From Swedenborg's Works

Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet #1

Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

Go to section / 603  

← Previous    Next →

1. OM HIMLEN OCH HELVETET

När Herren inför lärjungarna talar om tidevarvets fulländning, som är kyrkans sista tid1, säger Han vid slutet av förutsägelserna om dess efter varandra följande tillstånd med avseende på kärlek och tro2:
»Strax efter de dagarnas bedrövelse skall solen förmörkas, och månen skall inte giva sitt sken, och stjärnorna skola falla från himlen, och himlarnas krafter skola bäva. Och då skall Människosonens tecken synas i himlen; och då skola jordens alla stammar jämra sig, och de skola se Människosonen komma i himlens skyar med makt och mycken härlighet. Och Han skall utsända sina änglar med basun och stor röst, och de skola församla Hans utvalda från de fyra vindarna, från himlarnas ena ände till den andra.» (Matteus 24:29-31.)

De som förstå dessa ord efter bokstavsmeningen tro inte annat än att på den sista tid som kallas den yttersta domen skall allt detta ske i enlighet med den bokstavliga skildringen. De tro sålunda inte endast, att solen och månen skola förmörkas, och att stjärnorna skola falla från himlen, samt att Herrens tecken skall synas i himlen, och att de skola se Honom i skyarna jämte änglar med basuner, utan även, enligt förutsägelser på andra ställen, att hela den synliga världen skall förgås, och att det sedan skall uppstå en ny himmel och en ny jord.

Denna uppfattning ha de flesta i kyrkan nu för tiden. Men de som tro så känna inte till de hemligheter som är dolda i Ordets alla enskilda ting. Ty i varje särskilt uttryck i Ordet är det en inre mening, i vilken inte förstås naturliga och världsliga saker, sådana som är i bokstavsmeningen, utan andliga och himmelska ting, och detta inte endast med avseende på meningen av flera ord, utan även med avseende på vart enda ord3. Ordet är nämligen skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter4 för det ändamåls skull, att det må vara en inre mening i alla enskilda ting. Hur beskaffad den meningen är, kan inses av allt som blivit sagt och visat därom i Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) och även av vad som sammanförts därifrån i förklaringen om Vita Hästen, varom talas i Uppenbarelseboken.

Enligt samma mening bör man förstå Herrens ovan anförda ord om sin ankomst i himlens skyar. Med solen, som skall förmörkas, betecknas Herren med hänsyn till kärleken5; med månen Herren med avseende på tron6; med stjärnorna kunskaperna om det goda och det sanna eller om kärlek och tro7; med Människosonens tecken i himlen uppenbarandet av den Gudomliga Sanningen; med jordens stammar, som skola jämra sig, allt som hör till det sanna och det goda eller till tro och kärlek8; med Herrens ankomst i himlens skyar med makt och härlighet Hans närvaro i Ordet och uppenbarelse9; med skyar betecknas Ordets bokstavsmening10, och med härlighet Ordets inre mening11; med änglar med basun och stor röst betecknas himlen, varifrån den Gudomliga Sanningen är12.

Härav kan man inse, att med dessa Herrens ord förstås, att vid kyrkans slut, då det inte mer finns någon kärlek och i följd därav inte heller någon tro, Herren skall upplåta sitt Ord med avseende på dess inre mening och uppenbara himlens hemligheter. De hemligheter som skola uppenbaras i vad som nu följer angå himlen och helvetet samt människans liv efter döden.

Den människa som tillhör kyrkan känner nu för tiden knappt något om himlen och helvetet, ej heller om sitt liv efter döden, ehuru alla dessa saker är beskrivna i Ordet. Ja, många som är födda inom kyrkan förneka dem även, sägande i sitt hjärta: Vem har kommit därifrån och berättat? För att inte ett sådant förnekande, som i synnerhet råder hos dem som ha mycken världslig vishet, även må besmitta och fördärva de i hjärtat okonstlade och de i tron enkla, har det givits mig att vara tillsammans med änglar och att tala med dem såsom en människa med en människa samt även att se, vad som är i himlarna och vad som är i helvetena, och detta nu i tretton år. Därför får jag nu beskriva dessa ting på grund av vad jag har sett och hört, i förhoppning om att okunnigheten sålunda må upplysas och otron skingras. Att nu för tiden en sådan omedelbar uppenbarelse sker, är därför, att det är den som förstås med Herrens ankomst.

-----
Footnotes:

1. »Tidevarvets fulländning» är kyrkans sista tid, Himmelska Hemligheter 4535, 10672.

2. Herrens förutsägelser i Matteus kap. 24 och 25 om tidevarvets fulländning och sin ankomst, således om kyrkans steg för steg fortgående ödeläggelse och om yttersta domen, förklaras i inledningarna till kapitlen 26-40 av Första Mosebok Himmelska Hemligheter 3353-3356, 3486-3489, 3650-3655, 3751-3759, 3897-3901, 4056-4060, 4229-4231, 4332-4335, 4422-4424, 4635-4638, 4661-4664, 4807-4810, 4954-4959, 5063-5071.

3. Att det i Ordets alla samtliga och enskilda ting finns en inre eller andlig mening, Himmelska Hemligheter 1143, 1984, 2135, 2333, 2395, 2495, 4442, 9049, 9063, 9086.

4. Att Ordet är skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter, och att på grund därav alla samtliga och enskilda saker däri beteckna andliga ting, Himmelska Hemligheter 1404, 1408, 1409, 1540, 1619, 1659, 1709, 1783, 2900, 9086.

5. Att solen i Ordet betecknar Herren med hänsyn till kärleken och i följd därav kärlek till Herren Himmelska Hemligheter 1529, 1837, 2441, 2495, 4060, 4696, 4996, 7083, 10809.

6. Att månen i Ordet betecknar Herren med hänsyn till tron och i följd därav tro på Herren Himmelska Hemligheter 1529, 1530, 2495, 4060, 4996, 7083.

7. Att stjärnorna i Ordet beteckna kunskaper om det goda och det sanna Himmelska Hemligheter 2495, 2849, 4697.

8. Att stammar beteckna alla sanningar och godheter i en sammanfattning, sålunda trons och kärlekens alla ting Himmelska Hemligheter 3858, 3926, 4060, 6335.

9. Att Herrens ankomst är Hans närvaro i Ordet samt uppenbarelse Himmelska Hemligheter 3900, 4060.

10. Att skyarna i Ordet beteckna Ordet i bokstaven eller dess bokstavsmening Himmelska Hemligheter 4060, 4391, 5922, 6343, 6752, 8106, 8781, 9430, 10551, 10574.

11. Att härlighet i Ordet betecknar den Gudomliga Sanningen sådan den är i himlen och sådan den är i Ordets inre mening Himmelska Hemligheter 4809, 5292, 5922, 8267, 8427, 9429, 10574.

12. Att basun eller trumpet betecknar den Gudomliga Sanningen i himlen och uppenbarad från himlen Himmelska Hemligheter 8815, 8823, 8915; detsamma betecknas med röst nr 6971, 9926.

-----

Go to section / 603  

← Previous    Next →

From Swedenborg's Works

Arcana Coelestia #4697

Go to section / 10837  

← Previous    Next →

4697. Et undecim stellae': quod significet cognitiones boni et

veri, constat a significatione stellarum' quod sint cognitiones

boni et veri; quod stellae' in Verbo illas significent, est quia

sunt parva luminaria quae lucent noctu, et a se in nostram

atmosphaeram tunc emittunt scintillas lucis, similiter ac

cognitiones illa quae sunt boni et veri: quod per stellas'

cognitiones illae 1 significentur, constare potest a pluribus

locis in Verbo 2, ut apud Jeremiam,

Dixit Jehovah, dans solem in lucem dici, statuta lunae

et stellarum in lucem noctis, commovens mare, ut tumultuentur

fluctus ejus, xxxi 35;

ubi de nova Ecclesia; 3 per dare solem in lucem diei'

significatur bonum amoris et charitatis, et per statuta lunae et

stellarum in lucem noctis', verum et cognitiones:

(References: Jeremiah 31:35)


[2] similiter

apud Davidem,

Jehovah Qui fecit luminaria magna,... solem in dominium

in die,... lucam et stellas in dominium in nocte, Ps. cxxxvi

7-9;

qui non sensum internum Verbi novit, credet quod per solem' hic

sol mundi et per lunam et stellas' luna et stellae intelligantur

4, at inde nullus sensus spiritualis et caelestis exsurgit, cum

tamen Verbum in singulis est caeleste; inde quoque patet quod sint

bona amoris et charitatis et vera fidei, cum cognitionibus eorum,

quae significantur:

(References: Psalms 136:7-9)


[3] similiter quae in capite primo Geneseos,

ubi de nova creatione hominis caelestis agitur,

Dixit Deus, Sit luminaria in expanso caelorum, ad

distinguendum inter diem et inter noctem, et erunt in signa

et in stata tempora, et in dies et (o)in annos; et erunt in

luminaria in expanso caelorum, ad lucem dandum super terra,

et factum ita: et fecit Deus duo luminaria magna, luminare

magnum ad dominandum die, et luminare minus ad dominandum

nocte, et stellas; et posuit illa Deus in expanso caelorum ad

lucem dandum super terra, et ad dominandum in die et in nocte,

et ad distinguendum inter lucem et inter tenebras, vers. (x)14-

18;

videatur n. 30-38:

(References: Arcana Coelestia 30-38, Genesis 1:14-18)


[4] apud Matthaeum,

Statim post afflictionem dierum istorum, sol

obscurabitur, et luna non dabit lumen suum, et stellae

cadent de caelo, et potentiae caelorum commovebuntur, xxiv

29;

quod per solem et lunam' ibi significetur amor et charitas, seu

bonum et verum, et per stellas' cognitiones, videatur n. (x)4060;

et quia ibi de ultimo die seu ultimo statu Ecclesiae agitur, per

quod sol obscurabitur et luna non dabit lumen suum' significatur

quod tunc peribit bonum amoris et charitatis, et per quod stellae

cadent de caelo', quod etiam cognitiones boni et veri;

(References: Arcana Coelestia 4060; Matthew 24:29)


[5] quod

illa significentur, patet a propheticis Verbi ubi 5 similia

dicuntur de ultimo Ecclesiae; ut apud Esaiam,

Ecce dies Jehovae veniet crudelis,... ad ponendum

terram in vastitatem, et peccatores perdet ex illa, nam

stellae caelorum et sidera eorum non lucebunt luce sua,

obscurabitur sol in ortu suo, et luna non splendere faciet

lucem suam, xiii 9, 10:

apud Joelem,

Propinquus est dies Jehovae,... sol et luna atrati

sunt, et stellae contraxerunt splendorem suum, iv 14, 15:

apud Ezechielem,

Obtegam cum exstinxero te caelos, et atrabo stellas

eorum, solem nube obtegam, et luna non lucere faciet lumen

suum, omnia luminaria lucis in caelo 6 atrabo super te, et

dabo tenebras super terra tua, xxxii 7, 8:

(m)et apud Johannem,

Quartus angelus clanxit, et percussa est tertia pars

solis, et tertia pars lunae, et tertia pars stellarum, ut

obtenebraretur tertia pars eorum, et dies non luceret tertia

sui parte, noxque similiter, Apoc. viii 12.(n)

(References: Ezekiel 32:7-8; Isaiah 13:9-10; Joel 3:16, 3:14-15, 3:14; Revelation 8:12)


[6] Praeterea quod stellae' sint cognitiones 7 boni et veri,

patet ab his locis: apud Danielem,

Ex uno cornu hirci caprarum crevit cornu unum de exiguo,

et crevit valde versus meridiem, et versus ortum, et versus decus,

et crevit usque ad exercitus caelorum, et dejecit in terram de

exercitu, et de stellis, et conculcavit ea, viii 9, 10:

et apud Johannem,

Draco magnus cauda sua traxit tertiam partem stellarum

caeli: et projecit eas in terram, Apoc. xii 4;

quod non stellae hic intelligantur 8, patet; agitur 9 apud

Danielem et apud Johannem de Ecclesiae statu ultimis temporibus:

(References: Daniel 8:9-10; Revelation 12:4)


[7] similiter apud Davidem,

Jehovah numerat numerum stellarum, omnibus nomina

vocat, Ps. cxlvii 4:

apud eundem,

Laudate Jehovam sol et luna, laudate Ipsum omnes stellae

lucis, Ps. cxlviii (x)3:

apud Johannem,

Signum magnum visum est in caelo, mulier circumdata

solem, et luna sub pedibus ejus, et super capite ejus corona

(t)duodecim {10} stellarum, Apoc. xii 1.

(References: Psalms 147:4, 148:3; Revelation 12:1)


[8] Quia per stellas' significantur cognitiones boni et veri, per

illas significantur doctrinalia Ecclesiae, nam haec sunt cognitione

doctrinale de fide separata a charitate ultimis temporibus per

stellam' ita describitur apud Johannem,

11 Tertius angelus clanxit, et cecidit e caelo stella

magna ardens sicut lampas, et cecidit super tertiam partem

fluviorum, et super fontes aquarum: nomen stellae dicitur

absinthium, [unde fit tertia pars aquarum absinthium,'] et

multi homines mortui sunt in aquis, quia amarae factae sunt,

Apoc. viii 10, 11;

aquae quae ex stella illa factae sunt amarae' sunt vera, et fluvii

ac fontes aquarum' sunt inde intelligentia et sapientia ex Verbo;

quod aquae' sint vera, videatur n. 2702, 3058, 3424; quod fluvii'

sint intelligentia, n. 3051; quodque fontes' sapientia ex Verbo,

n. 2702, 3424.

-----
Footnotes:

1. boni et veri

2. After stellas

3. The Manuscript inserts et

4. significentur

5. The Manuscript inserts paene

6. caelis

7. cogitationes, in the First Latin Edition

8. significentur

9. The Manuscript inserts enim et

10. undecim, in the First Latin Edition, a mistake arising possibly from the eleven stars with which this [ ] deals.

11. The Manuscript inserts Post

-----

(References: Arcana Coelestia 2702 [1-17], 3051, 3058, 3424, Genesis 37:9; Joel 3:14-15; Revelation 8:10-12, Revelation 8:10-11)

Go to section / 10837  

← Previous    Next →


Translate:
Share: