Bible

 

2 Mosebok 19

Studie

   

1 På den dag då den tredje månaden ingick efter Israels barns uttåg ur Egyptens land kommo de in i Sinais öken.

2 Ty de bröto upp från Refidim och kommo så till Sinais öken och lägrade sig i öknen; Israel lägrade sig där mitt emot berget.

3 Och Mose steg upp till Gud; då ropade HERREN till honom uppifrån berget och sade: »Så skall du säga till Jakobs hus, så skall du förkunna för Israels barn:

4 'I haven själva sett vad jag har gjort med egyptierna, och huru jag har burit eder på örnvingar och fört eder till mig.

5 Om I nu hören min röst och hållen mitt förbund, så skolen I vara min egendom framför alla andra folk, ty hela jorden är min;

6 Och I skolen vara mig ett rike av präster och ett heligt folk.' Detta är vad du skall tala till Israels barn.

7 När Mose kom tillbaka, sammankallade han de äldste i folket och förelade dem allt detta som HERREN hade bjudit honom.

8 svarade allt folket med en mun och sade: »Allt vad HERREN har talat vilja vi göra.» Och Mose gick tillbaka till HERREN med folkets svar.

9 Och HERREN sade till Mose: »Se, jag skall komma till dig i en tjock molnsky, för att folket skall höra, när jag talar med dig, och så tro på dig evärdligen.» Och Mose framförde folkets svar till HERREN.

10 Då sade HERREN till Mose: »Gå till folket, och helga dem i dag och i morgon, och I åt dem två sina kläder.

11 Och må de hålla sig redo till i övermorgon; ty i övermorgon skall HERREN stiga nedSinai berg inför allt folkets ögon.

12 Och du skall märka ut en gräns för folket runt omkring och säga: 'Tagen eder till vara för att stiga upp på berget eller komma vid dess fot. Var och en som kommer vid berget skall straffas med döden;

13 men ingen hand må komma vid honom, utan han skall stenas eller skjutas ihjäl. Evad det är djur eller människa, skall en sådan mista livet.' När jubelhornet ljuder med utdragen ton, då må de stiga upp på berget.»

14 Och Mose steg ned från berget till folket och helgade folket, och de tvådde sina kläder.

15 Och han sade till folket: »Hållen eder redo till i övermorgon; ingen komme vid en kvinna

16 tredje dagen, när det hade blivit morgon, begynte det dundra och blixtra, och en tung molnsky kom över berget, och ett mycket starkt basunljud hördes; och allt folket i lägret bävade.

17 Men Mose förde folket ut ur lägret, Gud till mötes; och de ställde sig nedanför berget.

18 Och hela Sinai berg höljdes i rök, vid det att HERREN kom ned därpå i eld; och en rök steg upp därifrån, lik röken från en smältugn, och hela berget bävade storligen.

19 Och basunljudet blev allt starkare och starkare. Mose talade, och Gud svarade honom med hög röst.

20 Och HERREN steg nedSinai berg, på toppen av berget, och HERREN kallade Mose upp till bergets topp; då steg Mose ditupp.

21 Och HERREN sade till Mose: »Stig ned och varna folket, så att de icke tränga sig fram för att se HERREN, ty då skola många av dem falla.

22 Jämväl prästerna, som få nalkas HERREN, skola helga sig, för att HERREN icke må låta dem drabbas av fördärv.»

23 Men Mose svarade HERREN: »Folket kan icke stiga upp på Sinai berg, ty du har själv varnat oss och sagt att jag skulle märka ut en gräns omkring berget och helga det.»

24 Då sade HERREN till honom: »Gå ditned, och kom sedan åter upp och hav Aron med dig. Men prästerna och folket må icke tränga sig fram för att stiga upp till HERREN på det att han icke må låta dem drabbas av fördärv.»

25 Och Mose steg ned till folket och sade dem detta.

   

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Coelestia # 8768

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

8768. 'You will be to Me a peculiar treasure from among all peoples' means that at that time Divine Truth will exist with them more than with others. This is clear from the meaning of 'being Jehovah's (or the Lord's) peculiar treasure' as being the Lord's, for 'a peculiar treasure' is something especially one's own, and so a possession. Those among whom the Word exists are meant, the reason for this being that those who have the Word, that is, where the Church exists, are called the Lord's own more than others; and that these are called 'His own' is clear from the Lord's words in John 1:11; 10:2-4. The fact that those who belong to the Church, thus with whom the Word exists, are called 'a peculiar treasure' is clear in David,

Jah has chosen Jacob for Himself, and Israel to be His peculiar treasure. Psalms 135:4.

'Jacob' and 'Israel' are plainly those who belong to the Church, among whom the Word exists. Likewise in Moses,

You are a holy people to Jehovah your God; Jehovah your God has chosen you to be for Himself a people who are a peculiar treasure, 1 from among all peoples who are on the face of the earth. Deuteronomy 7:6; 14:2.

[2] The reason why those who have the Word are more than others a peculiar treasure [to the Lord] and especially His own is that they are acquainted with the truths and forms of the good of faith. This being so, they are able more than others to lead the life of heaven and so be joined to the Lord. For the good that constitutes heaven with a person receives its specific quality from the truths of faith. Thus good becomes more heavenly or more Divine among those who possess genuine truths, which are truths drawn from the Word, though only if they keep them, that is, lead a life in accordance with them. This is shown to be so in Moses,

Today you have declared that Jehovah is your God, and that you will go in His ways, and will keep His statutes, and His commandments, and His judgements, and will obey His voice. And Jehovah declares to you today that you are for Him a people who are a peculiar treasure, 1 as He has told you, and that you should keep all His commandments. Deuteronomy 26:17-18.

Poznámky pod čarou:

1. literally, the people of a peculiar treasure

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.