överflöd på lycksalighet därifrån. ’Landet’ är själva den himmelska beståndsdelen i riket, varifrån allt detta kommer.

[7] Vad ’en tjurkalv’ angår, att den betecknar det himmelska-naturliga, så har detta påvisats strax ovan i nr 2180. Det himmelska-naturliga är detsamma som naturligt gott, eller det goda i det naturliga. Människans naturliga har, liksom hennes förnuftiga, sitt eget goda och sitt eget sanna, för då finns, som framhållits ovan i nr 2173, ett äktenskap av gott och sant överallt. Det goda i det naturliga är det angenäma som förnims av människokärleken, eller av vänskapen som är en produkt av människokärleken. Och av detta angenäma uppkommer glädjen eller tillfredsställelsen, som egentligen hör samman med kroppen. Det sanna i det naturliga består av de kunskaps- eller minnesfakta som gynnar detta angenäma. Allt detta visar vad det himmelska-naturliga är.

  
/ 10837