1
Och Mose vaktade fåren åt sin svärfader Jetro, prästen i Midjan . Och han drev en gång fåren bortom öknen och kom så till Guds berg Horeb.
2
Där uppenbarade sig HERRENS ängel för honom i en eldslåga som slog upp ur en buske . Han såg att busken brann av elden, och att busken dock icke blev förtärd.
3
Då tänkte Mose : »Jag vill gå ditbort och betrakta den underbara synen och se varför busken icke brinner upp.»
4
När då HERREN såg att han gick åstad för att se , ropade Gud till honom ur busken och sade: »Mose ! Mose !» Han svarade: »Här är jag.»
5
Då sade han: »Träd icke hit; drag dina skor av dina fötter , ty platsen där du står är helig mark.»
6
Och han sade ytterligare: »Jag är din faders Gud , Abrahams Gud , Isaks Gud och Jakobs Gud .» Då skylde Mose sitt ansikte , ty han fruktade för att se på Gud .
7
Och HERREN sade: »Jag har nogsamt sett mitt folks betryck i Egypten , och jag har hört huru de ropa över sina plågare ; jag vet vad de måste lida.
8
Därför har jag stigit ned för att rädda dem ur egyptiernas våld och föra dem från det landet upp till ett gott och rymligt land , ett land som flyter av mjölk och honung , det land där kananéer, hetiter, amoréer, perisséer, hivéer och jebuséer bo.
9
Fördenskull, eftersom Israels barns rop har kommit till mig, och jag därjämte har sett huru egyptierna förtrycka dem,
10
därför må du nu gå åstad, jag vill sända dig till Farao ; och du skall föra mitt folk, Israels barn , ut ur Egypten »
11
Men Mose sade till Gud : »Vem är jag, att jag skulle gå till Farao , och att jag skulle föra Israels barn ut ur Egypten ?»
12
Han svarade: »Jag vill vara med dig. Och detta skall för dig vara tecknet på att det är jag som har sänt dig: när du har fört folket ut ur Egypten , skolen I hålla gudstjänst på detta berg .»
13
Då sade Mose till Gud : »När jag nu kommer till Israels barn och säger till dem: 'Edra fäders Gud har sänt mig till eder', och de fråga mig; 'Vad är hans namn ?', vad skall jag då svara dem?»
14
Gud sade till Mose : »Jag är den jag är.» Och han sade vidare: »Så skall du säga till Israels barn : 'Jag är' har sänt mig till eder.
15
Och Gud sade ytterligare till Mose : »Så skall du säga till Israels barn : HERREN , edra fäders Gud , Abrahams Gud , Isaks Gud och Jakobs Gud , har sänt mig till eder. Detta skall vara mitt namn evinnerligen , och så skall man nämna mig från släkte till släkte .
16
Gå nu åstad och församla de äldste i Israel , och säg till dem: HERREN , edra fäders Gud , Abrahams , Isaks och Jakobs Gud , har uppenbarat sig för mig, och han har sagt: 'Jag har sett till eder och har sett det som vederfares eder Egypten ;
17
därför är nu mitt ord: jag vill föra eder bort ifrån betrycket i Egypten upp till kananéernas, hetiternas, amoréernas, perisséernas, hivéernas och jebuséernas land , ett land som flyter av mjölk och honung .'
18
Och de skola lyssna till dina ord; och du skall tillika med de äldste i Israel gå till konungen i Egypten , och I skolen säga till honom: HERREN , hebréernas Gud , har visat sig för oss , så låt oss nu gå tre dagsresor in i öknen och offra åt HERREN , vår Gud .'
19
Dock vet jag att konungen i Egypten icke skall tillstädja eder att gå, icke ens när han får känna min starka hand .
20
Men jag skall räcka ut min hand och slå Egypten med alla slags under, som jag vill göra där; sedan skall han släppa eder.
21
Och jag vill låta detta folk finna nåd för egyptiernas ögon , så att I, när I dragen bort, icke skolen draga bort med tomma händer;
22
utan var kvinna skall av sin grannkvinna och av den främmande kvinna som bor i hennes hus begära klenoder av silver och guld , så ock kläder. Dessa skolen I sätta på edra söner och döttrar . Så skolen I taga byte från egyptierna .»