From Swedenborg's Works

 

Om Himlen och om Helvetet #1

Study this Passage

  
/ 603  
  

1. OM HIMLEN OCH HELVETET

När Herren inför lärjungarna talar om tidevarvets fulländning, som är kyrkans sista tid 1 , säger Han vid slutet av förutsägelserna om dess efter varandra följande tillstånd med avseende på kärlek och tro 2 :

»Strax efter de dagarnas bedrövelse skall solen förmörkas, och månen skall inte giva sitt sken, och stjärnorna skola falla från himlen, och himlarnas krafter skola bäva. Och då skall Människosonens tecken synas i himlen; och då skola jordens alla stammar jämra sig, och de skola se Människosonen komma i himlens skyar med makt och mycken härlighet. Och Han skall utsända sina änglar med basun och stor röst, och de skola församla Hans utvalda från de fyra vindarna, från himlarnas ena ände till den andra.» (Matteus 24:29-31.)

De som förstå dessa ord efter bokstavsmeningen tro inte annat än att på den sista tid som kallas den yttersta domen skall allt detta ske i enlighet med den bokstavliga skildringen. De tro sålunda inte endast, att solen och månen skola förmörkas, och att stjärnorna skola falla från himlen, samt att Herrens tecken skall synas i himlen, och att de skola se Honom i skyarna jämte änglar med basuner, utan även, enligt förutsägelser på andra ställen, att hela den synliga världen skall förgås, och att det sedan skall uppstå en ny himmel och en ny jord.

Denna uppfattning ha de flesta i kyrkan nu för tiden. Men de som tro så känna inte till de hemligheter som är dolda i Ordets alla enskilda ting. Ty i varje särskilt uttryck i Ordet är det en inre mening, i vilken inte förstås naturliga och världsliga saker, sådana som är i bokstavsmeningen, utan andliga och himmelska ting, och detta inte endast med avseende på meningen av flera ord, utan även med avseende på vart enda ord 3 . Ordet är nämligen skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter 4 för det ändamåls skull, att det må vara en inre mening i alla enskilda ting. Hur beskaffad den meningen är, kan inses av allt som blivit sagt och visat därom i Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) och även av vad som sammanförts därifrån i förklaringen om Vita Hästen, varom talas i Uppenbarelseboken.

Enligt samma mening bör man förstå Herrens ovan anförda ord om sin ankomst i himlens skyar. Med solen, som skall förmörkas, betecknas Herren med hänsyn till kärleken 5 ; med månen Herren med avseende på tron 6 ; med stjärnorna kunskaperna om det goda och det sanna eller om kärlek och tro 7 ; med Människosonens tecken i himlen uppenbarandet av den Gudomliga Sanningen; med jordens stammar, som skola jämra sig, allt som hör till det sanna och det goda eller till tro och kärlek 8 ; med Herrens ankomst i himlens skyar med makt och härlighet Hans närvaro i Ordet och uppenbarelse 9 ; med skyar betecknas Ordets bokstavsmening 10 , och med härlighet Ordets inre mening 11 ; med änglar med basun och stor röst betecknas himlen, varifrån den Gudomliga Sanningen är 12 .

Härav kan man inse, att med dessa Herrens ord förstås, att vid kyrkans slut, då det inte mer finns någon kärlek och i följd därav inte heller någon tro, Herren skall upplåta sitt Ord med avseende på dess inre mening och uppenbara himlens hemligheter. De hemligheter som skola uppenbaras i vad som nu följer angå himlen och helvetet samt människans liv efter döden.

Den människa som tillhör kyrkan känner nu för tiden knappt något om himlen och helvetet, ej heller om sitt liv efter döden, ehuru alla dessa saker är beskrivna i Ordet. Ja, många som är födda inom kyrkan förneka dem även, sägande i sitt hjärta: Vem har kommit därifrån och berättat? För att inte ett sådant förnekande, som i synnerhet råder hos dem som ha mycken världslig vishet, även må besmitta och fördärva de i hjärtat okonstlade och de i tron enkla, har det givits mig att vara tillsammans med änglar och att tala med dem såsom en människa med en människa samt även att se, vad som är i himlarna och vad som är i helvetena, och detta nu i tretton år. Därför får jag nu beskriva dessa ting på grund av vad jag har sett och hört, i förhoppning om att okunnigheten sålunda må upplysas och otron skingras. Att nu för tiden en sådan omedelbar uppenbarelse sker, är därför, att det är den som förstås med Herrens ankomst.

Footnotes:

1. »Tidevarvets fulländning» är kyrkans sista tid, Himmelska Hemligheter 4535, 10672.

2. Herrens förutsägelser i Matteus kap. 24 och 25 om tidevarvets fulländning och sin ankomst, således om kyrkans steg för steg fortgående ödeläggelse och om yttersta domen, förklaras i inledningarna till kapitlen 26-40 av Första Mosebok Himmelska Hemligheter 3353-3356, 3486-3489, 3650-3655, 3751-3759, 3897-3901, 4056-4060, 4229-4231, 4332-4335, 4422-4424, 4635-4638, 4661-4664, 4807-4810, 4954-4959, 5063-5071.

3. Att det i Ordets alla samtliga och enskilda ting finns en inre eller andlig mening, Himmelska Hemligheter 1143, 1984, 2135, 2333, 2395, 2495, 4442, 9049, 9063, 9086.

4. Att Ordet är skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter, och att på grund därav alla samtliga och enskilda saker däri beteckna andliga ting, Himmelska Hemligheter 1404, 1408, 1409, 1540, 1619, 1659, 1709, 1783, 2900, 9086.

5. Att solen i Ordet betecknar Herren med hänsyn till kärleken och i följd därav kärlek till Herren Himmelska Hemligheter 1529, 1837, 2441, 2495, 4060, 4696, 4996, 7083, 10809.

6. Att månen i Ordet betecknar Herren med hänsyn till tron och i följd därav tro på Herren Himmelska Hemligheter 1529, 1530, 2495, 4060, 4996, 7083.

7. Att stjärnorna i Ordet beteckna kunskaper om det goda och det sanna Himmelska Hemligheter 2495, 2849, 4697.

8. Att stammar beteckna alla sanningar och godheter i en sammanfattning, sålunda trons och kärlekens alla ting Himmelska Hemligheter 3858, 3926, 4060, 6335.

9. Att Herrens ankomst är Hans närvaro i Ordet samt uppenbarelse Himmelska Hemligheter 3900, 4060.

10. Att skyarna i Ordet beteckna Ordet i bokstaven eller dess bokstavsmening Himmelska Hemligheter 4060, 4391, 5922, 6343, 6752, 8106, 8781, 9430, 10551, 10574.

11. Att härlighet i Ordet betecknar den Gudomliga Sanningen sådan den är i himlen och sådan den är i Ordets inre mening Himmelska Hemligheter 4809, 5292, 5922, 8267, 8427, 9429, 10574.

12. Att basun eller trumpet betecknar den Gudomliga Sanningen i himlen och uppenbarad från himlen Himmelska Hemligheter 8815, 8823, 8915; detsamma betecknas med röst nr 6971, 9926.

  
/ 603  
  

From Swedenborg's Works

 

Arcana Coelestia #4056

Study this Passage

  
/ 10837  
  

4056. GENESEOS CAPUT TRIGESIMUM PRIMUM

In Parte Tertia ante capita 26-30 explicata sunt quae Dominus de Consummatione Saeculi seu Ultimo Judicio locutus est et praedixerat apud Matthaeum, capite ibi 24 a versu 3 usque ad 28; veniunt nunc explicanda quae ibi ordine sequuntur; ante hoc caput quae versibus 29-31, nempe haec verba, Statim autem post afflictionem dierum istorum, sol obscurabitur, et luna non dabit lumen suum, et stellae cadent de caelo, et potentiae caelorum commovebuntur. Et tunc apparebit signum Filii hominis in caelo, et tunc plangent omnes tribus terrae; et videbunt Filium hominis venientem in nubibus caeli cum potentia et gloria multa: Et emittet angelos suos cum tuba et voce magna, et congregabunt electos Ipsius a quatuor ventis, ab extremo caelorum usque ad extremum illorum.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.

From Swedenborg's Works

 

Arcana Coelestia #4639

Study this Passage

  
/ 10837  
  

4639. CAPUT XXXVI

1. Et hae nativitates Esavi, ipse Edom.

2. Esau accepit feminas suas e filiabus Canaan, Adam filiam Elonis Hittaei, et Oholibamam filiam Anae filiae Zibeonis Hivaei.

3. Et Basematham filiam Jishmaelis, sororem Nebaioth.

4. Et peperit Adah Esavo Eliphazum, et Basemath peperit Reuelem.

5. Et Oholibamah peperit Jeushum, et Jaelam, et Korahum; hi filii Esavi qui nati ei in terra Canaan.

6. Et accepit Esau feminas suas, et filios suos, et filias suas, et omnes animas domus suae, et acquisitionem suam, et omnem bestiam suam, et omnem emptionem suam, quae acquisivit in terra Canaan, et ivit ad terram a coram Jacobo fratre suo.

7. Quia fuit conquisitio eorum multa prae habitare simul, et non potuit terra peregrinationum eorum ferre eos a coram acquisitionibus eorum.

8. Et habitavit Esau in monte Seir; Esau ipse Edom.

9. Et hae nativitates Esavi patris Edomi in monte Seir.

10. Haec nomina filiorum Esavi; Eliphaz filius Adae uxoris Esavi; Reuel filius Basemath uxoris Esavi.

11. Et fuerunt filii Eliphazi, Teman, Omar, Zepho, et Gaetam, et Kenaz.

12. Et Timna fuit concubina Eliphazo filio Esavi, et peperit Eliphazo Amalekum; hi filii Adae uxoris Esavi.

13. Et hi filii Reuelis, Nahath et Zerah, Shammah, et Mizzah; hi fuerunt filii Basemath uxoris Esavi.

14. Et hi fuerunt filii Oholibamae filiae Anae, filiae Zibeonis, uxoris Esavi, et peperit Esavo Jeushum, et Jaelam, et Korah.

15. Hi duces filiorum Esavi, filii Eliphazi primogeniti Esavi, dux Teman, dux Omar, dux Zepho, dux Kenaz.

16. Dux Korah, dux Gaetam, dux Amalek; hi duces Eliphazi in terra Edom; hi filii Adae.

17. Et hi filii Reuelis filii Esavi, dux Nahath, dux Zerah, dux Shammah, dux Mizzah; hi duces Reuelis in terra Edom; hi filii Basemath uxoris Esavi.

18. Et hi filii Oholibamae uxoris Esavi, dux Jeush, dux Jaelam, dux Korah; hi duces Oholibamae filiae Anae uxoris Esavi.

19. Hi filii Esavi, et hi duces illorum, ipse Edom.

20. Hi filii Seir Horitae habitatores terrae, Lotan, et Shobal, et Zibeon, et Anah.

21. Et Dishon, et Ezer, et Dishan, hi duces Horitae filii Seir in terra Edom.

22. Et fuerunt filii Lotanis, Hori et Hemam; et soror Lotanis Timna.

23. Et hi filii Shobalis, Alvan, et Manahath, et Ebal, Shepho et Onam.

24. Et hi filii Zibeonis, et Aiah et Anah; hic Anah qui invenit mulos in deserto, in pascendo illo asinos Zibeoni patri suo.

25. Et hi filii Anae; Dishan, et Oholibamah filia Anae.

26. Et hi filii Dishonis; Hemdan, et Eshban, et Jithran, et Cheran.

27. Hi filii Ezer, Bilhan et Zaavan et Akan.

28. Hi filii Dishanis, Uz et Aran.

29. Hi duces Horitae; dux Lotan, dux Shobal, dux Zibeon, dux Anah.

30. Dux Dishon, dux Ezer, dux Dishan; hi duces Horitae quoad duces illorum in terra Seir.

31. Et hi reges qui regnarunt in terra Edom, ante regnare regem filiis Israelis.

32. Et regnavit in Edom, Bela filius Beoris, et nomen civitatis illius Dinhabah.

33. Et mortuus Bela, et regnavit loco illius Johab filius Zerah e Bozrah.

34. Et mortuus Johab, et regnavit loco illius Husham, e terra Temanitarum.

35. Et mortuus Husham, et regnavit loco illius Hadad filius Bedad, qui percussit Midianem in agro Moabi et nomen civitatis illius Avith.

36. Et mortuus Hadad, et regnavit loco illius Samlah e Masrekah.

37. Et mortuus Samlah, et regnavit loco illius Shaul e Rehoboth fluvii.

38. Et mortuus Shaul, et regnavit loco illius Baal-hanan filius Achbor.

39. Et mortuus Baal-hanan filius Achbor, et regnavit loco illius Hadar, et nomen civitatis illius Pau; et nomen uxoris illius Mehetabel, filia Matred filiae Mezahab.

40. Et haec nomina ducum Esavi, quod familias illorum, quoad loca illorum, in nominibus illorum; dux Timna, dux Alvah, dux Jetheth;

41. Dux Oholibamah, dux Elah, dux Pinon;

42. Dux Kenaz, dux Teman, dux Mibzar;

43. Dux Magdiel, dux Iram; hi duces Edomi, quoad habitationes illorum, in terra possessionis illorum, ipse Esau pater Edomi.

CONTENTA

In sensu interno hic agitur de Divino Bono Naturali Domini, et omnis illius Boni ordo describitur per nomina; Divinum Bonum Naturale Domini est ‘Esau’.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.