1. OM HIMLEN OCH HELVETET

När Herren inför lärjungarna talar om tidevarvets fulländning, som är kyrkans sista tid ¹ , säger Han vid slutet av förutsägelserna om dess efter varandra följande tillstånd med avseende på kärlek och tro ² :

»Strax efter de dagarnas bedrövelse skall solen förmörkas, och månen skall inte giva sitt sken, och stjärnorna skola falla från himlen, och himlarnas krafter skola bäva. Och då skall Människosonens tecken synas i himlen; och då skola jordens alla stammar jämra sig, och de skola se Människosonen komma i himlens skyar med makt och mycken härlighet. Och Han skall utsända sina änglar med basun och stor röst, och de skola församla Hans utvalda från de fyra vindarna, från himlarnas ena ände till den andra.» (Matteus 24:29-31.)

De som förstå dessa ord efter bokstavsmeningen tro inte annat än att på den sista tid som kallas den yttersta domen skall allt detta ske i enlighet med den bokstavliga skildringen. De tro sålunda inte endast, att solen och månen skola förmörkas, och att stjärnorna skola falla från himlen, samt att Herrens tecken skall synas i himlen, och att de skola se Honom i skyarna jämte änglar med basuner, utan även, enligt förutsägelser på andra ställen, att hela den synliga världen skall förgås, och att det sedan skall uppstå en ny himmel och en ny jord.

Denna uppfattning ha de flesta i kyrkan nu för tiden. Men de som tro så känna inte till de hemligheter som är dolda i Ordets alla enskilda ting. Ty i varje särskilt uttryck i Ordet är det en inre mening, i vilken inte förstås naturliga och världsliga saker, sådana som är i bokstavsmeningen, utan andliga och himmelska ting, och detta inte endast med avseende på meningen av flera ord, utan även med avseende på vart enda ord ³ . Ordet är nämligen skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter ⁴ för det ändamåls skull, att det må vara en inre mening i alla enskilda ting. Hur beskaffad den meningen är, kan inses av allt som blivit sagt och visat därom i Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) och även av vad som sammanförts därifrån i förklaringen om Vita Hästen, varom talas i Uppenbarelseboken.

Enligt samma mening bör man förstå Herrens ovan anförda ord om sin ankomst i himlens skyar. Med solen, som skall förmörkas, betecknas Herren med hänsyn till kärleken ⁵ ; med månen Herren med avseende på tron ⁶ ; med stjärnorna kunskaperna om det goda och det sanna eller om kärlek och tro ⁷ ; med Människosonens tecken i himlen uppenbarandet av den Gudomliga Sanningen; med jordens stammar, som skola jämra sig, allt som hör till det sanna och det goda eller till tro och kärlek ⁸ ; med Herrens ankomst i himlens skyar med makt och härlighet Hans närvaro i Ordet och uppenbarelse ⁹ ; med skyar betecknas Ordets bokstavsmening ¹⁰ , och med härlighet Ordets inre mening ¹¹ ; med änglar med basun och stor röst betecknas himlen, varifrån den Gudomliga Sanningen är ¹² .

Härav kan man inse, att med dessa Herrens ord förstås, att vid kyrkans slut, då det inte mer finns någon kärlek och i följd därav inte heller någon tro, Herren skall upplåta sitt Ord med avseende på dess inre mening och uppenbara himlens hemligheter. De hemligheter som skola uppenbaras i vad som nu följer angå himlen och helvetet samt människans liv efter döden.

Den människa som tillhör kyrkan känner nu för tiden knappt något om himlen och helvetet, ej heller om sitt liv efter döden, ehuru alla dessa saker är beskrivna i Ordet. Ja, många som är födda inom kyrkan förneka dem även, sägande i sitt hjärta: Vem har kommit därifrån och berättat? För att inte ett sådant förnekande, som i synnerhet råder hos dem som ha mycken världslig vishet, även må besmitta och fördärva de i hjärtat okonstlade och de i tron enkla, har det givits mig att vara tillsammans med änglar och att tala med dem såsom en människa med en människa samt även att se, vad som är i himlarna och vad som är i helvetena, och detta nu i tretton år. Därför får jag nu beskriva dessa ting på grund av vad jag har sett och hört, i förhoppning om att okunnigheten sålunda må upplysas och otron skingras. Att nu för tiden en sådan omedelbar uppenbarelse sker, är därför, att det är den som förstås med Herrens ankomst.

Footnotes:

9141. 'And causing devastation in another's field' means consuming interconnected forms of good. This is clear from the meaning of 'devastating' as a stripping away, thus a consuming, by evil desires, dealt with below; and from the meaning of 'in another's field' as interconnected forms of good. 'Field' means the Church, and the crop in the field means forms of good, 9139, so that the crop 'in another's field' means forms of good which are adjacent and interconnected with one another. For the forms of good present with a person are like generations on earth, and therefore stand at different distances from one another and vary in their interconnections, 9079. Those that are not in the same household or together in the same family, but are nevertheless related, are what 'being in another's field' is used to mean.

[2] The reason why 'devastating' means a stripping away, and so a consuming, by evil desires is that the proper meaning of the actual word used in the original language to denote 'devastating' is setting alight and burning, and so also feeding on and consuming. And since this is what the word is derived from, 'causing devastation' here means consuming, which is done by evil desires; for evil desires in a person are consuming fires. There is present in everyone the fire of life and the light of life; the fire of life is his love, and the light of life is his belief. The love of good, that is, love to the Lord and love towards the neighbour, compose the fire of life in a good person and in an angel of heaven, and the love of truth and belief in truth compose the light of life in them. But the love of evil, that is, self-love and love of the world, compose the fire of life in a bad person and in a spirit in hell, and the love of falsity and belief in falsity compose the inferior light of life in them. In the Word however the love of evil is called a burning fire, because it burns up and consumes those things that are forms of the love of good and truth. For this meaning of a burning fire, see 1297, 1861, 5215, 9055.

[3] The fact that a consuming by evil desires is meant by the actual word used in the original language is evident from the following places: In Isaiah,

Jehovah will enter into judgement with the elders of His people and with their princes. You have consumed (set alight) the vineyard. Isaiah 3:14.

In the same prophet,

The breath of Jehovah like a river of brimstone consumes it (sets it on fire). Isaiah 30:33.

'A river of brimstone' means falsities streaming from the evils of self-love and love of the world, 2446.

[4] In Ezekiel,

The inhabitants of the cities of Israel will go out, and they will set alight and burn the weapons, both shield and buckler, together with bow and arrows, and hand-staff, and spear; they will set fire to them for seven years, that they may not bring wood from the field nor cut down any from the forests. Ezekiel 39:9-10.

This serves to describe the consumption and devastation of good and truth by evil desires. But is anyone going to recognize this unless he knows what is meant by the inhabitants of the cities of Israel, also what is meant by weapons, shield, buckler, bow and arrows, by hand-staff and spear, by seven years, and by wood from the field and from the forests? 'The inhabitants' are forms of good, see 2268, 2451, 2712; 'the cities' are truths, and therefore matters of doctrine drawn from the Word, 2268, 2449, 2943, 3216, 4492; and 'Israel' is the Church, 4286, 6426, 6637. Therefore 'the inhabitants of the cities of Israel' are forms of good that belong to matters of doctrine taught by the Church, and in the contrary sense these things when they have been turned into evils and falsities. 'Shield', 'buckler', and 'the bow's arrows' are truths belonging to religious teachings drawn from the Word, which serve to protect against falsities arising from evil, 2686, 2709, 6422. 'Hand-staff' is the power of truth derived from good, 4876, 7026; ¹ and 'spear' in like manner means power, though that which is more internal. 'Seven years' is a complete state, thus to completeness, 6508, 8976, so that 'setting fire to for seven years' is a complete consumption by evil desires. 'Wood from the field' is the Church's more internal forms of good, 3720, 8354, 'the field' being the Church, 2971, 3766, 7502, 7571; and 'wood from the forests' is more external forms of good, 3220, 9011 (end). When aware of all this a person can then know that these words spoken by the prophet describe the consuming of all things of the Church by evil desires, until none at all of the internal or of the external Church's good or truth is left, meant by 'they will set fire to them for seven years, that they may not bring wood from the field nor cut down any from the forests'.

[5] A further use of the same word to describe the consumption of the Church's good and truth occurs in Malachi,

Behold, the day is coming, burning like an oven, in which all who are sinning insolently, and everyone who performs wickedness, will be stubble; and the day that is coming will consume (set fire to) them, said Jehovah Zebaoth, who will leave them neither root nor branch. Malachi 4:1.

'The day that is coming' is the final period of the Church, when self-love and love of the world are going to reign and to consume all the Church's truths and forms of good, until none at all is left in a person inwardly or outwardly. These things are meant by the statement that 'He will leave them neither root nor branch'; 'the root' of good and truth exists in a person inwardly, and 'the branch' in him outwardly. From all this it is now evident that 'devastating' means a consuming by evil desires, in the same way as it does elsewhere in the Word.

Footnotes: