0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

3925. 'Concepit adhuc et peperit Bilhah ancilla Rachelis': quod significet receptionem et agnitionem, constat a significatione ‘concipere’ quod sit receptio, et a significatione ‘parere’ quod sit agnitio, de quibus supra n. 3919; tum a significatione ‘ancillae’ quod sit medium inserviens, de qua etiam supra n. 3913, 3917; nam hic agitur de altero medio communi inserviente conjunctioni interni hominis cum externo.

3481. In sermone ¹ fueram saepius cum Judaeis qui in altera vita; apparent antrorsum in terra inferiore sub plano sinistri pedis, et semel quoque de Verbo, de terra Canaane, et de Domino: de Verbo quod arcanissima ibi sint quae non patent coram hominibus; hoc affirmabant; dein quod omnia arcana quae ibi, agant de Messia et Ipsius regno; hoc quoque volebant; sed cum dicerem quod Messias in Hebraea lingua sit idem ac Christus in Graeca, non audire volebant: iterum cum dicerem quod Messias sit sanctissimus, et quod Jehovah in Ipso, et quod non alius per Sanctum Israelis et per Deum Jacobi intelligatur, et quia Ille sanctissimus, quod non in regno Ipsius possint esse nisi qui sancti sunt non externa forma sed interna, ita ² qui non in amore sordido mundi, inque elatione contra alias gentes, et in odiis ³ inter se, hoc non potuerunt audire: postea quod Messiae regnum secundum prophetias erit ⁴ aeternum, et qui cum illo, etiam in aeternum hereditabunt terram;

[2] si regnum ⁵ foret ex mundo, et illi in terram Canaanem introducerentur, quod foret pro paucis annis qui sunt vitae hominis, praeter quod omnes illi qui mortui sunt postquam expulsi e terra Canaane, non fruerentur tali beatitudine; et quod inde scire potuissent quod per terram Canaanem repraesentatum ⁶ sit et significatum regnum caeleste, et eo magis cum illi nunc sciunt quod in altera vita sint, et in ⁷ aeternum victuri, ita quod ⁸ pateat ut Messias ibi Suum regnum habeat; et si loqui illis detur cum angelis, quod scire possint quod universum caelum angelicum sit Ipsius regnum;

[3] praeter quod per novam terram, novam Hierosolymam, et per novum templum apud Ezechielem,

non aliud significari queat quam tale regnum Messiae ⁹ ; ¹⁰ ad haec non potuerunt respondere, solum quod qui introducendi in terram Canaanem a Messia, si post tam paucos annos morerentur, et beatitudinem illam quam ibi habituri, relinquerent, acerbe lacrimarent.

Footnotes: