1. OM HIMLEN OCH HELVETET

När Herren inför lärjungarna talar om tidevarvets fulländning, som är kyrkans sista tid ¹ , säger Han vid slutet av förutsägelserna om dess efter varandra följande tillstånd med avseende på kärlek och tro ² :

»Strax efter de dagarnas bedrövelse skall solen förmörkas, och månen skall inte giva sitt sken, och stjärnorna skola falla från himlen, och himlarnas krafter skola bäva. Och då skall Människosonens tecken synas i himlen; och då skola jordens alla stammar jämra sig, och de skola se Människosonen komma i himlens skyar med makt och mycken härlighet. Och Han skall utsända sina änglar med basun och stor röst, och de skola församla Hans utvalda från de fyra vindarna, från himlarnas ena ände till den andra.» (Matteus 24:29-31.)

De som förstå dessa ord efter bokstavsmeningen tro inte annat än att på den sista tid som kallas den yttersta domen skall allt detta ske i enlighet med den bokstavliga skildringen. De tro sålunda inte endast, att solen och månen skola förmörkas, och att stjärnorna skola falla från himlen, samt att Herrens tecken skall synas i himlen, och att de skola se Honom i skyarna jämte änglar med basuner, utan även, enligt förutsägelser på andra ställen, att hela den synliga världen skall förgås, och att det sedan skall uppstå en ny himmel och en ny jord.

Denna uppfattning ha de flesta i kyrkan nu för tiden. Men de som tro så känna inte till de hemligheter som är dolda i Ordets alla enskilda ting. Ty i varje särskilt uttryck i Ordet är det en inre mening, i vilken inte förstås naturliga och världsliga saker, sådana som är i bokstavsmeningen, utan andliga och himmelska ting, och detta inte endast med avseende på meningen av flera ord, utan även med avseende på vart enda ord ³ . Ordet är nämligen skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter ⁴ för det ändamåls skull, att det må vara en inre mening i alla enskilda ting. Hur beskaffad den meningen är, kan inses av allt som blivit sagt och visat därom i Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) och även av vad som sammanförts därifrån i förklaringen om Vita Hästen, varom talas i Uppenbarelseboken.

Enligt samma mening bör man förstå Herrens ovan anförda ord om sin ankomst i himlens skyar. Med solen, som skall förmörkas, betecknas Herren med hänsyn till kärleken ⁵ ; med månen Herren med avseende på tron ⁶ ; med stjärnorna kunskaperna om det goda och det sanna eller om kärlek och tro ⁷ ; med Människosonens tecken i himlen uppenbarandet av den Gudomliga Sanningen; med jordens stammar, som skola jämra sig, allt som hör till det sanna och det goda eller till tro och kärlek ⁸ ; med Herrens ankomst i himlens skyar med makt och härlighet Hans närvaro i Ordet och uppenbarelse ⁹ ; med skyar betecknas Ordets bokstavsmening ¹⁰ , och med härlighet Ordets inre mening ¹¹ ; med änglar med basun och stor röst betecknas himlen, varifrån den Gudomliga Sanningen är ¹² .

Härav kan man inse, att med dessa Herrens ord förstås, att vid kyrkans slut, då det inte mer finns någon kärlek och i följd därav inte heller någon tro, Herren skall upplåta sitt Ord med avseende på dess inre mening och uppenbara himlens hemligheter. De hemligheter som skola uppenbaras i vad som nu följer angå himlen och helvetet samt människans liv efter döden.

Den människa som tillhör kyrkan känner nu för tiden knappt något om himlen och helvetet, ej heller om sitt liv efter döden, ehuru alla dessa saker är beskrivna i Ordet. Ja, många som är födda inom kyrkan förneka dem även, sägande i sitt hjärta: Vem har kommit därifrån och berättat? För att inte ett sådant förnekande, som i synnerhet råder hos dem som ha mycken världslig vishet, även må besmitta och fördärva de i hjärtat okonstlade och de i tron enkla, har det givits mig att vara tillsammans med änglar och att tala med dem såsom en människa med en människa samt även att se, vad som är i himlarna och vad som är i helvetena, och detta nu i tretton år. Därför får jag nu beskriva dessa ting på grund av vad jag har sett och hört, i förhoppning om att okunnigheten sålunda må upplysas och otron skingras. Att nu för tiden en sådan omedelbar uppenbarelse sker, är därför, att det är den som förstås med Herrens ankomst.

Footnotes:

582. Om helvetenas utseende, läge och flertal.

I den andliga världen eller den värld, där andar och änglar äro, synas liknade ting som i den naturliga världen, eller där människorna äro, till den grad lika, att med hänsyn till det yttre utseendet det inte är någon skillnad. Där synas slätter, och där synas berg, kullar och klippor samt mellan dem dalar, dessutom även vatten och många andra ting som på jorden. Men alla dessa ting är av andligt ursprung, och därför synas de för andars och änglars ögon och inte för människors ögon, eftersom människorna är i den naturliga världen, och andliga varelser se de ting som är av andligt ursprung, och naturliga varelser se dem som är av naturligt ursprung. Därför kan människan med sina ögon aldrig se de ting som är i den andliga världen, om det inte gives henne att vara i anden, och eljest inte förr än efter döden, då hon blir en ande. Å andra sidan kan inte heller en ängel eller en ande se något i den naturliga världen, om de inte är hos en människa åt vilken det blivit givet att tala med dem; ty människans ögon är avpassade efter att mottaga den naturliga världens ljus, och änglarnas och andarnas ögon är avpassade efter att mottaga den andliga världens ljus, och dock är ögonen hos båda till synes alldeles lika. Att den andliga världen är sådan, kan en naturlig människa inte fatta och allra minst en sinnlig människa, vilken är den som inte tror någonting annat än vad hon ser med sin kropps ögon och vidrör med dess händer, alltså vad hon inhämtat genom syn och känsel, och från dessa ting tänker hon. Hennes tanke är därför materialistisk och inte andlig. Eftersom det är en sådan likhet mellan den andliga världen och den naturliga världen, därför vet människan efter döden knappt annat än att hon är i den värld, där hon är född och som hon har lämnat. Av denna orsak kalla de även döden blott en övergång från en värld till en annan, som är den lik. Att det är en sådan likhet mellan de båda världarna, kan ses ovan, där det talas om förebildningar och företeelser i himlen (nr 170-176).