2. Herren är himlens Gud.

Det första man bör veta är, vem himlens Gud är, eftersom allt annat beror därav. I hela himlen erkännes ingen annan som himlens Gud än Herren allena. De säga där, såsom Han själv lärde, att Han är En med Fadern, att Fadern är i Honom och Han i Fadern, och att den som ser Honom ser Fadern, och att allt det heliga utgår från Honom (Johannes 10:30, 38, 14:9-11, 16:13-15) Jag har ofta talat med änglarna om detta, och de ha alltid sagt, att de i himlen inte kunna åtskilja det Gudomliga i tre, eftersom de veta och förnimma, att det Gudomliga är ett, och att det är ett i Herren. De ha även sagt, att de av kyrkan som komma från världen och hos vilka det är en föreställning om tre Gudomsväsen inte kunna mottagas i himlen på grund därav, att deras tanke irrar från den ene till den andre, och det där inte är tillåtet att tänka tre och säga en ¹ , eftersom var och en i himlen talar från tanken, ty där är det ett tänkande tal eller en talande tanke. De som i världen åtskilt det Gudomliga i tre samt hyst en särskild föreställning om var och en av dem och inte gjort den föreställningen till en och koncentrerat den i Herren kunna därför inte mottagas. Det gives nämligen i himlen ett meddelande av alla tankar. Om någon skulle komma dit som tänker tre och säger en skulle han därför genast kännas åtskils och förkastas. Men man bör veta, att alla de som inte skilt det sanna från det goda eller tron från kärleken, när de i det andra livet blivit undervisade, mottaga den himmelska föreställningen om Herren, att Han är världsalltets Gud. Men det är annorlunda med avseende på dem som ha skilt tron från levernet, det är, som inte ha levt enligt den sanna trons föreskrifter.

Footnotes:

8915. ‘Et vocem buccinae’: quod significet eadem per caelum, nempe Divina Vera ex bono, constat ex significatione ‘vocis buccinae’ quod sit status caeli angelici quod circum Divinum, et quod sit verum Divinum inde, de qua n. 8815, 8823; ex quibus constare potest quid significatur per Domini verba, ubi de consummatione saeculi seu de ultimo tempore Ecclesiae praedicit, quod tunc Dominus missurus sit angelos cum tubae voce magna, qui congregabunt electos Ipsius a quattuor ventis, Matth. 24:31;

qui non scit quod omnia verba Domini etiam intus in se recondant caelestia et Divina, hoc est, quod sensus internus illis insit, credent quod cum ultimum judicium instat, apparituri sint angeli et annuntiaturi illud, et quoque congregaturi electos cum voce tubae; sed quod per ‘vocem tubae’ seu ‘buccinae’ ibi non intelligatur vox tubae seu buccinae sed verum Divinum per caelum in forma interna et ejus evangelizatio, videatur n. 4060 fin. , tum 8815 et 8823.

643. Quod itaque ipsam significationem vocum attinet, ut quod ‘ligna gopher’ significent concupiscentias, et quod ‘mansiones’ utramque partem hominis, constare potest a Verbo: lignum gopher est lignum abundans sulphure, sicut abies et ejus generis plura; ex sulphure praedicatur quod significet concupiscentias, quia facile arripit ignem. Antiquissimi compararunt et assimilarunt illa quae sunt apud hominem, auro, argento, aeri, ferro, lapidi, ligno: caeleste ejus intimum ‘auro’, caeleste inferius ‘aeri’, et quod infimum seu corporeum inde ‘ligno’: at spirituale intimum compararunt et assimilarunt ‘argento’, spirituale inferius ‘ferro’, et infimum ejus ‘lapidi’; quae cum nominantur in Verbo, per illa in sensu interno talia significantur, ut apud Esaiam,

Pro aere adducam aurum, et pro ferro adducam argentum, et pro lignis aes, et pro lapidibus ferrum; ponamque censum tuum pacem et exactores tuos justitiam, 60:17;

ibi agitur de regno Domini, ubi non talia metalla; sed sunt caelestia et spiritualia, quae quod significentur, etiam ex eo clare constat, quia de ‘pace et justitia’ dicitur; ibi ‘aurum, aes et lignum’ sibi correspondent, et significant caelestia, seu voluntaria, ut dictum; et ‘argentum, ferrum et lapis’ sibi correspondent, et significant spiritualia seu intellectualia:

[2] apud Ezechielem,

Praedabuntur opes tuas, depraedabuntur merces tuas; ... lapides tuos et ligna tua, 26:12;

quod per ‘opes et merces’ non significentur opes et merces mundanae, constat manifeste, sed caelestes et spirituales; ita quoque per lapides et ligna, ubi ‘lapides’ sunt illa quae sunt intellectus, et ‘ligna’ illa quae voluntatis:

apud Habakkuk,

Lapis e pariete clamat, et trabs e ligno respondet, 2:11;

‘lapis’ pro infimo intellectus, et ‘lignum’ pro infimo voluntatis, quod respondet cum aliquod depromitur ex scientifico sensuali:

apud eundem,

Vae dicenti ligno, Expergiscere; et Suscitare, lapidi silenti, hic docebit; hic ecce fixus auro et argento, et nullus spiritus in medio ejus; at Jehovah in templo sanctitatis Suae, 2:19,

[20];

hic quoque ‘lignum’ pro cupiditate, ‘lapis’ pro intellectuale infimo, quare de eo praedicatur ‘silere et docere’; ‘quod spiritus non in medio ejus’ significat’ quod nihil caeleste et spirituale repraesentet; sicut templum ubi lapis et lignum, et ea alligata auro et argento, apud eos qui nihil cogitant de illis quae repraesentant:

[3] apud Jeremiam,

Aquas nostras pro argento bibimus, ligna nostra pro pretio veniunt, Thren. 5:4;

ubi ‘aquae et argentum’ significant ea quae sunt intellectus, ‘ligna’ quae sunt voluntatis:

apud eundem,

Dicentes ligno, Pater meus tu; et lapidi, Tu genuisti nos, ¹ [Jer. ] 2:27;

ibi ‘lignum’ pro cupiditate quae voluntatis, ex qua conceptus, et ‘lapis’ pro scientifico sensuali, ex quo genitus. Inde apud Prophetas passim, ‘servire ligno et lapidi’ pro sculptilibus ex ligno et lapide, per quae significatur quod serviverint cupiditatibus et phantasiis; etiam ‘moechari cum ligno et lapide’, ut Jer. 3:9:

apud Hoscheam,

Populus lignum suum interrogat, et baculus ejus indicat ei, quia spiritus scortationum seduxit, 4:12;

pro quod interroget sculptile ligneum, seu cupiditates:

apud Esaiam,

Paratum ab heri tophet, ... rogus ejus ignis et ligna multum, flatus Jehovae sicut flumen sulphuris ardentis, 30:33;

hic ‘ignis, sulphur et ligna’ pro foedis cupiditatibus.

[4] ‘Lignum’ in genere significat illa quae sunt infima voluntatis; ‘ligna pretiosa’, ut cedrinum et similia, quae bona, sicut cedrina ligna in templo; et lignum cedrinum adhibitum in mundatione leprae, Lev. 14:4, 6, 7, et lignum projectum in aquas amaras ad Marah, ex quo aquae dulces factae, Exod. 15:25;

de quibus, ex Divina Domini Misericordia, in illis locis. ‘Ligna vero non pretiosa’ et quae facta in sculptilia, ut et ad rogum adhibita, et talia, significant cupiditates; sicut hic ligna gopher ex sulphure; ut apud Esaiam,

Dies ultionis Jehovae; ... convertentur flumina ejus in picem, et pulvis ejus in sulphur, et erit terra ejus in picem ardentem, 34:[8, ], 9; ‘pix’ pro diris phantasiis, ‘sulphur’ pro foedis cupiditatibus.

Footnotes: