0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

312. Att människorna i kyrkan tro så, är även av den orsak, att de inte tro, att någon människa kommer till himlen eller till helvetet förr än vid den yttersta domens tid, om vilken de fått den uppfattningen, att allt som är inför ögonen då skall förgås, och nya ting skola uppstå, och att själen då skall komma tillbaka till sin kropp, av vilken förbindelse människan åter skall leva som människa. Denna tro innehåller i sig den andra uppfattningen om änglarna, att de är skapade från begynnelsen, ty man kan inte tro, att himlen och helvetet är från människosläktet, när man tror, att ingen människa kommer dit förr än vid världens ände. Men för att människan må bliva övertygad om, att det inte är så, har det blivit mig givet att vara tillsammans med änglar och även att tala med dem som är i helvetet, och detta nu under flera år, stundom oavbrutet från morgonen ända till aftonen, och att sålunda bilda mig en föreställning om himlen och om helvetet. Och detta har skett, för att människorna i kyrkan inte vidare må förbliva i sin felaktiga tro på en uppståndelse på domens dag och om själens tillstånd under tiden ävensom om änglarna och om djävulen. Som denna tro är tro på vad som är falskt, innebär den mörker, och hos dem som från egen förståndighet tänka på dessa saker inför den tvivel och omsider förnekelse. De säga nämligen i sitt hjärta: Hur kan en så stor himmel med så många stjärnbilder och med solen och månen förstöras och förskingras? Och hur kunna stjärnorna då falla från himlen på jorden, då de likväl är större än jorden? Och hur kunna kropparna, uppätna av maskar, förtärda av förruttnelse och förskingrade för alla vindar, åter samlas till sin själ? Var är själen under tiden, och hur beskaffad är den, då den är utan den förmåga att förnimma som den hade i kroppen? Utom flera sådana saker, som, eftersom de är obegripliga, inte kunna tros och hos många förstöra tron på själens liv efter döden, på himlen och helvetet samt därmed det övriga som tillhör kyrkans tro. Att de ha förstört denna tro, är klart därav, att det säges: Vem har kommit till oss från himlen och berättat, att den finns? Vad är helvetet? Finns det något? Vad är detta, att en människa skall plågas med eld i evighet? Vad är domedagen? Har man inte under århundraden förgäves väntat på den? Utom flera saker som innebära en förnekelse av allt. För att de som tänka på sådant sätt, såsom många bruka, vilka på grund av sin världsliga vishet kallas bildade och lärda, inte vidare må förvirra och förleda de i tron och hjärtat enkla samt införa helvetiskt mörker om Gud, om himlen, om det eviga livet och allt annat som beror därav, har därför det inre, som tillhör min ande, blivit upplåtet av Herren, och så har det blivit mig givet att tala med alla som jag någonsin varit bekant med i det kroppsliga livet, sedan de avlidit, med somliga under dagar, med somliga under månader och med somliga under ett år, och även med så många andra, att jag skulle säga för litet, om jag sade hundra tusen, av vilka många ha varit i himlarna och många i helvetena. Jag har även talat med några två dagar efter deras död och har berättat, att nu tillreddes det för deras jordfästning och likfärd, för att de skulle begravas. På detta svarade de, att man gjorde väl i att förkasta det som hade tjänat dem till kropp och dess förrättningar i världen. Och de ville, att jag skulle säga, att de inte är döda, utan att de leva och är människor lika mycket nu som förut, och att de endast flyttat över från en värld till en annan, och att de inte veta sig ha förlorat någonting, eftersom de är i en kropp och dess sinnen som förut och även ha förstånd och vilja som förut samt likadana tankar och böjelser, lika sinnesförnimmelser och likadana önskningar som de hade haft i världen. De flesta av de nyligen döda ha, när de funnit sig leva såsom människor som förut och i ett liknande tillstånd, intagits av en ny glädje över att de levde och sagt, att de inte hade trott detta. - Efter döden är nämligen vars och ens livstillstånd först sådant som det hade varit i världen, men det förändras efter hand hos honom antingen till himmel eller till helvete. - Men de ha mycket förundrat sig över, att de hade varit i en sådan okunnighet och blindhet angående tillståndet av sitt liv efter döden, och än mer över, att människorna i kyrkan är i en sådan okunnighet och blindhet, de som dock framför alla på hela jorden kunde vara i ljus angående dessa ting ¹ . De såg då först orsaken till denna blindhet och okunnighet, vilken är, att utvärtes ting, som är världsliga och kroppsliga, bemäktigat sig och uppfyllt deras sinnen i så hög grad, att de inte kunde upplyftas till himlens ljus och taga i betraktande kyrkans ting utöver lärosatserna. Ty när kroppsliga och världsliga ting älskas så mycket som nu för tiden, inflyter det från dem idel mörker, när man går vidare.

Footnotes: