From Swedenborg's Works

 

Om Himlen och om Helvetet #1

Study this Passage

  
/ 603  
  

1. OM HIMLEN OCH HELVETET

När Herren inför lärjungarna talar om tidevarvets fulländning, som är kyrkans sista tid 1 , säger Han vid slutet av förutsägelserna om dess efter varandra följande tillstånd med avseende på kärlek och tro 2 :

»Strax efter de dagarnas bedrövelse skall solen förmörkas, och månen skall inte giva sitt sken, och stjärnorna skola falla från himlen, och himlarnas krafter skola bäva. Och då skall Människosonens tecken synas i himlen; och då skola jordens alla stammar jämra sig, och de skola se Människosonen komma i himlens skyar med makt och mycken härlighet. Och Han skall utsända sina änglar med basun och stor röst, och de skola församla Hans utvalda från de fyra vindarna, från himlarnas ena ände till den andra.» (Matteus 24:29-31.)

De som förstå dessa ord efter bokstavsmeningen tro inte annat än att på den sista tid som kallas den yttersta domen skall allt detta ske i enlighet med den bokstavliga skildringen. De tro sålunda inte endast, att solen och månen skola förmörkas, och att stjärnorna skola falla från himlen, samt att Herrens tecken skall synas i himlen, och att de skola se Honom i skyarna jämte änglar med basuner, utan även, enligt förutsägelser på andra ställen, att hela den synliga världen skall förgås, och att det sedan skall uppstå en ny himmel och en ny jord.

Denna uppfattning ha de flesta i kyrkan nu för tiden. Men de som tro så känna inte till de hemligheter som är dolda i Ordets alla enskilda ting. Ty i varje särskilt uttryck i Ordet är det en inre mening, i vilken inte förstås naturliga och världsliga saker, sådana som är i bokstavsmeningen, utan andliga och himmelska ting, och detta inte endast med avseende på meningen av flera ord, utan även med avseende på vart enda ord 3 . Ordet är nämligen skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter 4 för det ändamåls skull, att det må vara en inre mening i alla enskilda ting. Hur beskaffad den meningen är, kan inses av allt som blivit sagt och visat därom i Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) och även av vad som sammanförts därifrån i förklaringen om Vita Hästen, varom talas i Uppenbarelseboken.

Enligt samma mening bör man förstå Herrens ovan anförda ord om sin ankomst i himlens skyar. Med solen, som skall förmörkas, betecknas Herren med hänsyn till kärleken 5 ; med månen Herren med avseende på tron 6 ; med stjärnorna kunskaperna om det goda och det sanna eller om kärlek och tro 7 ; med Människosonens tecken i himlen uppenbarandet av den Gudomliga Sanningen; med jordens stammar, som skola jämra sig, allt som hör till det sanna och det goda eller till tro och kärlek 8 ; med Herrens ankomst i himlens skyar med makt och härlighet Hans närvaro i Ordet och uppenbarelse 9 ; med skyar betecknas Ordets bokstavsmening 10 , och med härlighet Ordets inre mening 11 ; med änglar med basun och stor röst betecknas himlen, varifrån den Gudomliga Sanningen är 12 .

Härav kan man inse, att med dessa Herrens ord förstås, att vid kyrkans slut, då det inte mer finns någon kärlek och i följd därav inte heller någon tro, Herren skall upplåta sitt Ord med avseende på dess inre mening och uppenbara himlens hemligheter. De hemligheter som skola uppenbaras i vad som nu följer angå himlen och helvetet samt människans liv efter döden.

Den människa som tillhör kyrkan känner nu för tiden knappt något om himlen och helvetet, ej heller om sitt liv efter döden, ehuru alla dessa saker är beskrivna i Ordet. Ja, många som är födda inom kyrkan förneka dem även, sägande i sitt hjärta: Vem har kommit därifrån och berättat? För att inte ett sådant förnekande, som i synnerhet råder hos dem som ha mycken världslig vishet, även må besmitta och fördärva de i hjärtat okonstlade och de i tron enkla, har det givits mig att vara tillsammans med änglar och att tala med dem såsom en människa med en människa samt även att se, vad som är i himlarna och vad som är i helvetena, och detta nu i tretton år. Därför får jag nu beskriva dessa ting på grund av vad jag har sett och hört, i förhoppning om att okunnigheten sålunda må upplysas och otron skingras. Att nu för tiden en sådan omedelbar uppenbarelse sker, är därför, att det är den som förstås med Herrens ankomst.

Footnotes:

1. »Tidevarvets fulländning» är kyrkans sista tid, Himmelska Hemligheter 4535, 10672.

2. Herrens förutsägelser i Matteus kap. 24 och 25 om tidevarvets fulländning och sin ankomst, således om kyrkans steg för steg fortgående ödeläggelse och om yttersta domen, förklaras i inledningarna till kapitlen 26-40 av Första Mosebok Himmelska Hemligheter 3353-3356, 3486-3489, 3650-3655, 3751-3759, 3897-3901, 4056-4060, 4229-4231, 4332-4335, 4422-4424, 4635-4638, 4661-4664, 4807-4810, 4954-4959, 5063-5071.

3. Att det i Ordets alla samtliga och enskilda ting finns en inre eller andlig mening, Himmelska Hemligheter 1143, 1984, 2135, 2333, 2395, 2495, 4442, 9049, 9063, 9086.

4. Att Ordet är skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter, och att på grund därav alla samtliga och enskilda saker däri beteckna andliga ting, Himmelska Hemligheter 1404, 1408, 1409, 1540, 1619, 1659, 1709, 1783, 2900, 9086.

5. Att solen i Ordet betecknar Herren med hänsyn till kärleken och i följd därav kärlek till Herren Himmelska Hemligheter 1529, 1837, 2441, 2495, 4060, 4696, 4996, 7083, 10809.

6. Att månen i Ordet betecknar Herren med hänsyn till tron och i följd därav tro på Herren Himmelska Hemligheter 1529, 1530, 2495, 4060, 4996, 7083.

7. Att stjärnorna i Ordet beteckna kunskaper om det goda och det sanna Himmelska Hemligheter 2495, 2849, 4697.

8. Att stammar beteckna alla sanningar och godheter i en sammanfattning, sålunda trons och kärlekens alla ting Himmelska Hemligheter 3858, 3926, 4060, 6335.

9. Att Herrens ankomst är Hans närvaro i Ordet samt uppenbarelse Himmelska Hemligheter 3900, 4060.

10. Att skyarna i Ordet beteckna Ordet i bokstaven eller dess bokstavsmening Himmelska Hemligheter 4060, 4391, 5922, 6343, 6752, 8106, 8781, 9430, 10551, 10574.

11. Att härlighet i Ordet betecknar den Gudomliga Sanningen sådan den är i himlen och sådan den är i Ordets inre mening Himmelska Hemligheter 4809, 5292, 5922, 8267, 8427, 9429, 10574.

12. Att basun eller trumpet betecknar den Gudomliga Sanningen i himlen och uppenbarad från himlen Himmelska Hemligheter 8815, 8823, 8915; detsamma betecknas med röst nr 6971, 9926.

  
/ 603  
  

From Swedenborg's Works

 

Arcana Coelestia #9086

Study this Passage

  
/ 10837  
  

9086. 1 ‘Et ceciderit illuc bos vel asinus’: quod significet quod pervertit bonum aut verum in naturali, constat ex significatione ‘cadere’ quod sit pervertere, de qua sequitur, ex significatione ‘bovis’ quod sit affectio mali in naturali, ita malum ibi, de qua supra n. 9065, et ex significatione ‘asini’ quod sit verum in naturali, de qua n. 2781, 5492, 5741, 7024, 8078. Quod ‘cadere in foveam’ cum dicitur de bono et vero in naturali, quae significantur per ‘bovem et asinum’, sit pervertere, patet ex illis quae in versu sequente 2 continentur, ibi enim agitur de emendatione per verum, quod fieri potest cum bonis et veris perversis, non autem cum illis exstinctis; nam cum bonum aut verum pervertitur usque manet, sed perverse explicatum 3 ; ‘cadere’ etiam est labi per errorem.

[2] Quia hoc significatum est per ‘cadere in foveam’, ideo dictum est a Domino, Cujus vestrum asinus aut bos in puteum cadit, quem non statim extrahitis in die sabbati? Luc. 14:5;

hoc dictum est a Domino cum hydropicum in die sabbati sanavit; dies sabbati erat sanctissimus in illa Ecclesia quia significabat conjugium caeleste, quod est conjunctio boni et veri ex Domino, n. 8495, 8510; inde sanationes a Domino fiebant in die sabbati, nam sanatio involvebat sanationem vitae spiritualis, et morbus hydropicus veri et boni perversionem, ita sanatio veri perversi 4 emendationem et restitutionem; nam omnia miracula Domini involvebant et significabant status Ecclesiae, n. 5 8364, quemadmodum in genere omnia miracula Divina, n. 7337; inde nunc est quod a Domino dictum, ‘Cujus vestrum asinus aut bos in puteum cadit, quem non statim extrahitis in die sabbati?’ per quae in sensu spirituali id quod dictum est 6 significabatur; nam quicquid Dominus locutus est, ex Divino locutus est, et cum ex Divino, singulis sensus internus inest, n. 9049, 9063 fin. ; per ‘puteum’ ibi simile significatur quod per foveam, nempe falsum, n. 1688. Et quia ‘fovea’ est falsum, ideo quoque' Dominus cum de falsis Ecclesiae locutus est, dixit, Quando caecus caecum ducit, ambo in foveam cadunt, Matth. 15:14;

‘caecus’ est qui in erroneis, ‘cadere in foveam’ est pervertere verum 7 ; haec comparative dicta sunt, sed omnes comparationes in Verbo ex significativis sumptae 8 sunt, n. 9 3579, 8989.

[3] Qui credunt quod sanctum Divinum quod in Verbo, non altius reconditum lateat quam in sensu qui apparet in littera, is in his et in reliquis Verbi non aliunde videt sanctum quam ex fide quod omnia quae ibi Divinitus inspirata sint 10 ; et quod 11 inexplicabilia ibi sint arcana soli Deo 12 nota, at qui in hac fide non sunt Verbum contemnunt, solum ob stilum ad apparentiam magis humilem, quam est stilus qui ad genium mundi applicatus est, qualis est apud plures scriptores antiquos et hodiernos; at 13 sciant quod sanctum Divinum lateat in omnibus et singulis Verbi, sed consistat in eo quod omnia et singula agant 14 de Domino, de 15 Ipsius regno et 16 Ecclesia; haec sanctissima sunt, quia sunt Divina a Domino, in quibus sic est vita aeterna secundum Domini verba apud Johannem, Verba quae Ego loquor vobis, spiritus sunt et vita sunt, Joh. 6:63 17 ; sed sanctissima illa Divina patent coram angelis in caelo, quia hi non capiunt Verbum naturaliter secundum sensum litteralem sed spiritualiter secundum sensum internum; secundum hunc sensum etiam homines caperent Verbum si angelicam vitam viverent, nempe vitam fidei et amoris; quae in sensu interno Verbi continentur nec aliud sunt quam quae genuina doctrina Ecclesiae docet; genuina doctrina Ecclesiae docet Dominum, fidem in Ipsum, amorem in Ipsum, et amorem boni quod ab Ipso; hic amor est charitas erga proximum, n. 6709, 6710, 8123; qui hanc vitam vivunt illustrantur a Domino et vident sancta Verbi, et nullatenus alii; videatur Praefatio ad Gen. xviii.

Footnotes:

1. See page 399, note 2

2. The Manuscript inserts in sensu interno.

3. explicatur

4. perversionem per falsa, et sanatio ejus

5. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

6. etiam in spirituali sensu idem

7. falso, Arcana Coelestia 2383

8. desumtae

9. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

10. sunt

11. The Manuscript inserts quae.

12. Deo solum

13. sed

14. The Manuscript inserts ibi.

15. The following two (or in some cases more) words are transposed in the Manuscript.

16. The Manuscript inserts de.

17. The editors of the third Latin edition made a minor correction here. For details, see the end of the appropriate volume of that edition.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.

From Swedenborg's Works

 

Arcana Coelestia #9302

Study this Passage

  
/ 10837  
  

9302. Vers. 20-30. Ecce Ego mitto angelum ante te, ad custodiendum te in via, et ad perducendum te ad locum quem praeparavi. Custodi a facie ejus et audi vocem ejus, ne exacerbes eum, quia non feret praevaricationem vestram, quia nomen Meum in medio ejus. Quia si audiendo audiveris vocem ejus et feceris omne quod loquar 1 , inimicum agam in inimicos tuos, et hostem agam in hostes tuos. Cum iverit angelus Meus ante te, et perduxerit te ad Emorraeum, et Chittaeum, et Perisaeum, et Cananaeum, Chivaeum, et Jebusaeum, et excidero illum, non incurvabis te diis illorum, et non servies illis, et non facies secundum opera illorum, quia destruendo destrues illos, et confringendo confringes statuas illorum. Et servietis Jehovae Deo vestro, et benedicet pani tuo et aquis tuis, et removebo morbum e medio tui. Non erit abortiens et sterilis in terra tua; numerum dierum tuorum implebo. Terrorem Meum mittam ante te, et turbabo omnem populum ad quos veneris, et dabo omnes inimicos tuos ad te cervicem. Et mittam crabronem ante te, et expellet Chivaeum, Cananaeum, et Chittaeum ab ante te. Non expellam illum ab ante te in anno uno, ne forte sit terra desolata, et multiplicetur super te fera agri. Parum parum expellam illum ab ante te, usque dum fructificeris et heredites terram. ‘Ecce Ego mitto angelum ante te’ significat Dominum quoad Divinum Humanum: ‘ad custodiendum te in via’ significat Ipsius providentiam et custodiam a falsis mali: ‘ad perducendum te ad locum quem praeparavi’ significat introductionem ab Ipso in caelum secundum bonum vitae et fidei: ‘custodi a facie ejus’ significat timorem sanctum: ‘et audi vocem ejus’ significat oboedientiam praeceptorum quae ab ipso: ‘ne exacerbes eum’ significat aversionem ab ipso per falsa ex malo: ‘quia non feret praevaricationem vestram’ significat quia illa repugnant veris ex bono: ‘quia nomen Meum 2 in medio ejus’ significat quod ex Ipso omne bonum amoris et verum fidei: ‘quia si audiendo audiveris vocem ejus’ significat instructionem de praeceptis fidei, et receptionem: ‘et feceris omne quod loquar 3 ’ significat obsequium ex fide et amore: ‘inimicum agam in inimicos tuos’ significat quod Dominus avertet omnia falsa ex malo: ‘et hostem agam in hostes tuos’ significat quod avertet omnia mala ex quibus falsa: ‘cum iverit angelus Meus ante te’ significat vitam secundum praecepta Domini: ‘et perduxerit te ad Emorraeum, et Chittaeum, et Perisaeum, et Cananaeum, Chivaeum, et Jebusaeum, et excidero illum’ significat cum Dominus tutatus sit contra mala et falsa infestantia Ecclesiam, et haec amoverit: ‘non incurvabis te diis illorum’ significat quod falsa mali non colenda: ‘et non servies illis’ significat quod nec oboedienda: ‘et non facies secundum opera illorum’ significat quod mala vitae non sectanda: 4 ‘quia destruendo destrues illos’ significat quod mala prorsus amovenda: ‘et confringendo confringes statuas illorum’ significat quod similiter falsa cultus: ‘et servietis Jehovae Deo vestro’ significat cultum solius Domini: ‘et benedicet pani tuo et aquis tuis’ significat incrementum boni amoris et veri fidei: ‘et removebo morbum e medio tui’ significat tutelam a falsificationibus veri et ab adulterationibus boni: ‘non erit abortiens et sterilis in terra tua’ significat quod bona et vera suo ordine in continua progressione procedent: ‘numerum dierum tuorum implebo’ significat usque ad statum plenum: ‘terrorem Meum mittam ante te’ significat terrorem illorum qui in malis falsi pro veris boni: ‘et turbabo omnem populum’ significat consternationem omnium falsorum: ‘ad quos veneris’ significat ex praesentia Domini: ‘et dabo omnes inimicos tuos ad te cervicem’ significat falsorum fugam et damnationem: ‘et mittam crabronem ante te’ significat formidinem illorum qui in falsis mali 5 : ‘et expellet Chivaeum, Cananaeum, et Chittaeum ab ante te’ significat fugam falsorum ex malis: ‘non expellam illum ab ante te in anno uno’ significat non fugam seu remotionem eorum festinam: ‘ne forte sit terra desolata’ significat deficientiam tunc et parum vitae spiritualis: ‘et multiplicetur super te fera agri’ significat affluxum falsorum ex jucundis amorum sui et mundi: ‘parum parum expellam illum ab ante te’ significat remotionem per gradus secundum ordinem: ‘usque dum fructificeris’ significat secundum incrementum boni: ‘et heredites terram’ significat dum in bono, ita regeneratus.

Footnotes:

1. loquor, in the First Latin Edition and in the Second Latin Edition

2. The Manuscript inserts est.

3. loquor, in the First Latin Edition and in the Second Latin Edition

4. The Manuscript has the following note written in m: quod destruerentur habitatores Canaanis erat propter repraesentativum Ecclesiae institutum, nam gentes repraesentabant mala et falsa, ac omnes ritus illorum, Judaei bona et vera Ecclesiae, quae simul esse (word in the Manuscript was not deciphered by the Editors), et quae Judaei proxissimi essent ad talia, et sic (word in the Manuscript was not deciphered by the Editors) repraesentiva [repraesentativa intended] Judaeci, quia (two words in the Manuscript were not deciphered by the Editors) in externis

5. ex malo altered to mali in the Manuscript, ex malo, in the First Latin Edition and in the Second Latin Edition, compare Arcana Coelestia 9331

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.