Nga veprat e Swedenborg

 

Om Himlen och om Helvetet #0

Studioni këtë pasazh

/ 603  
  

0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

/ 603  
  

Nga veprat e Swedenborg

 

Om Himlen och om Helvetet #29

Studioni këtë pasazh

  
/ 603  
  

29. Det finns tre himlar.

Det finns tre himlar och dessa sins emellan fullständigt åtskilda, den innersta eller tredje, den mellersta eller andra och den yttersta eller första. De följa efter och stå i förhållande till varandra såsom det översta hos människan, som kallas huvudet, det mellersta hos henne, som kallas kroppen, och det lägsta, som kallas fötterna, och såsom den översta delen av ett hus, dess mellersta och dess lägsta delar. I en sådan ordning är även det Gudomliga, som utgår och nedstiger från Herren. I följd härav är himlen på grund av ordningens nödvändighet i en trefald.

  
/ 603  
  

Nga veprat e Swedenborg

 

Om Himlen och om Helvetet #358

Studioni këtë pasazh

  
/ 603  
  

358. Först må nu nämnas, att en människa kan förvärva rikedomar och samla förmögenhet så mycket det förunnas henne, om det bara inte sker med list och bedrägeri, att hon kan äta och dricka vad som smakar gott, blott hon inte i det sätter livet. Hon kan bo präktigt efter sina villkor, kan umgås med andra liksom andra människor, besöka förlustelseställen, prata om världsliga saker och behöver inte skrida fram andäktig med sorgset och bedrövat anlete och med böjt huvud, utan glad och munter kan hon vara. Icke heller behöver hon giva sina ägodelar åt de fattiga, annat än i den mån känslan leder henne härtill. Med ett ord, hon kan leva i utvärtes måtto alldeles som en människa i världen, och dessa ting hindra inte en människa från att komma till himlen, om hon bara inom sig tänker på Gud såsom det höves och handlar uppriktigt och rättrådigt mot sin nästa. Människan är nämligen sådan som hennes böjelse och tanke eller som hennes kärlek och tro. Alla yttre handlingar hon utför hämta sitt liv därifrån, ty att handla är att vilja, och att tala är att tänka, ty hon handlar från viljan och talar från tanken. När det säges i Ordet, att människan skall dömas efter sina gärningar, och att hon skall få lön efter vad hon har gjort, förstås därför härmed, att det skall ske i enlighet med hennes tanke och böjelse, från vilka gärningarna är eller som är i gärningarna, ty gärningar är ingenting utan tanke och böjelse och är alldeles sådana som de 1 . Härav är det klart, att människans utvärtes inte gör någonting, utan hennes invärtes, från vilket det utvärtes härleder sig. Till belysning må anföras följande. Den som handlar uppriktigt och inte bedrager en annan blott av den orsak, att han fruktar lagarna, förlusten av sitt goda namn och rykte och därför av heder eller vinning, och skulle, om denna fruktan inte höll honom tillbaka, bedraga en annan så mycket han kunde, hans tanke och vilja är bedrägeri, och likväl se hans gärningar i det yttre uppriktiga ut. Som han till det inre är bedräglig och svekfull, har han helvetet inom sig. Men den som handlar uppriktigt och inte bedrager en annan av den orsak, att det är emot Gud och vår nästa, han skulle, om han kunde bedraga en annan, dock inte vilja göra det. Hans tanke och vilja är samvete. Han har himlen inom sig. Bådas gärningar se i det yttre lika ut, men i det inre är de alldeles olika.

Fusnotat:

1. Att det rätt ofta säges i Ordet, att människan skall dömas, och att hon skall vedergällas efter sina gärningar och verk, Himmelska Hemligheter 3934. Att med gärningar och verk där inte menas gärningar och verk i yttre form, utan till sitt inre, eftersom även de onda göra till det yttre goda gärningar, men till det yttre och tillika det inre endast de goda, nr 3934, 6073. Att gärningarna, liksom alla handlingar, ha sitt vara och tillvara och sin beskaffenhet från människans inre, som tillhör hennes tanke och vilja, eftersom de utgå därifrån, varför gärningarna är sådana som det inre är, nr 3934, 8911, 10331; alltså sådana som det inre är med hänsyn till kärlek och tro, nr 3934, 6073, 10331, 10333. Att gärningarna sålunda innehålla dessa [kärlek och tro] och är dessa i verkan, nr 10331. Att »dömas och vedergällas enligt gärningar och verk» vill därför säga enligt kärlek och tro, nr 3147, 3934, 6073, 8911, 10331, 10333. Att gärningarna inte är goda, i den mån de avse en själv och världen, utan endast i den mån de avse Herren och nästan, nr 3147.

  
/ 603