1. OM HIMLEN OCH HELVETET

När Herren inför lärjungarna talar om tidevarvets fulländning, som är kyrkans sista tid ¹ , säger Han vid slutet av förutsägelserna om dess efter varandra följande tillstånd med avseende på kärlek och tro ² :

»Strax efter de dagarnas bedrövelse skall solen förmörkas, och månen skall inte giva sitt sken, och stjärnorna skola falla från himlen, och himlarnas krafter skola bäva. Och då skall Människosonens tecken synas i himlen; och då skola jordens alla stammar jämra sig, och de skola se Människosonen komma i himlens skyar med makt och mycken härlighet. Och Han skall utsända sina änglar med basun och stor röst, och de skola församla Hans utvalda från de fyra vindarna, från himlarnas ena ände till den andra.» (Matteus 24:29-31.)

De som förstå dessa ord efter bokstavsmeningen tro inte annat än att på den sista tid som kallas den yttersta domen skall allt detta ske i enlighet med den bokstavliga skildringen. De tro sålunda inte endast, att solen och månen skola förmörkas, och att stjärnorna skola falla från himlen, samt att Herrens tecken skall synas i himlen, och att de skola se Honom i skyarna jämte änglar med basuner, utan även, enligt förutsägelser på andra ställen, att hela den synliga världen skall förgås, och att det sedan skall uppstå en ny himmel och en ny jord.

Denna uppfattning ha de flesta i kyrkan nu för tiden. Men de som tro så känna inte till de hemligheter som är dolda i Ordets alla enskilda ting. Ty i varje särskilt uttryck i Ordet är det en inre mening, i vilken inte förstås naturliga och världsliga saker, sådana som är i bokstavsmeningen, utan andliga och himmelska ting, och detta inte endast med avseende på meningen av flera ord, utan även med avseende på vart enda ord ³ . Ordet är nämligen skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter ⁴ för det ändamåls skull, att det må vara en inre mening i alla enskilda ting. Hur beskaffad den meningen är, kan inses av allt som blivit sagt och visat därom i Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) och även av vad som sammanförts därifrån i förklaringen om Vita Hästen, varom talas i Uppenbarelseboken.

Enligt samma mening bör man förstå Herrens ovan anförda ord om sin ankomst i himlens skyar. Med solen, som skall förmörkas, betecknas Herren med hänsyn till kärleken ⁵ ; med månen Herren med avseende på tron ⁶ ; med stjärnorna kunskaperna om det goda och det sanna eller om kärlek och tro ⁷ ; med Människosonens tecken i himlen uppenbarandet av den Gudomliga Sanningen; med jordens stammar, som skola jämra sig, allt som hör till det sanna och det goda eller till tro och kärlek ⁸ ; med Herrens ankomst i himlens skyar med makt och härlighet Hans närvaro i Ordet och uppenbarelse ⁹ ; med skyar betecknas Ordets bokstavsmening ¹⁰ , och med härlighet Ordets inre mening ¹¹ ; med änglar med basun och stor röst betecknas himlen, varifrån den Gudomliga Sanningen är ¹² .

Härav kan man inse, att med dessa Herrens ord förstås, att vid kyrkans slut, då det inte mer finns någon kärlek och i följd därav inte heller någon tro, Herren skall upplåta sitt Ord med avseende på dess inre mening och uppenbara himlens hemligheter. De hemligheter som skola uppenbaras i vad som nu följer angå himlen och helvetet samt människans liv efter döden.

Den människa som tillhör kyrkan känner nu för tiden knappt något om himlen och helvetet, ej heller om sitt liv efter döden, ehuru alla dessa saker är beskrivna i Ordet. Ja, många som är födda inom kyrkan förneka dem även, sägande i sitt hjärta: Vem har kommit därifrån och berättat? För att inte ett sådant förnekande, som i synnerhet råder hos dem som ha mycken världslig vishet, även må besmitta och fördärva de i hjärtat okonstlade och de i tron enkla, har det givits mig att vara tillsammans med änglar och att tala med dem såsom en människa med en människa samt även att se, vad som är i himlarna och vad som är i helvetena, och detta nu i tretton år. Därför får jag nu beskriva dessa ting på grund av vad jag har sett och hört, i förhoppning om att okunnigheten sålunda må upplysas och otron skingras. Att nu för tiden en sådan omedelbar uppenbarelse sker, är därför, att det är den som förstås med Herrens ankomst.

Footnotes:

820. 19:11 Then I saw heaven opened, and behold, a white horse. This symbolizes the spiritual sense of the Word revealed by the Lord and the deeper meaning of the Word thereby disclosed, which is the coming of the Lord.

Seeing heaven opened symbolizes a revelation by the Lord and a disclosure then, which we will take up below. A horse symbolizes an understanding of the Word, and a white horse a deeper understanding (no. 298). And because this is the symbolic meaning of a white horse, and a deeper understanding of the Word is an understanding of the spiritual sense, therefore that sense is here symbolized by the white horse.

This is the coming of the Lord, because that sense makes it clearly apparent that the Lord embodies the Word, that the Word deals with Him alone, that He is God of heaven and earth, and that the New Church originates from Him alone.

The Lord told His disciples that they would see the Son of Man coming on the clouds of heaven with glory and power (Matthew 17:5; 24:30; 26:64; Mark 14:61-62; Revelation 1:7; Acts of the Apostles 1:9, 11). And the Lord said this also when He spoke with His disciples about the culmination of the age, which is the final period of the church when a judgment takes place.

Everyone who does not think beyond the literal sense believes that when the Last Judgment arrives, the Lord will appear in clouds of the sky, accompanied by angels and the blowing of trumpets. But this is not the meaning. Rather it means that the Lord will appear in the Word, as can be seen from the exposition above in nos. 24 and 642, and He appears clearly in the Word's spiritual sense. He appears not only as being an embodiment of the Word, that is, of Divine truth itself, or as being inmostly present in the Word and in everything springing from it, but also as being a single God, having the Trinity in Him, thus as being the only God of heaven and earth. Moreover, it appears also that He came into the world to glorify His humanity, that is, to make it Divine.

[2] The humanity that the Lord glorified, that is, the humanity that He made Divine, was the natural humanity, which He could not glorify or make Divine except by taking on a humanity in a virgin in the natural world, to which He then united His Divinity which He had from eternity. This union was achieved by temptations suffered by the humanity He had taken on, the last of which was His suffering of the cross and at the same time His fulfilling all of the Word, not only by His fulfilling all of the Word in its natural sense, but also by His fulfilling all of the Word in its spiritual sense, and also in its celestial sense, which, as we said before, deals with Him alone.

But on this subject see what we disclosed in The Doctrine of the New Jerusalem Regarding the Lord, and in The Doctrine of the New Jerusalem Regarding the Sacred Scripture.

Now because the Lord embodies the Word, and the Word became flesh (John 1:1-2, 14), and the Word became flesh in order that He might fulfill it, it is apparent that the Lord's appearing on the clouds of heaven means His coming in the Word. That the clouds of heaven symbolize the Word in its literal sense may be seen in nos. 24 and 642 above.

It is apparent that it is the Lord's appearing in the Word that is meant, because the white horse symbolizes a deeper understanding of the Word, and we are told that the name of Him who sat on the horse is "The Word of God," and that His name is "King of kings and Lord of lords" (verses 13, 16).

[3] It is apparent from this now that John's seeing heaven opened, and behold, a white horse, symbolizes the spiritual sense of the Word revealed by the Lord and the deeper meaning of the Word thereby disclosed, which is the coming of the Lord.

That the Word's spiritual sense has at this day been revealed, which no one in the Christian world has previously known anything about, may be see in Arcana Coelestia (The Secrets of Heaven), in which we expounded two of the books of Moses - Genesis and Exodus - in accordance with that sense. It may be seen also in The Doctrine of the New Jerusalem Regarding the Sacred Scripture, nos. 5-26; in the short treatise, The White Horse, from beginning to end, and from the numbers collected there from Arcana Coelestia regarding the sacred scripture; and furthermore in this exposition of the book of Revelation, in which not even one little verse can be understood apart from its spiritual meaning.