1. OM HIMLEN OCH HELVETET

När Herren inför lärjungarna talar om tidevarvets fulländning, som är kyrkans sista tid ¹ , säger Han vid slutet av förutsägelserna om dess efter varandra följande tillstånd med avseende på kärlek och tro ² :

»Strax efter de dagarnas bedrövelse skall solen förmörkas, och månen skall inte giva sitt sken, och stjärnorna skola falla från himlen, och himlarnas krafter skola bäva. Och då skall Människosonens tecken synas i himlen; och då skola jordens alla stammar jämra sig, och de skola se Människosonen komma i himlens skyar med makt och mycken härlighet. Och Han skall utsända sina änglar med basun och stor röst, och de skola församla Hans utvalda från de fyra vindarna, från himlarnas ena ände till den andra.» (Matteus 24:29-31.)

De som förstå dessa ord efter bokstavsmeningen tro inte annat än att på den sista tid som kallas den yttersta domen skall allt detta ske i enlighet med den bokstavliga skildringen. De tro sålunda inte endast, att solen och månen skola förmörkas, och att stjärnorna skola falla från himlen, samt att Herrens tecken skall synas i himlen, och att de skola se Honom i skyarna jämte änglar med basuner, utan även, enligt förutsägelser på andra ställen, att hela den synliga världen skall förgås, och att det sedan skall uppstå en ny himmel och en ny jord.

Denna uppfattning ha de flesta i kyrkan nu för tiden. Men de som tro så känna inte till de hemligheter som är dolda i Ordets alla enskilda ting. Ty i varje särskilt uttryck i Ordet är det en inre mening, i vilken inte förstås naturliga och världsliga saker, sådana som är i bokstavsmeningen, utan andliga och himmelska ting, och detta inte endast med avseende på meningen av flera ord, utan även med avseende på vart enda ord ³ . Ordet är nämligen skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter ⁴ för det ändamåls skull, att det må vara en inre mening i alla enskilda ting. Hur beskaffad den meningen är, kan inses av allt som blivit sagt och visat därom i Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) och även av vad som sammanförts därifrån i förklaringen om Vita Hästen, varom talas i Uppenbarelseboken.

Enligt samma mening bör man förstå Herrens ovan anförda ord om sin ankomst i himlens skyar. Med solen, som skall förmörkas, betecknas Herren med hänsyn till kärleken ⁵ ; med månen Herren med avseende på tron ⁶ ; med stjärnorna kunskaperna om det goda och det sanna eller om kärlek och tro ⁷ ; med Människosonens tecken i himlen uppenbarandet av den Gudomliga Sanningen; med jordens stammar, som skola jämra sig, allt som hör till det sanna och det goda eller till tro och kärlek ⁸ ; med Herrens ankomst i himlens skyar med makt och härlighet Hans närvaro i Ordet och uppenbarelse ⁹ ; med skyar betecknas Ordets bokstavsmening ¹⁰ , och med härlighet Ordets inre mening ¹¹ ; med änglar med basun och stor röst betecknas himlen, varifrån den Gudomliga Sanningen är ¹² .

Härav kan man inse, att med dessa Herrens ord förstås, att vid kyrkans slut, då det inte mer finns någon kärlek och i följd därav inte heller någon tro, Herren skall upplåta sitt Ord med avseende på dess inre mening och uppenbara himlens hemligheter. De hemligheter som skola uppenbaras i vad som nu följer angå himlen och helvetet samt människans liv efter döden.

Den människa som tillhör kyrkan känner nu för tiden knappt något om himlen och helvetet, ej heller om sitt liv efter döden, ehuru alla dessa saker är beskrivna i Ordet. Ja, många som är födda inom kyrkan förneka dem även, sägande i sitt hjärta: Vem har kommit därifrån och berättat? För att inte ett sådant förnekande, som i synnerhet råder hos dem som ha mycken världslig vishet, även må besmitta och fördärva de i hjärtat okonstlade och de i tron enkla, har det givits mig att vara tillsammans med änglar och att tala med dem såsom en människa med en människa samt även att se, vad som är i himlarna och vad som är i helvetena, och detta nu i tretton år. Därför får jag nu beskriva dessa ting på grund av vad jag har sett och hört, i förhoppning om att okunnigheten sålunda må upplysas och otron skingras. Att nu för tiden en sådan omedelbar uppenbarelse sker, är därför, att det är den som förstås med Herrens ankomst.

Footnotes:

198. The Lord spoke to his disciples about the close of the age (or the last time of the church); at the end of his predictions about the stages and changes it would go through he said the following:

Immediately after the affliction of those days the sun will be darkened and the moon will not give its light; the stars will fall from heaven and the powers of the heavens will be shaken. Then the sign of the Son of Humankind will appear in heaven and all the tribes of the earth will wail. They will see the Son of Humankind coming in the clouds of heaven with power and great glory. He will send out angels with a great sound of a trumpet, and they will gather his chosen people from the four winds, from one end of the heavens to the other. (Matthew 24:29-31)

In the spiritual meaning, these statements do not indicate that the sun and the moon will be darkened, the stars will fall from heaven, the sign of the Lord will appear in heaven, and people will see him in the clouds and see angels with trumpets. Instead, the individual words there have spiritual meanings that relate to the church. The details that are mentioned relate to the church's state at its end.

In the spiritual meaning, the sun that will be darkened means love for the Lord. The moon that will not give its light means faith in him. The stars that will fall from heaven mean concepts of goodness and truth. The sign of the Son of Humankind in heaven means the divine truth from him in the Word that will become apparent. The tribes of the earth that will wail mean the loss of all true belief and all good love. The Son of Humankind coming in the clouds of heaven with power and glory means the Lord's presence in the Word and his ability to give revelations through it. The clouds of heaven mean the Word's literal meaning; the glory means the Word's spiritual meaning. The angels sent out with a great sound of a trumpet mean heaven as a source of divine truth. Gathering the chosen people from the four winds from one end of the heavens to the other means building a new heaven and a new church that consists of people who have faith in the Lord and who live by his commandments.

It does not mean a darkening of the sun and moon and a falling of stars to earth. This is obvious from the prophets, who have similar things to say about the state of the church when the Lord would come into the world. For example in Isaiah,

Behold the savage day of Jehovah will come, a day of the rage of his anger. The stars of the heavens and their constellations will not shed their light. The sun will be darkened in its rising, and the moon will not let its light shine. I will visit malice upon the globe. (Isaiah 13:9-11)

In Joel,

The day of Jehovah is coming, a day of darkness and blackness. The sun and the moon will be blackened, and the stars will withdraw their splendor. (Joel 2:1-2, 10; 3:15)

In Ezekiel,

I will cover the heavens and blacken the stars. I will cover the sun with a cloud, and the moon will not make its light shine. All sources of light I will cover, and I will bring darkness on the earth. (Ezekiel 32:7-8)

"The day of Jehovah" means the Lord's coming that was going to take place when there was no longer any good love or any true belief left in the church, or any knowledge of the Lord, which is why it is called a day of darkness and blackness.