2165. Att orden ’jag vill hämta ett stycke bröd’ betecknar att något himmelskt är bifogat /något naturligt/, se nr 2166, framgår av det som förstås med ’bröd’ som det som är himmelskt, redan behandlat i nr 276, 680, 681, 1798. Att ’bröd’ här betecknar det som är himmelskt beror på att bröd allmänt sett betecknar all föda och därför i den invärtes meningen all himmelsk mat. Vad himmelsk mat är har förklarats i del 1, i nr 56–58, 680, 681, 1480, 1695. Att med ’bröd’ allmänt sett avser all mat står klart av här nedan citerade ställen ur Ordet. Man läser där om att Josef sade till honom som var satt till att sköta hans hus att han skulle föra männen, det vill säga hans bröder, in i huset samt slakta det som behövde slaktas och tillreda det. Och när det så var tillagat, och de skulle börja äta, sade Han: Sätt fram bröd, 1 Mosebok 43:16, 31, varmed menas att måltiden skulle tillredas av dem. Således stod ’bröd’ för all mat, som skulle göras i ordning för hela måltiden. Om Jetro läser man att Aron kom och alla de äldste i Israel för att inför Gud äta bröd tillsammans med Moses svärfar, 2 Mosebok 18:12. Också här står ’bröd’ för hela måltiden. Och om Manoa, i Domarboken:

Manoa sade till Jehovahs ängel: Låt oss hålla dig kvar, och låt oss tillreda en killing inför dig. Och Jehovahs ängel sade till Manoa: Om du håller mig kvar, kommer jag inte att äta ditt bröd.

Domarboken13:15-16.

Här står ’bröd’ i stället för killing. När Jonatan åt av honungskakan, sade folket till honom att Saul bundit folket vid en ed, i det han sagt:

Förbannad är den man som i dag äter bröd. 1 Samuelsboken 14:27-28.

Här står ’bröd’ för all föda. På annat ställe, om Saul:

När David satte sig till bords för att äta bröd, sade han till Jonatan: Varför har Isais son varken i går eller i dag kommit till brödet? 1 Samuelsboken 20:24, 27.

’Till brödet’ står här i stället för att komma till bordet, där all slags mat fanns. Om David som sade till Mefiboset, Jonatans son:

Du skall alltid äta bröd vid mitt bord. 2 Samuelsboken 9:7, 10.

Likaledes om Evil-Merodak som sade till Jojakin, Judas konung, att han ständigt skulle äta bröd med honom, i alla sina livsdagar, 2 Konungaboken 25:29. Om Salomo sägs följande:

Salomos bröd för varje dag var: trettio korer6 fint mjöl, sextio korer vanligt mjöl, tio gödda oxar, tjugo valloxar och hundra får, förutom hjortar, gaseller och dovhjortar samt gödda fåglar.

1. Konungaboken 4:22-23.

’Bröd’ står här uppenbarligen för alla här nämnda livsmedel.

[2] Då nu med ’bröd’ förstås all slags mat i allmänhet, så betecknar det följaktligen i den invärtes meningen allt det som kallas himmelsk mat. Detta framstår än tydligare av brännoffren och slaktoffren, som utgjordes av lamm, får, getter, killingar, bockar, unga tjurar och oxar, vilka med ett gemensamt uttryck kallades eldsoffersbröd åt Jehovah. Detta framgår helt klart av följande ställen hos Mose, där det handlar om olika slag av offer och vilka, sägs det, prästerna skulle förbränna på altaret som eldsoffersbröd åt Jehovah till en vilans vällukt, 3 Mosebok 3:11, 16. Alla dessa slaktoffer och brännoffer kallades så. I samma bok:

Arons söner skall vara helgade åt sin Gud, och de skall inte ohelga sin Guds namn, ty de bär fram eldsoffer åt Jehovah, sin Guds bröd, som de offrar. Du skall akta honom helig, ty det är din Guds bröd som han offrar. Ingen man av Arons säd, som har ett lyte, skall träda fram för att frambära sin Guds bröd. 3 Mosebok 21:6, 8, 17, 21.

Här kallas också slaktoffer och brännoffer för ’bröd’, liksom även i 3 Mosebok 22:25. På ett annat ställe hos samme författare:

Befall Israels barn och säg till dem: Min gåva, Mitt bröd, till eldsoffer för vilans vällukt, skall ni ge akt på, så att ni bär fram dem åt Mig på sina bestämda tider. 4 Mosebok 28:2.

Även här står ’bröd’ för alla offer som nämns om i detta kapitel.

Hos Malaki:

Att offra orent bröd på Mitt altare. Malaki 1:7.

Detta har också avseende på offren. De helgade delarna av slaktoffren, som de åt, kallades likaledes ’bröd’, något som framgår av dessa ord hos Mose:

Den som har rört vid något orent skall inte äta av de helgade offren, utan han skall bada sitt kött i vatten, och när solen har gått ned skall han vara ren. Och därefter skall han äta av de helgade offren, eftersom det är hans bröd. 3 Mosebok 22:6-7.

[3] Brännoffren och slaktoffren förebildade i den Judiska Kyrkan inte annat än himmelska ting i Herrens rike i himlen och i Herrens rike på jorden, som är Kyrkan, såsom det också finns hos varje människa. Och allmänt sett förebildar de allt som tillsammans bildar kärleken och människokärleken, ty detta är himmelskt. Dessutom förebildade varje slag av offer något specifikt. På den tiden kallades alla offren ’bröd’. När offren avskaffades, och annat sattes i deras ställe i den utvärtes gudstjänsten, så anbefalldes därför att vin och bröd skulle användas.

[4] Av allt som här nu anförts är uppenbart vad det är som förstås med ’bröd’, att det betecknar allt det som offren förebildade och alltså i den invärtes meningen Herren Själv. Och eftersom med ’bröd’ förstås Herren Själv, så betecknar det själva kärleken till hela människosläktet och vad som hör till kärleken. Det betecknar också människans genkärlek till Herren och mot nästan. Alltså betecknar det bröd som nu anbefalldes allt himmelskt, och följaktligen vinet allt andligt, något som Herren också uttryckligen lär hos Johannes:

De sade: Våra fäder åt mannat i öknen, såsom det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta. Jesus sade till dem: Sannerligen sannerligen säger Jag er: det var inte Mose som gav er brödet från himlen, utan Min Fader gav er det sanna brödet från himlen. Ty Guds bröd är Han som kommer ner från himlen och ger världen liv. De sade till Honom: Herre, ge oss alltid det brödet. Jesus sade till dem: Jag är livets Bröd. Den som kommer till Mig skall aldrig hungra, och den som tror på Mig skall aldrig törsta. Johan 6:31–35.

Och i samma kapitel:

Sannerligen, jag säger er: den som tror på Mig har evigt liv. Jag är livets Bröd. Era fäder åt mannat i öknen, och de dog. Detta är Brödet som kommer ner från himlen, för att människan må äta av det och inte dö. Jag är det levande Brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det Brödet skall leva i evighet. Johan 6:47–51.

[5] Då nu detta ’Bröd’ är Herren, så finns i det det himmelska av kärleken som är Herrens, ty Herren är själva det himmelska, eftersom Han är själva kärleken, det vill säga själva barmhärtigheten. Och alldenstund det är så, så betecknar ’bröd’ även allt himmelskt, det vill säga all kärlek och människokärlek som finns hos en människa, ty dessa härrör från Herren. De som inte är i kärlek och människokärlek har därför inte Herren inom sig, och är således inte begåvade med sådana slag av godhet och lycksalighet som i den invärtes meningen avses med ’bröd’. Denna sinnebild eller utvärtes symbol för kärlek och människokärlek blev anbefalld, därför att gudsdyrkan hos större delen av människosläktet är utvärtes, och att därför utan någon utvärtes symbol knappast något heligt skulle finnas bland dem. När de lever ett liv i kärlek till Herren och i människokärlek mot nästan finns följaktligen det som är invärtes hos dem, även om de inte vet om att en sådan kärlek och människokärlek utgör den inre kärnan i gudsdyrkan. I sin utvärtes gudsdyrkan bekräftas de således i det slag av godhet som betecknas med ’brödet’.

[6] Hos Profeterna förstås även med ’bröd’ det himmelska i kärleken, såsom hos 3:1, 7; 30:23; 33:15-16; 55:2; 58:7-8; Klagovisorna 5:9; 4:16-17; 5:16; 14:13; Amos 4:6; 8:11; Psaltaren 105:16. Detsamma betecknas med skådebröden på bordet, varom det talas i 3 Mosebok 24:5–9; 2 Mosebok 25:30; 40:23; 4 Mosebok 4:7; 1 Konungaboken 7:48.