1
En lång tid härefter, när HE
EN hade låtit Israel få ro för alla dess fiender runt omkring, och då Josua var gammal och kommen till hög ålder,
2
kallade han till sig hela Israel, dess äldste, dess huvudmän, dess domare och tillsyningsmän och sade till dem: »Jag är nu gammal och kommen till hög ålder.
3
Och I haven själva sett allt vad HE
EN, eder Gud, gjorde med alla dessa folk, när I drogen härin, ty HE
EN eder Gud, stridde själv för eder.
4
Se, dessa folk som ännu äro kvar har jag genom lottkastning fördelat åt eder till arvedel, efter edra stammar, allt ifrån Jordan intill Stora havet västerut, för att icke nämna alla de folk jag har utrotat.
5
Och HE
EN, eder Gud, skall själv driva dem undan för eder och förjaga dem för eder, så att I skolen taga deras land i besittning, såsom HE
EN, eder Gud, har lovat eder.
6
Men varen I nu ståndaktiga i att hålla och göra allt vad som är föreskrivet i Moses lagbok, så att I icke viken av därifrån vare sig till höger eller till vänster,
7
och icke träden i gemenskap med dessa folk som ännu äro kvar här jämte eder, ej heller nämnen deras gudars namn eller svärjen vid dem eller tjänen och tillbedjen dem.
8
Nej, till HE
EN, eder Gud, skolen I hålla eder, såsom I haven gjort ända till denna dag,
9
varför ock HE
EN har fördrivit för eder stora och mäktiga folk, så att ingen har kunnat stå eder emot ända till denna dag.
10
En enda man bland eder jagade tusen framför sig, ty HE
EN, eder Gud, stridde själv för eder, såsom han hade lovat eder.
11
Så haven nu noga akt på eder själva, så att I älsken HE
EN, eder Gud.
12
Ty om I vänden eder bort ifrån honom, och hållen eder till återstoden av dessa folk som ännu äro kvar här jämte eder, och befrynden eder med dem, så att I träden i gemenskap med dem och de med eder,
13
då mån I förvisso veta att HE
EN, eder Gud, icke mer skall fördriva dessa folk undan för eder, utan de skola bliva eder till en snara och ett giller och bliva ett gissel för edra sidor och taggar i edra ögon, till dess I bliven utrotade ur detta goda land, som HE
EN, eder Gud, har givit eder.
14
Se, jag går nu all världens väg. Så besinnen då av allt edert hjärta och av all eder själ att intet har uteblivit av allt det goda som HE
EN, eder Gud, har lovat angående eder; det har allt gått i fullbordan för eder, intet därav har uteblivit.
15
Men likasom allt det goda som HE
EN, eder Gud, lovade eder har kommit över eder, så skall ock HE
EN låta allt det onda komma över eder, till dess han har förgjort eder ur detta goda land, som HE
EN, eder Gud, har givit eder.
16
Om I nämligen överträden HE
ENS, eder Guds, förbund, det som han har stadgat för eder, och gån åstad och tjänen andra gudar och tillbedjen dem, så skall HE
ENS vrede upptändas mot eder, och I skolen med hast bliva utrotade ur det goda land som han har givit eder.»