From Swedenborg's Works

 

Om Himlen och om Helvetet #1

Study this Passage

  
/ 603  
  

1. OM HIMLEN OCH HELVETET

När Herren inför lärjungarna talar om tidevarvets fulländning, som är kyrkans sista tid 1 , säger Han vid slutet av förutsägelserna om dess efter varandra följande tillstånd med avseende på kärlek och tro 2 :

»Strax efter de dagarnas bedrövelse skall solen förmörkas, och månen skall inte giva sitt sken, och stjärnorna skola falla från himlen, och himlarnas krafter skola bäva. Och då skall Människosonens tecken synas i himlen; och då skola jordens alla stammar jämra sig, och de skola se Människosonen komma i himlens skyar med makt och mycken härlighet. Och Han skall utsända sina änglar med basun och stor röst, och de skola församla Hans utvalda från de fyra vindarna, från himlarnas ena ände till den andra.» (Matteus 24:29-31.)

De som förstå dessa ord efter bokstavsmeningen tro inte annat än att på den sista tid som kallas den yttersta domen skall allt detta ske i enlighet med den bokstavliga skildringen. De tro sålunda inte endast, att solen och månen skola förmörkas, och att stjärnorna skola falla från himlen, samt att Herrens tecken skall synas i himlen, och att de skola se Honom i skyarna jämte änglar med basuner, utan även, enligt förutsägelser på andra ställen, att hela den synliga världen skall förgås, och att det sedan skall uppstå en ny himmel och en ny jord.

Denna uppfattning ha de flesta i kyrkan nu för tiden. Men de som tro så känna inte till de hemligheter som är dolda i Ordets alla enskilda ting. Ty i varje särskilt uttryck i Ordet är det en inre mening, i vilken inte förstås naturliga och världsliga saker, sådana som är i bokstavsmeningen, utan andliga och himmelska ting, och detta inte endast med avseende på meningen av flera ord, utan även med avseende på vart enda ord 3 . Ordet är nämligen skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter 4 för det ändamåls skull, att det må vara en inre mening i alla enskilda ting. Hur beskaffad den meningen är, kan inses av allt som blivit sagt och visat därom i Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) och även av vad som sammanförts därifrån i förklaringen om Vita Hästen, varom talas i Uppenbarelseboken.

Enligt samma mening bör man förstå Herrens ovan anförda ord om sin ankomst i himlens skyar. Med solen, som skall förmörkas, betecknas Herren med hänsyn till kärleken 5 ; med månen Herren med avseende på tron 6 ; med stjärnorna kunskaperna om det goda och det sanna eller om kärlek och tro 7 ; med Människosonens tecken i himlen uppenbarandet av den Gudomliga Sanningen; med jordens stammar, som skola jämra sig, allt som hör till det sanna och det goda eller till tro och kärlek 8 ; med Herrens ankomst i himlens skyar med makt och härlighet Hans närvaro i Ordet och uppenbarelse 9 ; med skyar betecknas Ordets bokstavsmening 10 , och med härlighet Ordets inre mening 11 ; med änglar med basun och stor röst betecknas himlen, varifrån den Gudomliga Sanningen är 12 .

Härav kan man inse, att med dessa Herrens ord förstås, att vid kyrkans slut, då det inte mer finns någon kärlek och i följd därav inte heller någon tro, Herren skall upplåta sitt Ord med avseende på dess inre mening och uppenbara himlens hemligheter. De hemligheter som skola uppenbaras i vad som nu följer angå himlen och helvetet samt människans liv efter döden.

Den människa som tillhör kyrkan känner nu för tiden knappt något om himlen och helvetet, ej heller om sitt liv efter döden, ehuru alla dessa saker är beskrivna i Ordet. Ja, många som är födda inom kyrkan förneka dem även, sägande i sitt hjärta: Vem har kommit därifrån och berättat? För att inte ett sådant förnekande, som i synnerhet råder hos dem som ha mycken världslig vishet, även må besmitta och fördärva de i hjärtat okonstlade och de i tron enkla, har det givits mig att vara tillsammans med änglar och att tala med dem såsom en människa med en människa samt även att se, vad som är i himlarna och vad som är i helvetena, och detta nu i tretton år. Därför får jag nu beskriva dessa ting på grund av vad jag har sett och hört, i förhoppning om att okunnigheten sålunda må upplysas och otron skingras. Att nu för tiden en sådan omedelbar uppenbarelse sker, är därför, att det är den som förstås med Herrens ankomst.

Footnotes:

1. »Tidevarvets fulländning» är kyrkans sista tid, Himmelska Hemligheter 4535, 10672.

2. Herrens förutsägelser i Matteus kap. 24 och 25 om tidevarvets fulländning och sin ankomst, således om kyrkans steg för steg fortgående ödeläggelse och om yttersta domen, förklaras i inledningarna till kapitlen 26-40 av Första Mosebok Himmelska Hemligheter 3353-3356, 3486-3489, 3650-3655, 3751-3759, 3897-3901, 4056-4060, 4229-4231, 4332-4335, 4422-4424, 4635-4638, 4661-4664, 4807-4810, 4954-4959, 5063-5071.

3. Att det i Ordets alla samtliga och enskilda ting finns en inre eller andlig mening, Himmelska Hemligheter 1143, 1984, 2135, 2333, 2395, 2495, 4442, 9049, 9063, 9086.

4. Att Ordet är skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter, och att på grund därav alla samtliga och enskilda saker däri beteckna andliga ting, Himmelska Hemligheter 1404, 1408, 1409, 1540, 1619, 1659, 1709, 1783, 2900, 9086.

5. Att solen i Ordet betecknar Herren med hänsyn till kärleken och i följd därav kärlek till Herren Himmelska Hemligheter 1529, 1837, 2441, 2495, 4060, 4696, 4996, 7083, 10809.

6. Att månen i Ordet betecknar Herren med hänsyn till tron och i följd därav tro på Herren Himmelska Hemligheter 1529, 1530, 2495, 4060, 4996, 7083.

7. Att stjärnorna i Ordet beteckna kunskaper om det goda och det sanna Himmelska Hemligheter 2495, 2849, 4697.

8. Att stammar beteckna alla sanningar och godheter i en sammanfattning, sålunda trons och kärlekens alla ting Himmelska Hemligheter 3858, 3926, 4060, 6335.

9. Att Herrens ankomst är Hans närvaro i Ordet samt uppenbarelse Himmelska Hemligheter 3900, 4060.

10. Att skyarna i Ordet beteckna Ordet i bokstaven eller dess bokstavsmening Himmelska Hemligheter 4060, 4391, 5922, 6343, 6752, 8106, 8781, 9430, 10551, 10574.

11. Att härlighet i Ordet betecknar den Gudomliga Sanningen sådan den är i himlen och sådan den är i Ordets inre mening Himmelska Hemligheter 4809, 5292, 5922, 8267, 8427, 9429, 10574.

12. Att basun eller trumpet betecknar den Gudomliga Sanningen i himlen och uppenbarad från himlen Himmelska Hemligheter 8815, 8823, 8915; detsamma betecknas med röst nr 6971, 9926.

  
/ 603  
  

The Bible

 

Matteus 25

Study

   

1 »Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio jungfrur togo sina lampor och gingo ut för att möta brudgummen.

2 Men fem av dem voro oförståndiga, och fem voro förståndiga.

3 De oförståndiga togo väl sina lampor, men togo ingen olja med sig.

4 De förståndiga åter togo olja i sina kärl, tillika med lamporna.

5 Då nu brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade.

6 Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: 'Se brudgummen kommer! Gån ut och möten honom.'

7 Då stodo alla jungfrurna upp och redde till sina lampor.

8 Och de oförståndiga sade till de förståndiga: 'Given oss av eder olja, ty våra lampor slockna.'

9 Men de förståndiga svarade och sade: 'Nej, den skulle ingalunda räcka till för både oss och eder. Gån hellre bort till dem som sälja, och köpen åt eder.'

10 Men när de gingo bort för att köpa, kom brudgummen, och de som voro redo gingo in med honom till bröllopet, och dörren stängdes igen.

11 Omsider kommo ock de andra jungfrurna och sade: 'Herre, herre, låt upp för oss.'

12 Men han svarade och sade: 'Sannerligen säger jag eder: Jag känner eder icke.'

13 Vaken fördenskull; ty I veten icke dagen, ej heller stunden.

14 Ty det skall ske, likasom när en man som ville fara utrikes kallade till sig sina tjänare och överlämnade åt dem sina ägodelar;

15 åt en gav han fem pund, åt en annan två och åt en tredje ett pund, åt var och en efter hans förmåga, och for utrikes.

16 Strax gick då den som hade fått de fem punden bort och förvaltade dem så, att han med dem vann andra fem pund.

17 Den som hade fått de två punden vann på samma sätt andra två.

18 Men den som hade fått ett pund gick bort och grävde en grop i jorden och gömde där sin herres penningar.

19 En lång tid därefter kom tjänarnas herre hem och höll räkenskap med dem.

20 Då trädde den fram, som hade fått de fem punden, och bar fram andra fem pund och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig fem pund; se, andra fem pund har jag vunnit.'

21 Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'

22 Så trädde ock den fram, som hade fått de två punden, och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig två pund; se, andra två pund har jag vunnit.'

23 Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'

24 Sedan trädde ock den fram, som hade fått ett pund, och sade: 'Herre, jag hade lärt känna dig såsom en sträng man, som vill skörda, där du icke har sått, och inbärga, där du icke har utstrött;

25 och av fruktan för dig gick jag bort och gömde ditt pund i jorden. Se här har du vad dig tillhör.'

26 svarade hans herre och sade till honom: 'Du onde och late tjänare, du visste att jag vill skörda, där jag icke har sått, och inbärga, där jag icke har utstrött?

27 Då borde du också hava satt in mina penningar i en bank, så att jag hade fått igen mitt med ränta, när jag kom hem.

28 Tagen därför ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.

29 Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.

30 Och kasten den oduglige tjänaren ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.

31 Men när Människosonen kommer i sin härlighet, och alla änglar med honom, då skall han sätta sig sin härlighets tron.

32 Och inför honom skola församlas alla folk och han skall skilja dem från varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna.

33 Och fåren skall han ställa på sin högra sida, och getterna på den vänstra.

34 Därefter skall Konungen säga till dem som stå på hans högra sida: 'Kommen, I min Faders välsignade, och tagen i besittning det rike som är tillrett åt eder från världens begynnelse.

35 Ty jag var hungrig, och I gåven mig att äta; jag var törstig, och I gåven mig att dricka; jag var husvill, och I gåven mig härbärge,

36 naken, och I klädden mig; jag var sjuk, och I besökten mig; jag var i fängelse, och I kommen till mig.'

37 Då skola de rättfärdiga svara honom och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig och gåvo dig mat, eller törstig och gåvo dig att dricka?

38 Och när sågo vi dig husvill och gåvo dig härbärge, eller naken och klädde dig?

39 Och när sågo vi dig sjuk eller i fängelse och kommo till dig?'

40 Då skall Konungen svara och säga till dem: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I haven gjort mot en av dessa mina minsta bröder, det haven I gjort mot mig.'

41 Därefter skall han ock säga till dem som stå på hans vänstra sida: 'Gån bort ifrån mig, I förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar.

42 Ty jag var hungrig, och I gåven mig icke att äta; jag var törstig, och I gåven mig icke att dricka;

43 jag var husvill, och I gåven mig icke härbärge, naken, och I klädden mig icke, sjuk och i fängelse, och I besökten mig icke.'

44 Då skola också de svara och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig eller törstig eller husvill eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig icke?'

45 Då skall han svara dem och säga: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I icke haven gjort mot en av dessa minsta, det haven I ej heller gjort mot mig.'

46 Och dessa skola då då bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv

   

From Swedenborg's Works

 

Arcana Coelestia #9429

Study this Passage

  
/ 10837  
  

9429. 'And the glory of Jehovah lay over Mount Sinai' means the more internal levels of the Lord's Word in heaven. This is clear from the meaning of 'the glory of Jehovah', when the Word is the subject, as its inward sense, thus the more internal levels of the Word, dealt with in the Preface to Genesis 18, and in 5922; and from the meaning of 'Mount Sinai' as Divine Truth emanating from the Lord, and consequently as heaven, dealt with above in 9420, 9427. The reason why the more internal levels of the Word are called 'the glory' is that Divine Truth emanating from the Lord as the Sun composes the light in heaven, which enables the angels there to see with their eyes and at the same time gives them intelligence and wisdom, 1531, 1619-1632, 2776, 3138, 3167, 3190, 3195, 3339, 3341, 3636, 3643, 3862, 3993, 4302, 4415, 4527, 5400, 6313, 6608, 6907, 8644, 8707, 8861. This Divine light is the source of all the glory in heaven, whose brightness is such that it exceeds all human imagination. From this it is evident why the inward sense of the Word is 'the glory'; for the inward sense of the Word is the Divine Truth emanating from the Lord in heaven, and so it is the light which is the source of all the glory there.

[2] This is what 'glory' is used to mean in a large number of places in the Word, such as where it says that they would see the Son of Man coming in a cloud with glory, Matthew 24:30; Luke 21:27; that the Lord, after He had suffered would enter into His glory, Luke 24:26; that when He came in His glory He would sit on the throne of His glory, Matthew 25:31, 'sitting on the throne of glory' meaning judging with Divine Truth that comes from Him; and that Moses and Elijah appeared in glory, Luke 9:30-31, 'Moses and Elijah' there being the Word, see Preface to Genesis 18, and 2762, 5247, 9372. It is also what the Lord's 'being glorified' is used to mean in John,

Now is the Son of Man glorified, and God is glorified in Him. If God is glorified in Him, God will also glorify Him in Himself, and will glorify Him at once. John 13:31-32.

'Being glorified in God' means becoming Divine Good from which Divine Truth springs. Something similar appears in John 12:28.

[3] Divine Truth emanating from the Lord as it exists in heaven is meant by 'the glory' in the following places as well: In Isaiah,

The voice of one crying in the wilderness, Prepare the way of Jehovah. And the glory of Jehovah will be revealed, and all flesh will see it together. Isaiah 40:3, 5.

These are words referring to the Coming of the Lord, in which 'the glory of Jehovah' that will be revealed is Divine Truth. The Lord is that Truth because it comes from Him, as is evident in John,

In the beginning was the Word, and the Word was with God, and the Word was God. In Him was life, and the life was the light of men. He was the true light. And the Word became flesh; and we saw His glory, glory as of the Only Begotten from the Father. John 1:1, 4, 9, 14.

'The Word' here is Divine Truth, and so is 'the light', from which it is evident what 'seeing His glory' means. The Lord, as is well known, did not appear in any glory in the world, apart from when He was transfigured.

[4] 'The glory' has the same meaning elsewhere in John,

These things Isaiah said when he saw His glory and spoke of Him. But they delighted in the glory of men more than in the glory of God. I have come as light into the world in order that everyone who believes in Me may not remain in darkness. John 12:41, 43, 46.

Here also 'the Lord's glory' and 'the glory of God' stand for Divine Truth, while 'the glory of men' stands for falsity. In Isaiah,

Shine, for your light has come, and the glory of Jehovah has risen upon you. Jehovah will arise upon you, and His glory will be seen over you. The glory of Lebanon will come to you to beautify the place of My sanctuary. Your sun will no longer go down and your moon will not be withdrawn, for Jehovah will be to you an everlasting light. Isaiah 60:1-end.

This plainly refers to the Coming of the Lord, His kingdom, heaven, and the Church. Divine Truth emanating from His Divine Human is described in the whole of that chapter, where it is called light, honour, and glory.

[5] In the same prophet,

They will fear the name of Jehovah from the setting of the sun, and His glory from the rising of the sun. The Redeemer will come to Zion. Isaiah 59:19-20.

Here also it refers to the Lord. 'The name of Jehovah' stands for all the truth of faith and good of love from which worship flows, 2724, 3006, 6674, 9310. In the same prophet,

I have called You in righteousness, and will give You as a covenant of the people, 1 a light of the nations. I am Jehovah, that is My name; and My glory I will not give to another. Isaiah 42:6, 8.

This too is a reference to the Lord, in which 'a light of the nations' means Divine Truth which comes from Him; 'not giving glory to another' means that that Divine Truth comes from no one other than the Lord, who is one with Jehovah, as again in the same prophet,

For My own sake, for My own sake, I will do it; and My glory I will not give to another. Isaiah 48:11.

[6] 'Glory' has a like meaning elsewhere in Isaiah,

Your light will break forth like the dawn; your righteousness will walk before you, the glory of Jehovah will gather you up. Isaiah 58:8.

In the same prophet,

One will come to gather all nations and tongues, that they may come and see My glory. Isaiah 66:18.

In the same prophet,

Jehovah Zebaoth will reign on Mount Zion and in Jerusalem, and before all His elders, glory. Isaiah 24:23.

In Moses,

Jehovah said, I am the Living One, and the whole earth will be filled with the glory of Jehovah. Numbers 14:20-21.

In all these places, which refer to the Lord, 'glory' means Divine Truth which emanates from Him.

[7] In Isaiah,

I saw the Lord sitting upon a throne, high and lifted up. And above Him stood the seraphim. And one cried to another, Holy, holy, holy is Jehovah Zebaoth; the whole earth is full of His glory. Isaiah 6:1-3.

In David,

The heavens recount the glory of God. Psalms 19:1.

And in the same author,

... that the nations may fear the name of Jehovah, and the kings of the earth Your glory, in that Jehovah has built Zion and appeared in His glory. Psalms 102:15-16.

In Revelation,

The glory of God will give the holy Jerusalem light, and its lamp is the Lamb. And the nations that are saved will walk in His light, and the kings of the earth will bring their glory and honour into it. Revelation 21:23-25.

'The holy Jerusalem' stands for a new Church; 'the glory of God' stands for Divine Truth from the Lord there, as does 'His light' in which they will walk; and 'the kings of the earth' who 'will bring glory' stands for those who are guided by truths derived from good, 2015, 2069, 4581, 4966, 5044, 6148. All this now makes clear what the meaning is of 'the glory of Jehovah' which lay over Mount Sinai. See also 8427.

Footnotes:

1. The Latin means for the people but the Hebrew means of the people, which Swedenborg has in some other places where he quotes this verse.

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.