29. Det finns tre himlar.

Det finns tre himlar och dessa sins emellan fullständigt åtskilda, den innersta eller tredje, den mellersta eller andra och den yttersta eller första. De följa efter och stå i förhållande till varandra såsom det översta hos människan, som kallas huvudet, det mellersta hos henne, som kallas kroppen, och det lägsta, som kallas fötterna, och såsom den översta delen av ett hus, dess mellersta och dess lägsta delar. I en sådan ordning är även det Gudomliga, som utgår och nedstiger från Herren. I följd härav är himlen på grund av ordningens nödvändighet i en trefald.

565. Men vad världskärleken angår, så är den inte i så hög grad motsatt den himmelska kärleken, eftersom det inte är så stora ondskor fördolda i den. Världskärlek är att vilja tillägna sig andras ägodelar med vad konstgrepp som helst och att fästa sitt hjärta vid rikedomar samt låta världen draga tillbaka och avleda en från andlig kärlek, som är kärlek till sin nästa, alltså bort från himlen och från det Gudomliga. Men denna kärlek är mångfaldig. Det finns en kärlek till rikedom, för att man må upphöjas till äreställen, som är det enda man älskar. Det finns en kärlek till äreställen och värdigheter för att kunna skaffa sig rikedom. Det finns en kärlek till rikedom för åtskilliga slags bruk, av vilka man förnöjes i världen. Det finns en kärlek till rikedom för blotta rikedomens skull; sådan kärlek ha de giriga, och så vidare. Det ändamål som ligger till grund för önskan om rikedom kallas nytta, och det är ändamålet eller nyttan som kärleken har sin beskaffenhet av, ty kärleken är sådan som det ändamål är som avses. Övriga ting tjäna den nämligen som medel.