From Swedenborg's Works

 

Om Himlen och om Helvetet #2

Study this Passage

  
/ 603  
  

2. Herren är himlens Gud.

Det första man bör veta är, vem himlens Gud är, eftersom allt annat beror därav. I hela himlen erkännes ingen annan som himlens Gud än Herren allena. De säga där, såsom Han själv lärde, att Han är En med Fadern, att Fadern är i Honom och Han i Fadern, och att den som ser Honom ser Fadern, och att allt det heliga utgår från Honom (Johannes 10:30, 38, 14:9-11, 16:13-15) Jag har ofta talat med änglarna om detta, och de ha alltid sagt, att de i himlen inte kunna åtskilja det Gudomliga i tre, eftersom de veta och förnimma, att det Gudomliga är ett, och att det är ett i Herren. De ha även sagt, att de av kyrkan som komma från världen och hos vilka det är en föreställning om tre Gudomsväsen inte kunna mottagas i himlen på grund därav, att deras tanke irrar från den ene till den andre, och det där inte är tillåtet att tänka tre och säga en 1 , eftersom var och en i himlen talar från tanken, ty där är det ett tänkande tal eller en talande tanke. De som i världen åtskilt det Gudomliga i tre samt hyst en särskild föreställning om var och en av dem och inte gjort den föreställningen till en och koncentrerat den i Herren kunna därför inte mottagas. Det gives nämligen i himlen ett meddelande av alla tankar. Om någon skulle komma dit som tänker tre och säger en skulle han därför genast kännas åtskils och förkastas. Men man bör veta, att alla de som inte skilt det sanna från det goda eller tron från kärleken, när de i det andra livet blivit undervisade, mottaga den himmelska föreställningen om Herren, att Han är världsalltets Gud. Men det är annorlunda med avseende på dem som ha skilt tron från levernet, det är, som inte ha levt enligt den sanna trons föreskrifter.

Footnotes:

1. Att kristna utforskats i det andra livet angående den föreställning de hade om den ende Guden, och att det utrönts, att de hade en uppfattning om tre gudar Himmelska Hemligheter 2329, 5256, 10736, 10738, 10821. Att en Gudomlig Treenighet i Herren erkännes i himlen nr 14, 15, 1729, 2005, 5256, 9303.

  
/ 603  
  

From Swedenborg's Works

 

Arcana Coelestia #3354

Study this Passage

  
/ 10837  
  

3354. Ex his patet quid per illa verba Domini intelligitur, nempe quod primus status perversionis Ecclesiae, qui est quando non amplius scire incipiunt quid bonum et quid verum, sed de illis litigant inter se, a quibus falsitates: quia ille 1 est primus status, dicitur quod ‘nondum sit finis’ et quod ‘illa sint initium dolorum’, et vocatur ille status terrae motus variis locis, ' qui in sensu interno significat mutationem status Ecclesiae in parte seu primum. Quod ‘ad discipulos dictum’ significat quod ad omnes qui ab Ecclesia, nam duodecim discipuli illos repraesentabant, n. 2089, 2129, 2130, quare dicitur ‘videte ne quis vos seducat’, tum ‘audituri estis bella et rumores bellorum, videte ne turbemini’.

Footnotes:

1. The following two (or in some cases more) words are transposed in the Manuscript.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.

From Swedenborg's Works

 

Arcana Coelestia #3006

Study this Passage

  
/ 10837  
  

3006. Haec sunt quae percipiunt angeli, cum nominatur Jesus Christus, et haec sunt quae significantur per quod non in alio nomine sit salus, et per quod Dominus toties dixerit de nomine Suo, ut apud Johannem, Quodcumque petieritis in nomine Meo, Ego faciam, 14:13, 14:

apud eundem,

Haec scripta sunt, ut credatis quod Jesus sit Christus Filius Dei, et ut credentes vitam habeatis in nomine Ipsius,

20:31: et alibi; quod ‘nomen’ sit omne in uno complexu, per quod colitur Dominus, ita quale omnis cultus et doctrinae, videatur n. 2724; hic itaque bonum amoris et charitatis conjunctum vero fidei, quod est complexus omnis doctrinae et omnis cultus.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.