0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

8915. ‘Et vocem buccinae’: quod significet eadem per caelum, nempe Divina Vera ex bono, constat ex significatione ‘vocis buccinae’ quod sit status caeli angelici quod circum Divinum, et quod sit verum Divinum inde, de qua n. 8815, 8823; ex quibus constare potest quid significatur per Domini verba, ubi de consummatione saeculi seu de ultimo tempore Ecclesiae praedicit, quod tunc Dominus missurus sit angelos cum tubae voce magna, qui congregabunt electos Ipsius a quattuor ventis, Matth. 24:31;

qui non scit quod omnia verba Domini etiam intus in se recondant caelestia et Divina, hoc est, quod sensus internus illis insit, credent quod cum ultimum judicium instat, apparituri sint angeli et annuntiaturi illud, et quoque congregaturi electos cum voce tubae; sed quod per ‘vocem tubae’ seu ‘buccinae’ ibi non intelligatur vox tubae seu buccinae sed verum Divinum per caelum in forma interna et ejus evangelizatio, videatur n. 4060 fin. , tum 8815 et 8823.

10548. ‘Et fuit omnis interrogans Jehovam exivit ad tentorium conventus quod extra castra’: quod significet quod omnes instructiones de veris et bonis Ecclesiae et cultus darentur cuique per externum Verbi, remote ab externis in quibus erat gens illa, constat ex significatione ‘interrogare Jehovam’ quod sit instrui de veris et bonis Ecclesiae et cultus, nam omnis interrogatio Jehovae fit propter instructionem de illis, ex significatione ‘tentorii conventus’ quod sit externum Ecclesiae et cultus, de qua mox supra n. 10547, et ex significatione ‘extra castra’ quod sit remotum ab externis in quibus gens illa, de qua etiam supra n. 10546; inde patet quod per quod omnis interrogans Jehovam exiverit ad tentorium conventus quod extra castra, significetur quod omnis instructio de veris et bonis Ecclesiae et cultus daretur per externum Verbi, remote ab externis in quibus erat gens illa.

[2] Dicitur per externum Verbi, quia omnis instructio de veris et bonis fidei et amoris quae faciunt Ecclesiam, et ingrediuntur cultum, inde est, et quia ‘interrogare Dominum’ est consulere Verbum, nam in Verbo est Dominus praesens, est enim Verbum Divinum Verum quod ab Ipso, et apud angelos in suo Divino Vero est, et quoque apud homines Ecclesiae qui recipiunt Ipsum.

[3] Dicitur per externum Verbi, quia in externo Verbi sunt omnia interna simul, ita omnia vera et bona caeli et Ecclesiae, secundum illa quae n. 10547 ostensa sunt; inde est quod in ultimis responsa et revelata, n. 9905, omnia etiam doctrinalia Ecclesiae inservientia ¹ cultui dantur per externum Verbi; sed dantur solum illis qui in illustratione sunt a Domino cum legunt Verbum; tunc enim influit lux e caelo in illos per sensum internum, videatur n. ² 9025, 9382, 9409, 9424, 9430, 10105, 10324, ³ 10402, 10431.

[4] Quod sit remote ab externis in quibus erat gens Israelitica, est quia externum Verbi apud illam gentem prorsus aliter apparet, et inde aliter explicatur, ut constare potest ex eo quod ibi nihil videant de fide et amore in Dominum, ne quidem de Domino, et de caelo ab Ipso; sed quae vident sunt solum de mundanis et terrestribus, et imprimis de eminentia sua super alios ⁴ ; causa est quia in externis sunt absque interno; et qui tales, nihil videre possunt ab interno; videre ab interno est e caelo a Domino; ex his patet quod externum Verbi, et inde Ecclesiae et cultus, apud illam gentem remotum sit ab externo ⁵ Verbi, Ecclesiae, et cultus in se spectato; cultus illius gentis externus describitur nunc in sensu interno usque advers. 11

Voetnoten: