Hands in the Bible represent power, the force with which things are put into action. To be specific, they represent the power of spiritual good -- which is the love of others and serving others -- expressed through spiritual truth -- which is an understanding and knowledge of what it is to love and serve others. This is in contrast to the feet, which represent power on the natural level, and a “rod,” which represents the power of the hand passed down into external or natural ideas. In a few cases in the Bible, hands also represent communication and a drawing together. This is true when people lift their hands to heaven or to Jehovah, and also when the Lord touches children or touches people to heal them.

2714. Att ’Paran’ står för upplysning som kommer från Herrens Gudomliga Mänskliga framgår av det som förstås med ’Paran’ som är Herrens Gudomliga Mänskliga, vilket är uppenbart av de ställen i Ordet där detta namn förekommer, såsom hos profeten Habackuk:

Jehovah, jag hörde om Dig, och jag blev rädd. O Jehovah, gör Ditt verk levande i mitten av åren, gör det känt i mitten av åren. Du skall i nit komma ihåg barmhärtighet. Gud skall komma från Teman och den Helige från berget Paran. Sela. Hans rykte betäckte himlarna, och jorden är uppfylld av Hans lov. Och Hans strålglans skall vara som ljuset. Han har horn som går ut från Hans hand, och där skall gömslet för Hans makt vara. Hab 3:2–4.

Detta har alldeles tydligt avseende på Herrens Ankomst, som betecknas med ’att göra levande i mitten av åren’. Hans Gudomliga Mänskliga beskrivs med ’att Gud skall komma från Teman och den Helige från berget Paran’. Han sägs komma ’från Teman’ med hänsyn till den himmelska kärleken och ’från berget Paran’ med hänsyn till den andliga kärleken. Att upplysning och makt har sin upprinnelse därifrån anges med att ’Hans strålglans skall vara som ljus, och Han har horn som går ut från Hans hand’. Med ’strålglans och ljus’ menas upplysning, med ’horn’ makt.

[2] Hos Mose:

Jehovah kom från Sinai och gick upp från Seir över dem. Hans strålglans kom från berget Paran och ur myriader av helighet. Från Hans högra hand kom i eld en lag för dem. Han älskar verkligen folken. Alla Hans heliga är i din hand och har förbundits vid dina fötter. Och han skall motta dina ord. 5 Mosebok 32:2, 3.

Även detta syftar på Herren, vars Gudomliga Mänskliga beskrivs med att ’Han gick upp från Seir över dem’ och ’Hans strålglans kom från berget Paran’ – ’från Seir’ heter det med hänsyn till den himmelska kärleken, ’från berget Paran’ med hänsyn till den andliga kärleken. De som är andliga betecknas med ’folken som Han älskar’ och med ’de som förbundits vid dina fötter’, varvid med ’fot’ menas det som är lägre, alltså det som är dunklare, i Herrens rike.

[3] Hos densamme:

Kedorlaomer och konungarna med honom slog horéerna på deras berg Seir och /drev dem/ ända till El-Paran, som är ovanför i öknen. 1 Mosebok 14:5-6.

Att Herrens Gudomliga Mänskliga avses med ’berget Seir’ och med ’El-Paran’, se nr 1675, 1676.

Hos samme författare:

Så hände sig i andra året, i andra månaden, på tjugonde dagen i månaden att molnskyn höjde sig från vittnesbördets tabernakel. Och Israels barn reste enligt sina resor från Sinai öken, och molnskyn stannade i öknen Paran. 4 Mosebok 10:11-12.

[4] Att alla folkets färder i öknen betecknar den stridande Kyrkans tillstånd och dess frestelser, som människan dukar under i, men som Herren övervinner i hennes ställe, och att de följaktligen avser just Herrens frestelser och segrar skall i Herrens Gudomliga barmhärtighet visas på annat ställe. Och eftersom nu Herren undergick frestelser på grund av Sitt Gudomliga Mänskliga, så betecknas här Herrens Gudomliga Mänskliga likaledes med ’öknen Paran’. Detsamma betecknas också med följande hos densamme:

Därefter bröt folket upp från Haserot och slog läger i öknen Paran. Och Jehovah talade till Mose och sade: Sänd iväg några män för att bespeja Kanaans land, som Jag vill ge åt Israels barn. Och Mose sände dem från öknen Paran, såsom sagts av Jehovahs mun. Och de kom tillbaka till Mose och till Aron och till hela menigheten av Israels barn, till öknen Paran i Kades, och berättade för dem och visade dem landets frukt. 4 Mosebok 1–4, 26.

Deras färd från öknen Paran för att utforska landet Kanaan betecknar att detta folk – Israels barn, varmed avses de som är andliga – med hjälp av Herrens Gudomliga Mänskliga har tillträde till det himmelska riket, som förstås med landet Kanaan. Men deras vacklan betecknar också deras svaghet vid denna tidpunkt och att Herren för den skull uppfyllde allt som är skrivet i Lagen samt undergick frestelser och segrade och att detta, i kraft av Herrens Gudomliga Mänskliga, medförde att frälsning tillkommer dem hos vilka det finns en tro som grundas på människokärlek och också dem som undergår frestelser, i vilka Herren segrar. Detta förklarar varför Herren var i öknen när Han frestades, Matteus 4:1; Markus 1:12-13; Lukas 4:1; se ovan i nr 2708.