1
Därefter sade HERREN till Mose : »Ännu en plåga skall jag låta komma över Farao och över Egypten ; sedan skall han släppa eder härifrån; ja, han skall till och med driva eder ut härifrån, när han släpper eder.
2
Så tala nu till folket, och säg att var och en av dem, man såväl som kvinna , skall av sin nästa begära klenoder av silver och guld .»
3
Och HERREN lät folket finna nåd för egyptiernas ögon . Ja, mannen Mose hade stort anseende i Egyptens land , både hos Faraos tjänare och hos folket.
4
Och Mose sade: »Så säger HERREN : Vid midnattstid skall jag gå fram genom Egypten .
5
Och då skall allt förstfött i Egyptens land dö , från den förstfödde hos Farao , som sitter på tronen, ända till den förstfödde hos tjänstekvinnan, som arbetar vid handkvarnen, så ock allt förstfött ibland boskapen.
6
Och ett stort klagorop skall upphävas i hela Egyptens land , sådant att dess like aldrig har varit hört och aldrig mer skall höras.
7
Men icke en hund skall gläfsa mot någon av Israels barn , varken mot människor eller mot boskap. Så skolen I förnimma att HERREN gör en åtskillnad mellan Egypten och Israel .
8
Då skola alla dina tjänare här komma ned till mig och buga sig för mig och säga: 'Drag ut, du själv med allt folket som följer dig.' Och sedan skall jag draga ut.» Därefter gick han bort ifrån Farao i vredesmod.
9
Men HERREN sade till Mose : »Farao skall neka att höra eder, på det att jag må låta många under ske i Egyptens land .»
10
Och Mose och Aron gjorde alla dessa under inför Farao ; men HERREN förstockade Faraos hjärta , så att han icke släppte Israels barn ut ur sitt land .