0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

29. Det finns tre himlar.

Det finns tre himlar och dessa sins emellan fullständigt åtskilda, den innersta eller tredje, den mellersta eller andra och den yttersta eller första. De följa efter och stå i förhållande till varandra såsom det översta hos människan, som kallas huvudet, det mellersta hos henne, som kallas kroppen, och det lägsta, som kallas fötterna, och såsom den översta delen av ett hus, dess mellersta och dess lägsta delar. I en sådan ordning är även det Gudomliga, som utgår och nedstiger från Herren. I följd härav är himlen på grund av ordningens nödvändighet i en trefald.

212. Vad himlens form särskilt angår, och hur den går och framflyter, så är detta obegripligt även för änglarna. Någon föreställning därom kan erhållas från formen av alla ting i människokroppen, betraktad och noga undersökt av en som är skarpsinnig och vis, ty ovan är i sina kapitel visat, att hela himlen framställer en människa (se nr 59-72), och att alla ting hos människan motsvarar himlarna (nr 87-102). Hur ofattbar och oförklarlig den formen är, är klart allena på ett allmänt sätt av nervfibrerna, genom vilka alla samtliga och enskilda ting sammanbindas. Hurudana dessa fibrer är samt hur de gå och förlöpa i hjärnan, framgår inte ens för ögat, ty otaliga fibrer är där så sammanvecklade, att de tagna tillsammans se ut som en mjuk sammanhängande massa, då likväl alla samtliga och enskilda ting som tillhöra viljan och förståndet på det tydligaste sätt inflyta i handlingar enligt dem. Hur de åter igen sammanfoga sig i kroppen, synes av åtskilliga sammanflätningar (plexus), såsom av de som tillhöra hjärtat, tarmkäxet och andra, och även av de knutar som kallas ganglier, i vilka många fibrer från varje del av kroppen ingå och där sammanblanda sig och på annat sätt förbundna utgå till sina funktioner, och detta åter och åter igen; förutom liknande saker i varje inälva, lem, organ och muskel. Den som med ett vist öga betraktar dessa fibrer och mycket underbart hos dem skall alldeles häpna, och likväl är det få saker som man ser med ögonen. De som man inte ser är ännu underbarare, eftersom de är i den inre naturen. Att denna form motsvarar himlens form, synes uppenbart av verksamheten av alla ting som tillhöra viljan och förståndet i och enligt den, ty vad helst en människa vill övergår enligt den spontant i handling, och vad helst hon tänker genomgår fibrerna från deras begynnelser till deras ändar, från vilka förnimmelserna äro; och eftersom den är tankens och viljans form, är den förståndighetens och vishetens form. Det är denna form som motsvarar himlens form. Härav kan man veta, att sådan är den form, enligt vilken varje böjelse och tanke hos änglarna utsträcker sig, och att de i samma mån är i förståndighet och vishet som de är i den formen. Att denna himlens form är från Herrens Gudomliga Mänskliga, kan ses ovan (nr 78-86). Dessa saker är anförda, för att man också må veta, att den himmelska formen är sådan, att den inte ens till sina allmänna ting någonsin uttömmande kan utforskas, och att den sålunda är ofattbar även för änglarna, såsom ovan är sagt.