Из Сведенборгових дела

 

Om Himlen och om Helvetet # 2

Проучите овај одломак

  
/ 603  
  

2. Herren är himlens Gud.

Det första man bör veta är, vem himlens Gud är, eftersom allt annat beror därav. I hela himlen erkännes ingen annan som himlens Gud än Herren allena. De säga där, såsom Han själv lärde, att Han är En med Fadern, att Fadern är i Honom och Han i Fadern, och att den som ser Honom ser Fadern, och att allt det heliga utgår från Honom (Johannes 10:30, 38, 14:9-11, 16:13-15) Jag har ofta talat med änglarna om detta, och de ha alltid sagt, att de i himlen inte kunna åtskilja det Gudomliga i tre, eftersom de veta och förnimma, att det Gudomliga är ett, och att det är ett i Herren. De ha även sagt, att de av kyrkan som komma från världen och hos vilka det är en föreställning om tre Gudomsväsen inte kunna mottagas i himlen på grund därav, att deras tanke irrar från den ene till den andre, och det där inte är tillåtet att tänka tre och säga en 1 , eftersom var och en i himlen talar från tanken, ty där är det ett tänkande tal eller en talande tanke. De som i världen åtskilt det Gudomliga i tre samt hyst en särskild föreställning om var och en av dem och inte gjort den föreställningen till en och koncentrerat den i Herren kunna därför inte mottagas. Det gives nämligen i himlen ett meddelande av alla tankar. Om någon skulle komma dit som tänker tre och säger en skulle han därför genast kännas åtskils och förkastas. Men man bör veta, att alla de som inte skilt det sanna från det goda eller tron från kärleken, när de i det andra livet blivit undervisade, mottaga den himmelska föreställningen om Herren, att Han är världsalltets Gud. Men det är annorlunda med avseende på dem som ha skilt tron från levernet, det är, som inte ha levt enligt den sanna trons föreskrifter.

Фусноте:

1. Att kristna utforskats i det andra livet angående den föreställning de hade om den ende Guden, och att det utrönts, att de hade en uppfattning om tre gudar Himmelska Hemligheter 2329, 5256, 10736, 10738, 10821. Att en Gudomlig Treenighet i Herren erkännes i himlen nr 14, 15, 1729, 2005, 5256, 9303.

  
/ 603  
  

Из Сведенборгових дела

 

Arcana Coelestia # 3650

Проучите овај одломак

  
/ 10837  
  

3650. GENESEOS CAPUT VIGESIMUM OCTAVUM

Ante caput praecedens xxvii explicata sunt quae Dominus docuit et praedixit de ultimo judicio, seu de ultimis diebus Ecclesiae, apud Matthaeum, capite xxiv a versu 8 ad 14, n. 3486-3489; nunc sequuntur ordine, ante hoc caput juxta institutum, explicanda quae ibi versibus 15-18;

Cum ergo videritis abominationem desolationis dictam a Daniele propheta, stantem in loco sancto, qui legit, animadvertat.

Tunc qui in Judaea, fugiant in montes. Qui super tecto domus, ne descendat ad tollendum quid e domo sua. Et qui in agro, ne revertatur retro, ad accipiendum vestem suam 1 .

Фусноте:

1. The Manuscript inserts (tunicam)

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.

Из Сведенборгових дела

 

Arcana Coelestia # 3008

Проучите овај одломак

  
/ 10837  
  

3008. Quod Primum attinet 1 quod Christus sit idem ac Messias, Unctus et Rex, patet ab his locis in Verbo;

apud Johannem, Andreas invenit fratrem proprium Simonem, et dicit ei, Invenimus Messiam, quod est, si interpreteris, Christus, 1:42

apud eundem,

Multi ex turba audientes verbum, dixerunt, Hic est vere propheta; alii dixerunt, Hic est Christus; alii vero dixerunt, Num ergo ex Galilaea Christus venturus est? nonne Scriptura dicit, quod ex semine Davidis, et ex Bethleem, oppido ubi David erat, Christus venturus? 7:40-42;

‘Christus’ manifeste pro Messia quem exspectarunt:

apud eundem,

Ergone vere agnoverunt principes, quod hic vere sit Christus; sed hunc novimus unde sit, Christus autem cum venit, nemo scit unde sit, 7:25-27;

‘Christus’ pro Messia; quod ‘nemo sciret unde sit’ erat quia non agnosceretur:

apud eundem,

Circumdederunt Jesum Judaei et dixerunt Illi, Quousque animam nostram suspendis? si tu es Christus, dic nobis libero ore; respondit illis Jesus, Dixi vobis, sed non creditis, 10:24, 25; hic quoque ‘Christus’ pro Messia, quem exspectarunt:

apud eundem,

Respondit turba, Nos audivimus ex Lege, quod Christus manet in aeternum, 12:34;

‘Christus’ pro Messia:

apud eundem,

Martha dicebat, Ego credidi, quod tu sis Christus, Filius Dei, Qui in mundum venturus erat, 11:27;

nempe quod Messias:

apud Lucam, Erat homo in Hierosolyma, cui nomen Simeon, ... erat illi responsum factum a Spiritu Sancto, non visurum mortem, ante quam videret Christum Domini, 2:25, 26;

pro quod Messiam, seu Unctum Jehovae:

apud eundem,

Jesus dixit discipulis, Vos vero, quem Me dicitis esse respondens Petrus dixit, Christus Dei, 9:20; Marcus 8:29;

praeter alibi, ut Matth. 26:63, 64; Joh. 6:68, 69; Marcus 14:61, 62.

[2] Quia nunc Christus et Messias est idem, et Christus in Graeca lingua et Messias in Hebraea, significat Unctum, inde patet quod Christus sit idem ac Unctus, tum quoque idem ac rex, nam reges vocabantur in genere uncti, ut patet ab Historicis Verbi multis in locis, tum etiam in Propheticis, ut apud Davidem,

Constiterunt reges terrae, et principes consultarunt una super Jehovam, et super Unctum Ipsius, Ps. 2:2:

apud eundem,

Nunc novi, quod salvet Jehovah Unctum suum, respondebit Ipsi e caelis sanctitatis Suae, in virtutibus salutis dextrae Ipsius, Ps. 20:7 [KJV Ps. 20:6]:

apud eundem,

Jehovah robur illis, et robur salutum Uncti Ipsius, Ps. 28:8:

apud Samuelem, Jehovah dabit robur regi Suo, et exaltabit cornu Uncti Sui, 1 Sam. 2:10;

ibi et pluries alibi ‘unctus’ pro rege; in lingua originali legitur Messias; in propheticis illis in sensu interno agitur de Domino; Qui quod Rex, etiam patet a locis in Novo Testamento; ut apud Matthaeum,

Quaesivit Jesum praeses, Tune es Rex Judaeorum? Jesus dixit illi, Tu dicis, Matth. 27:2:

apud Lucam, Pilatus interrogavit Jesum, dicens, Tune es Rex Judaeorum? Ipse respondens illi dixit, Tu dicis, 23:3; Marcus 15:2:

apud Johannem, Clamarunt, Osanna, benedictus qui venit in nomine Domini, Rex Israelis, 12:13:

apud eundem,

Dixit Nathanael, Rabbi, Tu es Filius Dei, Tu es Rex Israelis, Joh. 1:50.

Фусноте:

1. The Manuscript inserts nempe.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.