Bible

 

2 Mosebok 13

Studie

   

1 Och HERREN talade till Mose och sade:

2 »Helga åt mig allt förstfött, allt hos Israels barn, som öppnar moderlivet, evad det är människor eller boskap; mig tillhör det.

3 Och Mose sade till folket: »Kommen ihåg denna dag, på vilken I haven dragit ut ur Egypten, ur träldomshuset; ty med stark hand har HERREN fört eder ut därifrån. Fördenskull må intet syrat ätas.

4 På denna dag i månaden Abib dragen I nu ut.

5 Och när HERREN låter dig komma in i kananéernas, hetiternas, amoréernas, hivéernas och jebuséernas land, som han med ed har lovat dina fäder att giva dig, ett land som flyter av mjölk och honung, då skall du hålla denna gudstjänst i denna månad:

6 I sju dagar skall du äta osyrat bröd, och på sjunde dagen skall hållas en HERRENS högtid.

7 Under de sju dagarna skall man äta osyrat bröd; intet syrat skall man se hos dig, ej heller skall man se någon surdeg hos dig, i hela ditt land.

8 Och du skall på den dagen berätta för din son och säga: 'Sådant gör jag av tacksamhet för vad HERREN gjorde med mig, när jag drog ut ur Egypten.'

9 Och det skall vara för dig såsom ett tecken på din hand och såsom ett påminnelsemärke på din panna, för att HERRENS lag må vara i din mun; ty med stark hand har HERREN fört dig ut ur Egypten.

10 Och denna stadga skall du hålla på bestämd tid, år efter år.

11 Och när HERREN låter dig komma in i kananéernas land, såsom han med ed har lovat dig och dina fäder, och giver det åt dig,

12 då skall du överlämna åt HERREN allt det som öppnar moderlivet. Allt som öppnar moderlivet av det som födes bland din boskap skall, om det är hankön, höra HERREN till.

13 Men allt bland åsnor som öppnar moderlivet skall du lösa med ett får, och om du icke vill lösa det, skall du krossa nacken på det. Och allt förstfött av människa bland dina söner skall du lösa.

14 Och när din son i framtiden frågar dig: 'Vad betyder detta?', skall du svara honom så: 'Med stark hand har HERREN fört oss ut ur Egypten, ur träldomshuset;

15 ty då Farao i sin hårdnackenhet icke ville släppa oss, dräpte HERREN allt förstfött i Egyptens land, det förstfödda såväl ibland människor som ibland boskap. Därför offrar jag åt HERREN allt som öppnar moderlivet och är hankön, och allt förstfött bland mina söner löser jag.'

16 Och det skall vara såsom ett tecken på din hand och såsom ett märke på din panna; ty med stark hand har HERREN fört oss ut ur Egypten

17 När Farao nu hade släppt folket, förde Gud dem icke på den väg som gick igenom filistéernas land, fastän denna var den genaste; ty Gud tänkte att folket, när det fick se krig hota, kunde ångra sig och vända tillbaka till Egypten;

18 därför lät Gud folket taga en omväg genom öknen åt Röda havet till. Och Israels barn drogo väpnade upp ur Egyptens land.

19 Och Mose tog med sig Josefs ben; ty denne hade tagit en ed av Israels barn och sagt: »När Gud ser till eder, fören då mina ben härifrån med eder.»

20 Så bröto de upp från Suckot och lägrade sig i Etam, där öknen begynte.

21 Och HERREN gick framför dem, om dagen i en molnstod, för att leda dem på vägen, och om natten i en eldstod, för att lysa dem; så kunde de tåga både dag och natt.

22 Molnstoden upphörde icke om dagen att gå framför folket, ej heller eldstoden om natten.

   

Bible

 

2 Mosebok 22:28

Studie

       

28 Gud skall du icke häda, och över en hövding i ditt folk skall du icke uttala förbannelser.

Ze Swedenborgových děl

 

Arcana Caelestia # 2342

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 10837  
  

2342. Att orden ’och han bakade osyrade bröd’ betyder rening är uppenbart av det som förstås med osyrat eller ojäst. I Ordet menas allmänt sett med ’bröd’ all himmelsk och andlig mat och därför allmänt sett allt himmelskt och andligt, se nr 276, 680, 1798, 2165, 2177. Att detta skulle vara utan något orent eller oheligt förebildades med ’osyrat bröd’, ty med ’jäst’ betecknas det onda och falska, varigenom de himmelska och andliga tingen görs orena och oheliga. På grund av denna förebildning förbjöds de som hörde till den förebildande Kyrkan att vid offren bära fram annat bröd, eller spisoffer, än det som var ojäst, eller osyrat, såsom framgår hos Mose:

Allt spisoffer som ni bär fram åt Jehovah skall vara bakat utan jäst. 3 Mosebok 2:11.

Hos samme författare:

Du skall inte offra blodet av Mitt slaktoffer tillsammans med något som är jäst. 2 Mosebok 23:18; 34:25.

[2] De var för den skull också förbjudna att äta annat bröd under påskhögtidens sju dagar än bröd utan jäst, eller som var osyrat. Detta förbud förekommer i följande verser hos Mose:

I sju dagar skall ni äta osyrat bröd. Redan första dagen skall ni skaffa bort jästen ur era hus. Ty var och en som äter något som är gjort med jäst – från den första dagen till den sjunde dagen – han skall utrotas ur Israel. I första månaden, på fjortonde dagen i månaden, om aftonen, skall ni äta osyrat bröd, och ni skall fortsätta med det ända till aftonen på den tjugoförsta dagen i månaden. I sju dagar skall ingen jäst finnas i era hus. Ty var och en som äter något som är gjort med jäst, den själen skall utrotas ur Israels menighet, vare sig han är nybyggare eller född i landet. 2 Mosebok 12:15, 1820.

Samma förbud förekommer även på andra ställen hos Mose såsom i 2 Mosebok 13:6-7; 23:15; 34:18; 5 Mosebok 16:3-4. Påskhögtiden kallas följaktligen det Osyrade Brödets Högtid, 3 Mosebok 23:6; 4 Mosebok 28:16-17; Matteus 26:17; Lukas 22:1, 7.

[3] Att påskhögtiden förebildade Herrens härliggörelse, och alltså det Gudomligas förbindelse med människosläktet, skall i Herrens Gudomliga barmhärtighet visas på annat ställe. Och eftersom Herrens förbindelse med människosläktet sker genom kärlek och människokärlek, och genom tron därifrån, så förebildades det himmelska och det andliga genom det osyrade brödet, som skulle ätas varje dag under påskhögtiden. För att förhindra att detta himmelska och andliga förorenades av något, så var de så strängeligen förbjudna att äta något som var tillagat med jäst att de som gjorde det skulle komma att utrotas. Ty de som vanhelgar det som är himmelskt och andligt går ohjälpligt förlorade. Var och en torde inse att utan detta arkanum ett dylikt religiöst bruk med så svår straffpåföljd aldrig skulle ha införts.

[4] Allt som var anbefallt inom denna Kyrka förebildade något, ja, till och med själva matlagningen. Så var exempelvis fallet med varje förhållningsorder som Israels barn iakttog, då de drog ut ur Egypten, nämligen att de den natten skulle äta kött stekt på öppen eld och osyrat bröd på bittra örter. De fick inte äta något av det som var rått eller kokt i vatten, och huvudet skulle ligga på benen. De skulle inte lämna något kvar till morgonen. Det som blev över skulle de bränna i eld, 2 Mosebok 12:810. Varje minsta detalj i dessa anvisningar var förebildande – att äta köttet under natten, att steka köttet på öppen eld, och vidare detta med osyrat bröd på bittra örter, huvudet på benen, inte rått, inte kokt i vatten, inte lämna något kvar till morgonen och att bränna upp det som blev kvar i eld. Men dessa arkana är inte påtagliga, såvida de inte uppdagas med hjälp av den invärtes meningen. Endast denna mening visar att alla dessa detaljer är Gudomliga.

[5] Någonting liknande företogs i den ceremoni som ägde rum i samband med att nasirlöftet avlades. Prästen skulle ta den kokta vädursbogen och dessutom ur korgen en osyrad hålkaka och en osyrad tunnkaka och lägga detta på nasirens öppna händer, sedan denne rakat sitt huvud, 4 Mosebok 6:19. Den som inte vet att nasiren förebildade själva den himmelska människan vet inte heller att varje detalj i denna instruktion innehåller det som är himmelskt, således arkana som inte skönjs i bokstaven, nämligen den kokta vädursbogen, den osyrade hålkakan, den osyrade tunnkakan och att raka av sig håret. Av det sagda kan man inse hurdan åsikt de kan ha om Ordet som inte tror att det finns någon invärtes mening, ty utan en invärtes mening skulle allt detta sakna all betydelse. Men när det ceremoniella eller rituella elementet skalas av, blir allt där Gudomligt och heligt. Allt det övriga har en djupare mening liksom ’det osyrade brödet’, som betecknar det heliga i kärleken, eller vad som är högheligt, så som det också kallas hos Mose:

Det osyrade bröd som sedan blev över skall Aron och hans söner äta på en helig plats, ty det var högheligt. 3 Mosebok 6:16-17.

Med ’osyrat bröd’ förstås därför ren kärlek, och med ’bakning av osyrat bröd’ förstås rening.

  
/ 10837