0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

29. Det finns tre himlar.

Det finns tre himlar och dessa sins emellan fullständigt åtskilda, den innersta eller tredje, den mellersta eller andra och den yttersta eller första. De följa efter och stå i förhållande till varandra såsom det översta hos människan, som kallas huvudet, det mellersta hos henne, som kallas kroppen, och det lägsta, som kallas fötterna, och såsom den översta delen av ett hus, dess mellersta och dess lägsta delar. I en sådan ordning är även det Gudomliga, som utgår och nedstiger från Herren. I följd härav är himlen på grund av ordningens nödvändighet i en trefald.

319. Att hedningar bliva frälsta lika väl som kristna, kunna de veta som känna till, vad det är som utgör himlen hos människan. Ty himlen är i människan, och de som ha himlen inom sig komma till himlen. Himlen i människan är att erkänna det Gudomliga och att ledas av det Gudomliga. Det första och främsta av all religion är att erkänna det Gudomliga. En religion som inte erkänner det Gudomliga är inte någon religion. Och föreskrifterna i all religion avse tillbedjan, alltså hur Gudomen skall dyrkas för att mottagas av Honom. Och när detta härskar i människans sinne, alltså i den mån hon vill detta eller i den mån hon älskar det, i samma mån ledes hon av Herren. Det är en känd sak, att hedningar leva ett moraliskt liv lika väl som kristna och många av dem ett bättre liv än de kristna. Ett moraliskt liv leves antingen för det Gudomligas skull eller för människors skull i världen. Ett moraliskt liv som leves för det Gudomligas skull är ett andligt liv. Båda se i det yttre lika ut, men i det inre är de alldeles olika. Det ena frälser människan, det andra frälser inte. Ty den som lever ett moraliskt liv för det Gudomligas skull ledes av det Gudomliga, men den som lever ett moraliskt liv för människors skull i världen ledes av sig själv. Men detta må belysas genom ett exempel. Den som inte gör något ont mot sin nästa av den orsak, att det är i strid mot religionen, således mot det Gudomliga, han avhåller sig av andliga bevekelsegrunder från att göra ont. Men den som inte handlar illa mot en annan endast på grund av fruktan för lagen, för förlusten av rykte, ära eller vinning, således för sin egen och världens skull, han avhåller sig av naturliga skäl från att göra illa och ledes av sig själv. Dennes liv är naturligt, men den förres liv är andligt. Den människa vars moraliska liv är andligt har himlen inom sig, men den vars moraliska liv är endast naturligt har inte himlen inom sig. Orsaken är, att himlen inflyter från ovan och upplåter hennes inre, och genom det inre inflyter den i det yttre. Världen däremot inflyter nedifrån och upplåter det yttre, men inte det inre. Ty det gives inte någon inflytelse från den naturliga världen in i den andliga, utan från den andliga världen in i den naturliga. Om himlen inte samtidigt mottages, tillslutes därför det inre. Härav kan man se, vilka det är som mottaga himlen inom sig, och vilka det är som inte mottaga den. Men himlen hos den ene är inte likadan som himlen hos den andre. Den är olika hos var och en allt efter böjelsen för det goda och därav för det sanna. De som är i böjelse för det goda för det Gudomligas skull älska det Gudomliga sanna, ty det goda och det sanna älska varandra inbördes och vilja förenas ¹ . Detta är orsaken till, att hedningarna, ehuru de här i världen inte är i äkta sanningar, likväl av kärlek mottaga dem i det andra livet.

Fusnotat: